Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i samspelet med elever med beteendeproblem. Vi ville Àven undersöka vilka resurser pedagogen gavs för att kunna utföra sitt uppdrag vilket innefattar en vidare syn som social omsorg, lÀrande och fostran samt att det handlar om medmÀnskliga relationer. Efter som rektorerna bÄde ges och ger resurser ville vi ocksÄ undersöka hur de sÄg pÄ pedagogens uppgift. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer. Den litteratur vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med relationer, samspel, fostran och skolans uppdrag av social omsorg och lÀrande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga som ger omsorg till sin partner med demenssjukdom upplever sin situation utifrÄn stöd och information. De sista Ären har antalet makar som ger omsorg ökat och prognoser visar att ökningen kommer att fortsÀtta. Antalet Àldre personer kommer de nÀrmaste Ären att öka vilket innebÀr att antalet personer med demenssjukdom ocksÄ ökar. Metoden som har anvÀnts har kvalitativ ansats dÀr fyra intervjuer Àr gjorda med anhöriga vilka ger sin partner omsorg pÄ grund av demenssjukdom. Tidigare forskning har visat pÄ stöd och information som tvÄ viktiga kÀllor för att ge anhöriga som ger omsorg möjlighet att fortsÀtta med denna omsorg.

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka missbrukande kvinnors tankar kring och upplevelser av samhÀllets och nÀtverkets bemötande samt attityder till kvinnligt missbruk. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar genomfördes fem intervjuer med kvinnor som missbrukat frÀmst alkohol. I analysen granskades resultatet utifrÄn genusperspektiv, stÀmplingsteori samt teorier om bemötande. DÄ det inte fanns nÄgon tidigare forskning som direkt berörde studiens syfte anvÀndes nÀrliggande forskning. Den tidigare forskningen visade att mÀn och kvinnor i vÄrt samhÀlle bemöts pÄ olika sÀtt.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Syftet med detta arbete Àr att undersöka nÄgra utvalda förÀldrars kÀnnedom om förskolans lÀroplan men ocksÄ i vilken utstrÀckning de kÀnner till dess innehÄll. Dessutom Àr syftet ocksÄ att undersöka vad de tÀnker kring begreppen omsorg, fostran och lÀrande och hur dessa vÀrderas i relation till förskolan. EnkÀter till och intervjuer med förÀldrar utgör det empiriska material som besvarar följande frÄgestÀllningar: KÀnner förÀldrarna till att förskolan har en lÀroplan, och i vilken utstrÀckning kÀnner de till innehÄllet i den, samt hur vÀrderar och tolkar förÀldrarna begreppen omsorg, fostran och lÀrande? VÄr undersökning visar att förÀldrar sÄvÀl har kÀnnedom om förskolans lÀroplan som dess innehÄll, liksom att de tycker den Àr viktig dÄ den utgör en tydlig struktur för förskolan. LikasÄ visar undersökningen att förÀldrar vÀrderar omsorgsbegreppet högst av dessa tre ovan.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vÄrd och omsorg (SGF) initierade inom omrÄdet hÀlso- sjukvÄrd och omsorg aktiviteten vÄrdplanering pÄ distans. TvÄ hemtjÀnstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vÄrdplanering pÄ distans. HemtjÀnstpersonalens deltagande i vÄrdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett vÀlkÀnt ansikte för vÄrdtagarna. Studiens syfte Àr att belysa hur hemtjÀnstpersonalen upplever vÄrdplanering pÄ distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. DÀrtill Àr syftet att uppmÀrksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollÀrares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. VÄra frÄgestÀllningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollÀrare hade med barnens utomhusvistelse? I vÄr studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner gÄr hand i hand och det Àr mycket tack vare att förskollÀrarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet Àr fostrande.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Psykiska besvÀr har de senaste Ären framtrÀtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrÄnvaro för personal inom vÄrd och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. KÀnsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie Àr att undersöka om sambandet Äterfinns Àven för anstÀllda inom vÄrd och omsorg. I undersökningen anvÀndes en enkÀt bestÄende av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat pÄ items frÄn QPSNordic -34. EnkÀten administrerades till 155 anstÀllda inom vÄrd och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.