Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhÀllsproblem. Inom sÄvÀl den Àmnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn pÄ kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrÄn frÄgestÀllningar om deras arbetssÀtt, attityder, vÀrderingar och syn pÄ kvinnligheter. För att fÄ förstÄelse av fenomenets komplexitet anvÀndes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

This is a qualitative study which purpose is to examine how the social workers in a medium-sized municipality in southern of Sweden are experiencing the different forms of housing that the municipality has for disposal. The purpose is also to examine opinions - belonging to the social workers? representatives - concerning the value of motivational work in changing the lifestyles of assaulted and addicted women. The questions we have decided to examine are; how is the social services' work with assaulted and addicted women designed, how do the social workers experiences the situation on these forms of housing and what the social workers believe is promoting and inhibiting factors for motivation with assaulted and addicted women. The results in this study are built on qualitative semi-structured interviews with social workers where both sexes are represented.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda pÄ om och i sÄ fall hur deras syn pÄ trygghet pÄverkar deras arbetssÀtt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill ocksÄ undersöka hur pedagogerna ser pÄ förskolans uppdrag i samhÀllet och hur det pÄverkar hur de ser pÄ trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kan vi se att bÄda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet anvÀnder sig bÄde av en pedagogisk verksamhet men ocksÄ av omsorg. Det Àr i samspelet mellan de bÄda som tryggheten skapas.

Syftet med uppsatsen Àr att reda pÄ hur sjÀlvbiografiska böcker avbildar hur det Àr att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar. Fokus ligger pÄ hur det vuxna barnet i sina berÀttelser beskriver barnets psykiska, fysiska mÄende och dess beteende. Fokus ligger Àven pÄ hur barnet framstÀlls skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förÀlder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Hur avbildar författare till sjÀlvbiografiska böcker hur det Àr att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar inom omrÄdena; Barnets vÀlbefinnande och kÀnslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förÀlder och barn, och barnets relationer till andra Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som anvÀndes vid förstÄelsen av materialet Àr anknytningsteorin.  Studiens resultat visar att gemensamma teman i de sjÀlvbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller tvÄ förÀldrar som missbrukar Àr skildringar av hur deras mÄende kan tÀnkas pÄverkas av förÀlderns missbruk. BÄde det psykiska mÄendet som det fysiska.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Syftet med studien Àr att se hur barn pÄverkas under uppvÀxten av att vÀxa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de anvÀnder sig av samt om det funnits nÄgon annan viktig vuxen nÀr mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frÄgestÀllingarna anvÀndes semistrukturerade intevjuer pÄ kvinnor som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har anvÀnts. Rsultatet har utforskats med innehÄllsanalys och problematiserats utifrÄn Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om vi kan frÀmja barns intresse och omsorg för naturen genom skapande aktiviteter och lekar. Undersökningen genomförde vi i tvÄ lÄgstadie klasser en i norr och en i södra Sverige. Vi valde det för att vi bÄda ville göra den praktiska delen av examensarbetet pÄ orter dÀr vi kommer ifrÄn. Vi genomförde vÄr undersökning med hjÀlp av en kvalitativ metod för att vi skulle göra obsevationer av barn och de skulle ge oss ett bra resultat. De aktiviteter och lekar vi arrangerade, hade en betydelse för barnens inresse och omsorg för naturen skulle frÀmjas.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Av omvÄrdnadspersonalen inom Àldreomsorgen saknar fyra av tio formellyrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjÀnstpersonalens arbetsuppgifter innefattarsÄvÀl hushÄllsarbete, att vÄrda svÄrt sjuka och döende personer, mÀnniskor med olikagrad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningenmöta detta kompetensbehov. Syftet med studien Àr att undersöka hur vÄrdbitrÀden somhar gÄtt omvÄrdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sigunder utbildningstiden kommer till anvÀndning i hemtjÀnstarbetet. Metoden som anvÀntsÀr en kvalitativ intervjustudie, dÀr 11 personer som genomgÄtt omvÄrdnadsprogrammetsutbildning intervjuats. Respondenterna Àr fördelade pÄ sex hemtjÀnstlag.

Denna C-uppsats i social omsorg Àr en kvalitativ litteraturstudie som baseras pÄ teorierna om ledarskap, ledarstilar och förÀndringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förstÄelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar Àr att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet stÀndigt möter nya förÀndringar. Detta beror dels pÄ samhÀllsutvecklingen och synen pÄ funktionshindrade, dels pÄ att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter pÄ nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebÀr detta att han eller hon mÄste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i..

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

Detta examensarbete handlar om barn som far illa pÄ grund av sina förÀldrars missburk, samt hur dessa elevers situation pÄverkar deras vardag och hur skolan och socialtjÀnsten pÄ ett positivt sÀtt kan pÄverka deras liv. Jag har valt att beskriva den misÀr barn till missbrukare kan leva i, symtom som dessa barn kan uppvisa pÄ grund av förÀldrarnas missbruk samt vilka skyldigheter lÀrare och socialtjÀnst har nÀr det gÀller dessa barn. Jag tar Àven upp de skador som fostret kan fÄ nÀr modern missbrukat under graviditeten. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie som ger en vetenskaplig grund för min undersökning och intervjuer med en rektor, en behandlingsassistent och tre lÀrare samt tvÄ personer som vuxit upp med missbrukande förÀldrar, som svarar pÄ sina olika erfarenheter av Àmnet. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstÀmmer bra.

Our purpose with this paper was to examine what effect a parent's drinking problem can have for the children in the family. A combination of literature study and qualitative interview analysis was used. The most important research questions were: How do the parent's problems affect the child? In what ways can the social network around the child help it to develop normally despite problems in the home environment? To what extent a parent's drinking problem affects a child depends on many different factors. Based on earlier research and interview data we drew the conclusion that growing up in a family where a parent has a drinking problem has a negative effect on all children.