Bakgrund:Den dominerande cancerformen hos mÀn över 75 Är Àr prostatacancer. Kosten har en pÄverkan pÄ mÄnga sjukdomstillstÄnd och pÄ senare tid har man undersökt misstankarna kring om höga nivÄer av IGF-1 kan öka risken för att utveckla prostatacancer. IGF-1 finns naturligt i kroppen men hormonet finns bland annat ocksÄ i vissa livsmedel sÄ som mejeriprodukter. Syfte:Att granska tillgÀnglig evidens gÀllande samband mellan höga nivÄer av IGF-1 och prostatacancer, samt att om ett samband gÄr att finna, undersöka om en kostrekommendation kan göras för att sÀnka nivÄerna av detta hormon i kroppen och pÄ sÄ vis minska risken för utveckling av prostatacancer. Metod:Systematisk litteraturstudie.

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare Är blivit allt mer omfattande likasÄ missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten Àr att lÀsaren ska fÄ kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket Àr. Amfetaminets historia börjar under andra vÀrldskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att fÄ bÀttre uthÄllighet.

Vattendirektivet som trÀdde i kraft Är 2000, innebÀr ett helt nytt sÀtt att arbeta med vattenfrÄgorna i Sverige. Omfattande arbete pÄgÄr i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestÀmmelser. En central del som mÄste utredas Àr hur lÄng den akvatiskt ekologiska ÄterhÀmtningstiden Àr nÀr restaureringar och efterbehandlingsÄtgÀrder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende pÄ metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts pÄ hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets lÀnsstyrelser har kontaktats.

Med utgÄngspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföretrÀde nÀr det gÀller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelse för utformningen av en förskolas utemiljö och synen pÄ barn. Syftet med studien Àr att genom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolans utemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar sÄvÀl barn som förskolans utemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan pÄverkar och pÄverkas av synen pÄ barn utgÄr frÄn material insamlat i förskolans verksamhet. Denna forskning visar pÄ hur omgivande villkor, sÄsom rÄdande diskurser utgör ramarna inom vilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vÄrt valda material - ett dokument framtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssÀkra utemiljöer vid förskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor.

Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.

The purpose of this study was to explore the connection between substance abuse and completed/attempted suicide. Central questions were who the substance abusers who commit suicidal actions were. The study also tries to find out which factors that contributes to this behaviour and why it is so common amongst substance abusers. All from the point of view of three scientist and three persons working with treatment of addicts who were interviewed. The results of these interviews were analysed on an individual level with a psychological theory.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare inblick i hur en kvinna kan pÄverkas som barn men Àven som vuxen av att vÀxa upp i en familj dÀr den ena förÀldern Àr alkoholmissbrukare. IntresseomrÄdet Àr att studera uppvÀxtförhÄllanden samt hur dessa pÄverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. DÄ tidigare forskning i huvudsak fokuserar pÄ hur pojkar och mÀn pÄverkas av att vÀxa upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie pÄ kvinnor. För att fÄ en djupare inblick i problemomrÄdet valdes en kvalitativ metod dÀr fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, sÄ som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.

Vid LKABs gruva i Malmberget tillÀmpas metoden skivrasbrytning. NÀr en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hÄlrum. Detta hÄlrum propagerar normalt uppÄt som en följd av att det oförstÀrkta taket gradvis rasar in. Processen benÀmns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsvÀg.

Hos nÄgra förÀldrar kan kÀnslor av oro och skuld vara dominerande nÀr de tillfÀlligt skall vara ifrÄn sitt eller sina barn. För att vidare undersöka separationsÄngest hos dagens smÄbarnsförÀldrar och faktorer som pÄverkar den, utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning, dÀr resultaten frÄn 76 smÄbarnsförÀldrar, 47 mammor och 29 pappor, i södra Sverige analyserades. Avsikten med studien var att utröna samband mellan förÀldrarnas rapporterade separationsÄngest och deras grundförestÀllningar kring förÀldraskapet knutna till den sociala Myten om Moderskapet. Det undersöktes vidare om det fanns ett samband mellan upplevd förÀldraseparationsÄngest och förÀlderns anknytningsprofil, frÀmst gÀllande Ängest dimensionen. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan mammor och pappor i förÀldraseparationsÄngest.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar frÄn lÀnsrÀtten i Göteborg. UtgÄngspunkten Àr att kön och ras/etnicitet konstrueras sprÄkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi Àr med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vÄrt tal. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka diskurser om kön förekommer i lÀnsrÀttens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i lÀnsrÀttens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?PÄ vilket sÀtt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstÄ diskursernas förekomst?Uppsatsen Àr en textanalys av lÀnsrÀttsdomar som gÀller §3 Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Jag har anvÀnt diskursanalys som metod och utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Ett gÀng definieras som en grupp mÀnniskor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgÀng belysa ungdomsgÀng som ett fenomen i dagens samhÀlle. Metod: Forskningsöversikten baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar. InnehÄllsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien Àr att gÀngmedlemmarna ofta Àr marginaliserade ungdomar.

Bergvik Skog utarbetade en ny gallringsmall 2008 dÀr stamantal och övre höjd blev beslutsgrundande. Syftet var att tydliggöra sambandet mellan stamantal under hela omloppstiden och ge en klarare mÄlbild för framtida slutavverkningsbestÄnd. Genom en tidig och hÄrd lÄggallring Àr avsikten att minimera produktionsförlusterna och gynna trÀd med bÀst förutsÀttningar för dimensionsutveckling. Genom Bergvik Skogs gallringsmall gallras bestÄnd med lÀgre vÀxtförutsÀttningar lika hÄrt som bestÄnd med goda vÀxtförutsÀttningar, vilket fÄr till följd att bestÄndsvolymen varierar och ingen hÀnsyn tas till bestÄndsvolym vid beslut om gallring. Vid prognostisering av bestÄndutvecklingen och framtida skötselingrepp anvÀnder Bergvik Skog prognosverktyget Heureka.