Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön nÀr ett barn vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohÀlsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i Ätta teman: relationen till förÀldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprÀtthÄllandet av en fasad, kÀnsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver bÄde risk- och skyddsfaktorer.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vĂ„rt intresse av att ge frihet Ă„t intervjupersonerna att uttrycka det de ansĂ„g vara vĂ€sentligt. Uppsatsen Ă€r av deduktiv karaktĂ€r och en teoretisk referensram har sammanstĂ€llts utifrĂ„n befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgĂ„ende inblick angĂ„ende hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest vĂ€sentliga vi har kommit fram till i vĂ„ra slutsatser Ă€r att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka hĂ€nder och lĂ„ter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men dĂ€r finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av mĂ„len i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som Ă€r kopplat till Ă€gardirektiven, kan man öka motivationen.

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Flera av de patienter som vÄrdas palliativt idag Àr inte adekvat smÀrtlindrade. En bidragande orsak till detta Àr att en del patienter upplever en sÄdan rÀdsla för det analgetika som anvÀnds att de vÀljer att inte alls eller inte fullstÀndigt genomgÄ smÀrtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smÀrtlindring inom palliativ vÄrd, samt att undersöka hur dessa barriÀrer pÄverkade patientens vilja att genomgÄ smÀrtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rÀdsla för att smÀrta indikerar att sjukdomen har förvÀrrats, en rÀdsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rÀdsla för att distrahera lÀkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smÀrta.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera lÀrares upplevelser av socialt arbete med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats; Hur ser lÀrare pÄ sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lÀrare att dessa frÄgor fÄr och har i skolan? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder upplever lÀrare i sitt arbete med elever i utsatta lÀgen? Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lÀrare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. LÀrarnas berÀttelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förvÀntningar frÄn olika hÄll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillrÀckliga resurser, krav pÄ att eleverna ska ha full mÄluppfyllelse, krÀvande eller oengagerade vÄrdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, grÀnssÀttning, prioriteringar och ett tidskrÀvande dokumentationsarbete.

Inom barnmorskans arbetsomrÄden vÄrdas gravida och barnafödande kvinnor med utvecklingsstörning. Syfte: att undersöka svenska barnmorskors uppfattningar om vÄrden under graviditet och förlossning för kvinnor med utvecklingsstörning. Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys av svar frÄn öppna frÄgor. FrÄgeenkÀten sÀndes till 600 slumpmÀssigt utvalda barnmorskor inom mödravÄrden (n=300) och förlossningsvÄrden (n=300). Total svarsfrekvens var 62,5 %.

Artikeln bygger pÄ resultatet av narrativa intervjuer med livsberÀttelser frÄn tre unga mÀn med erfarenhet av att komma som ensamkommande barn till Sverige. Studien har en postkolonial ansats och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket i denna studie inneburit ett ifrÄgasÀttande av den dominerande familjedefinitionen. Fokus för intervjuerna har varit att se hur definitionen av familj och upplevelsen av vilka som tillhör denna formas utifrÄn livsberÀttelserna samt hur erfarenheter kring familjeÄterförening kan se ut. Resultatet visar pÄ mÄngfalden av innebörder av familj samt att denna inte alltid Äterspeglas i svensk lag. Analysen belyser berÀttelserna i förhÄllande till sociologiska definitioner av familjebegreppet.

Under 2010 dömdes ungefĂ€r 9700 personer runt om i Sverige till att avtjĂ€na ett fĂ€ngelsestraff, och inom tre Ă„r berĂ€knas cirka 40 procent av dessa ha Ă„terfallit i nĂ„gon form av kriminalitet. Under samma Ă„r genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt berĂ€knas en kriminell person kosta samhĂ€llet cirka en miljon kronor om Ă„ret, nĂ„got som medför stora ekonomiska kostnader för samhĂ€llet (Riksrevisionen, 2009).Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda pĂ„ deras upplevelser av kriminalvĂ„rden och vilka faktorer som bidragit till att de inte Ă„terfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvĂ„rden. Intervjuerna analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvĂ„rdens Ă„terfallsprevention inte fungerar sĂ€rskilt bra.

Bakgrund: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Àr en central del av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Den genomförs i huvudsak under handledning av en yrkeshandledare som Àr utbildad sjuksköterska utan nÄgra formella krav pÄ pedagogisk kompetens. Syfte: Studiens syfte var att beskriva handledares kÀnnedom om styrdokument samt beskriva deras strategier för handledning utifrÄn dessa. Metod: Studien genomfördes som en enkÀtstudie vid tre vÄrdavdelningar och utgick frÄn frÄgestÀllningar om yrkeshandledarnas kÀnnedom om kursmÄl, ansvar för mÄluppfyllelse, och tillvÀgagÄngssÀtt för att uppnÄ detta. Resultat: Resultatet visade att handledarnas kÀnnedom om kursmÄl hade brister, bÄde utifrÄn deras egen beskrivning sÄvÀl som deras förstÄelse för kursmÄlens formuleringar, trots en god informationsspridning.

Vi har valt att titta pÄ om familj, skola och fritid kan hjÀlpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen Àr att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och pÄ fritid. För att fÄ djupare information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. För att fÄ en djupare förstÄelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och förÀldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt anvÀnt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat tvÄ ungdomar, en skolkurator samt svar pÄ tvÄ frÄgor frÄn vÄr b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".