Sök:

Sökresultat:

384 Uppsatser om Minsta olägenhet - Sida 14 av 26

De FristÄende Sparbankerna : En framtidsstudie

De fristÄende sparbankerna gÄr en oviss framtid till mötes. OmvÀrldens krav ökar stÀndigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhÄllningssÀtt har jag genomfört intervjuer med personer som Àr vÀl förtrogna med sparbanksbranschen, fÄtt berÀttat för mig deras Äsikter samt lÀst in mig pÄ teori och dÀrmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att fÄ arbeta allt hÄrdare med regelverk, vilket kommer att krÀvas av samtliga intressenter inklusive kunder.

Intrabedömar- och interbedömar-reliabilitet för goniometer med rörlibeller vid mÀtning av aktiv och passiv höftledsflexion

Bakgrund: Sjukgymnaster undersöker och behandlar personer med muskel- och ledproblem. En viktig del i undersökningen och utvÀrderingen av behandlingen av dessa patienter Àr mÀtning av aktiv och passiv ledrörlighet. För att mÀta ledrörlighet anvÀnds ofta en goniometer. Inom sjukgymnastiken finns det ett behov av en goniometer som gör att man kan anvÀnda samma referens vid varje mÀtning. Om man kan anvÀnda horisontalplanet som referens minskar beroendet av ett korrekt ögonmÄtt och dÀrmed minskas risken för fel.

Inskolning: SmÄ barns första möte med förskolan

OmrÄdet vi valde att studera Àr inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett omrÄde inom förskolan som Àr stÀndigt Äterkommande, och forskning visar att det Àr vÀldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans vÀrld. Syftet med studien var att granska hur nÄgra olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvÀrldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och vÄra frÄgestÀllningar Àr baserade pÄ teorierna.

Vem behöver revisionsberÀttelsen? : En studie om intressenters uppfattningar om revisionsberÀttelsen i Sverige

Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av revisionsberÀttelsen och revisionen i allmÀnhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft pÄ smÄ aktiebolag, smÄ och stora revisionsbyrÄer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt NÀringsliv. Studien har skrivits utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförstÄelse inom omrÄdet efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberÀttelsen bidrar med ett mervÀrde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den Àr utformad nu, inte passar för smÄ aktiebolag eftersom den frÀmst Àr skriven för större och noterade företag. RevisionsbyrÄerna Àr en av de intressenterna som har pÄverkats mest av reformen. Först och frÀmst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyrÄer i studien har förlorat ett antal kunder.

Inmatningsrutiner för interna metadata i GISMeta

Metadata Àr en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan anvÀndaren pÄ ett enklare och effektivare sÀtt hitta de data som Àr intressant för just honom eller henne. LÀnsstyrelsen i VÀstmanland har stora mÀngder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska omrÄden. Dessa geografiska data och dokument lagras pÄ servrar och Àr tillgÀngliga för handlÀggarna (anvÀndarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metadatabas, GisMeta, ska börja anvÀndas.

Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom : Belysa patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, Àr en sjukdom som drabbar lungorna. Lungorna tappar sin elastiska förmÄga och det minskar deras ventilationsyta. Till följd av detta fÄr patienten svÄrt att tömma lungorna vid utandning. KOL drabbar framförallt rökare och vÀntas att bli tredje vanligaste dödsorsaken före Är 2020 enligt WHO, VÀrldshÀlsoorganisationen.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).Metod: 8 stycken kvalitativa empiriska studier har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod för att fÄ fram patienters upplevelser. Valda artiklar har granskats och delats in i hög, medel och lÄg kvalitet.

Visualisering av rotationer samt kvadratiska former i LinjÀr Algebra

Examensarbetet har genomförts pÄ Campus Norrköping, Linköpings Universitet. NÀtkursen och nÀtduggorna Àr ett samarbete mellan Linköpings Universitet (LiU), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och portalen MATH.SE.MÄlet med samarbetet Àr att skapa och underhÄlla en webbsida (http://webcourses.itn.liu.se) i kursen LinjÀr algebra. Detta samarbete har skapats för att öka studenters intresse och öka deras inlÀrning i detta Àmne. Anledningen till att dessa program behövs inom LinjÀr algebra Àr att det Àr svÄrt att förklara begrepp i tre dimensioner eller mer pÄ en tvÄdimensionell tavla.Syfte med examensarbetet var att skapa en webbsida, som ökar förstÄelsen hos studenter som lÀser LinjÀr algebra. Med webbsidan skulle studenterna sjÀlva kunna interaktivt visualisera de moment i kursen som kan vara svÄra att undervisa i ett klassrum.

Extern redovisning: Skillnader mellan de befintliga regelverken och K3

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.

IsavsmÀltningen vid Arktis : Arktis pÄ vÀg att bli isfritt

Arktis Àr den plats dÀr den globala uppvÀrmningen Àr som mest mÀrkbar pÄ hela jorden (Arktiska rÄdet). DÀrför Àr Arktis ett intressant omrÄde att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) sÄ kan en ökning av jordens medeltemperatur pÄ 1,5 °C leda till att de ekvatoriala omrÄdena fÄr en temperaturökning pÄ 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 Ären har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en vÀrmeperiod för ca 6000 ? 8500 Är sedan (Founder, 2011) men det som Àr unikt med den aktuella situationen Àr att avsmÀltningen gÄr sÄ snabbt.

Samverkan mellan förskola och socialtjÀnst gÀllande orosanmÀlan : En studie om vilka erfarenheter förskollÀrare, förskolechef, specialpedagog och socialsekreterare har av att samarbeta

Syftet med min studie Àr att bidra med kunskap kring hur man kan samverka mellan förskola och socialtjÀnst gÀllande barn som far illa. Min studie Àr utförd med kvalitativa intervjuer med verksam personal inom förskoleverksamheten och socialtjÀnsten. Jag intervjuade en förskollÀrare, en förskolechef och en specialpedagog inom förskoleverksamheten samt tvÄ socialsekreterare pÄ barn - och familjeenheten pÄ socialtjÀnsten. Mina intervjufrÄgor handlade om vilka erfarenheter de har av att samverka tillsammans samt tillvÀgagÄngssÀtten frÄn att upptÀcka oro för ett barn till att det görs en anmÀlan.Resultatet visar pÄ att det hÄller pÄ att det utarbetas en större grad av samverkan mellan de olika professionerna. Samt att de olika yrkesprofessionerna uttrycker att de vill ha en mer kontinuerlig kontakt och samverkan med varandra för att de anser att detta gynnar barnets och familjen bÀsta. Mitt resultat visar Àven pÄ att förskolepersonalen anser att det Àr en jobbig del av arbetet att göra en anmÀlan.

FrÄn satsatom till hel text : Sammanhang i text

UtgÄngspunkten för undersökningen som presenteras i den hÀr uppsatsen Àr Bengt Sigurds studie av textbindning i elevtext, Tre experiment med text: Att presentera Buffalo Bill (1977).   Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka textbindning i elevtexter, skrivna utifrÄn samma uppgift (Sigurd 1977) för att se hur eleverna löser textbindningen i en satsatomuppgift. En satsatom Àr minsta möjliga informationsbÀrande sats, t.ex. Flickan gÄr och Bollen Àr rund. Elever frÄn ett yrkesförberedande och ett studieinriktat program fick en satsatomuppgift om westernhjÀlten Buffalo Bill.

Födelseordningens pÄverkan pÄ smÄgrisens överlevnad och tillvÀxt fram till avvÀnjning

Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka hur födelseordningen pÄverkar smÄgrisens överlevnad och tillvÀxt fram till avvÀnjning. Födelseordningen bestÀms till stor del redan i livmodern och en sen födelseordning minskar smÄgrisens chanser att överleva pÄ flera sÀtt. SmÄgrisar med en sen födelseordning har ofta en lÀgre födelsevikt och födelsevikten anges Äterkommande vara den viktigaste faktorn för att öka chanserna till överlevnad. En stor kullstorlek leder till att födelsevikten minskar genom att placentaarean för varje smÄgris minskar. SmÄgrisar med en sen födelseordning löper ocksÄ en högre risk att födas med en brusten navelstrÀng eller att drabbas av syrebrist under födsel.

Svenska kyrkan, idag en producent vid sidan av andra producenter : En kvalitativ studie om att dagens tjÀnstebetonade samhÀlle Àven genomsyrar en kollektivistisk institution som Svenska kyrkan

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstÄ det moderna samhÀllets individualistiska pÄtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma prÀster inom Svenska kyrkan med fokus pÄ hur de upplever sin vardag i dagens tjÀnstebetonade samhÀlle. Studien stÀrker att Durkheims kollektivistiska samhÀlle till stor del har försvunnit i Sverige till förmÄn för det individualistiska samhÀllet. Uppsatsen illustrerar följaktligen att Àven en institution som inte borde mÀrka av individualisering och tjÀnstesamhÀllet prÀglas av dessa processer. UtifrÄn respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser pÄ Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan prÀglas av rÄdande samhÀllslogik pÄ flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör pÄ en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning stÄr i fokus.

Nya regler för K1 företag : -Förenkling eller inte?

BokföringsnÀmnden beslutade Är 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglernaför noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1inkluderas smÄ enskilda nÀringsidkare och smÄ handelsbolag som Àgs av fysiska personer.Företag i gruppen K1 kan vÀlja att antingen anvÀnda sig av kontant- eller faktureringsmetodenvid sin redovisning. Kontantmetoden innebÀr att företaget endast bokför in- och utbetalningar.Faktureringsmetoden innebÀr att företaget bokför nÀr de skickat en faktura och nÀr de tagitemot en faktura. Det bokförs Àven nÀr betalningen sker.Ett K1-företag med en nettoomsÀttning pÄ mindre Àn tre miljoner kr fÄr göra ett sÄkallatförenklat Ärsbokslut som ska bestÄ av en resultatrÀkning och en balansrÀkning. Exempel pÄnya regler som finns Àr de angÄende redovisning av anlÀggnings- och omsÀttningstillgÄngar,avsÀttningar samt upplupna intÀkter och kostnader.De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna Àr bristfÀlliga ochvisar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för attöverblicka sin ekonomiska stÀllning.

BergsmÀnniskans dilemma - HÄllbarhetsstudie av skalplagg

Vid extrema bergsaktiviteter som klÀttring och skidÄkning stÀlls stora krav pÄ utrustningen. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skalplagg för alpin miljö. Skalplaggens huvuduppgift Àr att skydda mot vind och fukt samtidigt som de skall transportera fukt frÄn insidan till utsidan. För att kunna designa och utveckla bÀsta möjliga skalplagg krÀvs det kunskap om vilken miljö produkten/plagget ska anvÀndas i, vem som ska anvÀnda det, hur mycket ska plagget anvÀndas, i kombination med vilka andra produkter/plagg och vilken kunskap har anvÀndaren? Det Àr ocksÄ viktigt att förstÄ vilka materialkrav som stÀlls pÄ produkten.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->