Sök:

Sökresultat:

384 Uppsatser om Minsta olägenhet - Sida 13 av 26

Skiljer den fysiska aktivitetsnivÄn sig mellan elever pÄ gymnasiesÀrskolan och elever pÄ gymnasieskolan?

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.

Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

Logotypanalys i Rörlig Bild med hjÀlp av en Eye-Tracker

MÄnga undersökningar har gjorts inom marknadsföringsomrÄdet med hjÀlp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar Àr att de har gjorts pÄ statisk reklam sÄsom reklam i tidningar och reklambanderoller pÄ hemsidor. Relativt fÄ undersökningar har gjorts dÀr reklamen Àr integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjÀlp av en eye-tracker dÀr syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick pÄ, tidigare kÀnnedom om och hÄgkomst av logotyper. En studie genomfördes pÄ 12 testpersoner som fick titta pÄ ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick dÀrefter svara pÄ en enkÀt som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihÄg logotyper som de har fixerat blicken pÄ och samtidigt har tidigare kÀnnedom om i större utstrÀckning Àn logotyper som de inte har nÄgon tidigare kÀnnedom om.

Den sista tiden i livet : Palliativa patienters erfarenheter av cancer i livets slutskede - En systematisk litteraturstudie

Bakgrund: Cancer Àr en de vanligaste sjukdomarna i vÀrlden och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vÄrd och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man Àr yrkesverksam. Att drabbas av svÄr sjukdom och hamna i ett palliativt tillstÄnd kan vara svÄrt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och frÀmja vÀlbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys dÀr författarna anvÀnt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vÄrd som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Bankers kreditgivningspolicy mot smÄ svenska aktiebolag : Med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att anvĂ€nda sig av revision. Lagen infördes dĂ„ regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rĂ„dande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning Ă„r 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstĂ„ revision.Syften med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om kreditinstitutens kreditbedömning har pĂ„verkats efter avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, cirka tre Ă„r efter avskaffandet och hur pĂ„verkas ett företags kreditvĂ€rdighet och riskbedömning med hĂ€nsyn till om smĂ„ aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda pĂ„ vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fĂ„tt.

Polisens fysiska trÀning : HÀlsofaktorer ur individuellt och ekonomiskt perspektiv

Syftet med denna studie var att utifrÄn inhÀmtat material undersöka om det finns nÄgot samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, RÀddningstjÀnsten och AmbulanssjukvÄrden. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet pÄ arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i lÀngden? HÀlsan förbÀttras genom bra och regelbunden fysisk trÀning. Man mÄr bÀttre och presterar bÀttre pÄ jobbet, en ÄtgÀrd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren Àven fÄr bÀra mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohÀlsa. En lÄngsiktig investering med mÄl att förbÀttra hÀlsan inom polisen gör att vinningen bestÄr bÄde för arbetsgivaren och arbetstagaren.

Mobila affÀrssystemlösningar i smÄ företag : Kan en mobil IT-lösning skapad för större företag vara tillÀmpbar för mindre företag med anstÀllda som arbetar i fÀlt?

Sogeti har tillsammans med Lawson utvecklat en mobil lösning, kallad EASY, Ät Toyota Material Handling Europe (TMHE) som deras 2000 servicetekniker anvÀnder. I denna rapport redovisas vilka behov mindre företag har kring mobila lösningar och om besparingar kan göras vid anvÀndning av ett mobilt system. Undersökningen fokuserar pÄ företag som i dagslÀget inte har en mobil lösning och med cirka 10-70 anvÀndare med arbetsuppgifter i fÀlt. Rapporten diskuterar om EASY i modifierad form kan anvÀndas av mindre företag. Samt bland annat om mindre företag kan effektivisera sin verksamhet, öka kassaflödet, öka kvaliteten i arbetet och minska pappersarbetet genom att investera i en mobil lösning.

Alternativa Inköpsmetoder

Detta examensarbete Àr utfört pÄ AB ORWAK i SÀvsjö. Företaget producerar balpressar som komprimerar kundernas avfall pÄ ett sÀkert och smidigt sÀtt. Kunderna bestÄr enbart av andra företag. Arbetet Àr koncentrerat pÄ endast sex utav företagets artiklar som ingÄr i olika grupper.För tillfÀllet anvÀnder sig företaget utav inköpsmetoder som Àr baserade pÄ intuition och erfarenhet. Syftet med arbetet har varit att berÀkna olika partiformningar och beordringssystem pÄ de sex olika artiklarna bÄde med ett jÀmnt fördelat behov och med det verkliga fördelade behovet.

SpÀdbarnsdöd i VÀstsverige : en studie av spÀdbarnsdödligheten i Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling under tvÄ perioder pÄ 1800-talet

Uppsatsen syfte var att studera spÀdbarnsdödlighet i tre olikartade vÀstsvenska miljöer under tvÄ perioder pÄ 1800-talet. OmrÄdena Àr Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd ? landsbygd, Morlanda ? kust och Karl Johan - stadsmiljö) dÀr spÀdbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktÀr. Den primÀra frÄgestÀllningen Àr hur de yttre omstÀndigheterna pÄverkar de allra minsta barnen. Ett sekundÀrt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande.

Skogsskötselns pÄverkan pÄ fodertillgÄng för klövvilt : The impact of forest management on forage availability for ungulates

Det pÄgÄr en stÀndig debatt mellan olika parter i samhÀllet angÄende betesskador orsakade av klövvilt. HuvudmÄlet med dagens viltförvaltning Àr att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgÄngen i landskapet. Syftet med studien var dÀrför att kvantifiera fodermÀngden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselÄtgÀrder pÄverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begrÀnsades till ett sammanhÀngande omrÄde i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjÀlp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselÄtgÀrder tagits fram. I de flesta simuleringar var mÄlet att maximera nuvÀrdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var nÀr mÄlet istÀllet sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.

Byggserverövervakning : Utveckling av ett system för att synliggöra integrationsproblem

Mjukvara i datorer styr mÄnga viktiga funktioner i dagens samhÀlle och anvÀnds i stor utstrÀckning för att kommunicera men Àven för att styra utrustning. För att mjukvara ska fungera tillförlitligt behöver den byggas korrekt och testas utförligt. För att uppnÄ tillförlitlighet kan en byggserver anvÀnds för att automatiskt bygga och testa mjukvaran. Den hÀr rapporten beskriver hur en prototyp av ett övervakningssystem för byggservrar skapats. Systemet sköter övervakningen genom en övervakningstjÀnst som hÀmtar information frÄn en byggserver av typen CruiseControl.NET [10] och presenterar informationen pÄ en webbportal.

Tydligare yrkesroller i en förÀnderlig förskola

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Utbildningsplattformen ItŽs learning i distans- och nÀrundervisning

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det Ă€r möjligt att bygga upp en kursmall i en lĂ€rplattform, i det hĂ€r fallet ItÂŽs learning, som ska kunna anvĂ€ndas av lĂ€rare för att bygga upp bĂ„de distanskurser och nĂ€rundervisningskurser. Fokus lades pĂ„ att dels hitta minsta gemensamma nĂ€mnare för en sĂ„dan kursmall och dels pĂ„ att vidareutveckla arbetet med ItÂŽs learning pĂ„ Örkelljunga Utbildningscentrum dĂ€r jag Ă€r anstĂ€lld. Undersökningsgruppen var i första hand lĂ€rare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen bĂ„de pĂ„ distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket Ă€r resultat av deras lĂ€randearbete i form av lĂ€rarens feedback och betyg. Metoder som anvĂ€ndes var enkĂ€t, intervjuer och samtal. Arbetets slutsats Ă€r att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp bĂ„de distanskurser och nĂ€rundervisningskurser i ItÂŽs learning, det krĂ€ver dock mycket tid och engagemang frĂ„n lĂ€rarnas sida dĂ„ mallen ska fyllas pĂ„ med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, Ă€ven bristande datakunskaper hos en del av undervisarna Ă€r ett grundproblem som mĂ„ste övervinnas. Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började anvĂ€nda sig av lĂ€rplattformen, dock ej alla som mĂ„lsĂ€ttningen var frĂ„n början. Kursmallen underlĂ€ttade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under Ă„rets lopp dĂ„ varje pĂ„börjad kurs ska fyllas pĂ„ med lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalitĂ©. Nyckelord: lĂ€rplattform, utbildningsplattform, ItÂŽs learning, distansundervisning, nĂ€rundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall.

HögstadielÀrares syn pÄ grammatikundervisning i svenska

 Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklÀrare pÄ högstadiet förhÄller sig till grammatikundervisningen i svenska sprÄket. I forskning hÀvdas att grammatikundervisningen fortfarande prÀglas starkt av traditionella drag med fokus pÄ mycket undervisningstid, sprÄkets minsta delar, formell fÀrdighetstrÀning, standardisering av skriftsprÄket, nÀrhet till lÀroböcker samt fokus pÄ grammatiska former och inte texter och dess innehÄll.  I tidigare forskning hÀvdas Àven en motsatt utveckling som har lÀmnat den traditionella synen och gÄtt mot en mer deduktiv undervisning det vill sÀga att förstÄelse skapas under anvÀndning och tillÀmpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lÀrare förhÄller sig till grammatikundervisning i svenska sprÄket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus pÄ de smÄ delarna av sprÄket samt den formella fÀrdighetstrÀningen. DÀremot Àr lÀroboken inte ensamt material i nÄgon av informanternas undervisning och anvÀnds enbart av tre av informanterna.

Miljö som konkurrensmedel: intervjuer med fem smÄföretag och tvÄ revisorer

Det vÀxande intresset för miljöfrÄgor har ökat kraven pÄ företagen. Intressenterna krÀver att företagen kan hantera miljöfrÄgorna pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Att införa ett miljöledningssystem Àr ett sÀtt att arbeta med miljöfrÄgorna. För att kommunicera ut miljöarbetet anvÀnds företagets miljöredovisning. Under 1990-talet har intresset för miljöredovisning ökat kraftigt men Àr i mÄngt och mycket fortfarande ett storföretagsfenomen.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->