Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån.

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska länderna tillsammans beslutat sig för att minska barriärerna och harmonisera processer mellan länderna och på så sätt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 påbörjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el från samtliga nordiska länder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmässiga elpriser ska förändra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.  Syftet med den här rapporten är att studera hur ett elföretag kommer att påverkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nuläget på den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat på förväntade förändringar på elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskådlig bild av elmarknaden år 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad.

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

På senare tid har logistikens betydelse för konkurrenskraft hos företag ökat, varvid företag som lyckas väl med sin logistikverksamhet kan nå stora konkurrensfördelar. Hos många företag är logistik sällan en kärnverksamhet, vilket gör att det ofta försummas på bekostnad av andra verksamhetsområden. Inom Vattenfall Services Nordic AB, hädanefter VS, finns ett hundratal lager som drivs av ett av VS affärsområden, Logistikservice. Vid dessa lager förvaras lagerartiklar, hädanefter artiklar, samt utrustningar. Logistikservice ska utöver drift av lager hyra ut utrustning till övriga affärsområden inom VS.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse kring hur processer kring teori U kan användas för att skapa förutsättningar för en lärande organisation, som präglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie på MEKA projektet i Strömsund kommun där projektets nätverksteam intervjuades. MEKA (Mångfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra introduktionsprocessen för nyanlända. Detta gjordes för att se på vilket sätt de workshopar som genomförts med nätverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lärande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgångsrikt använt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lärande hos nätverksteamet.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som används i årskurs 1-3 på en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt på applikationernas egenskaper och innehåll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi använde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss på vilket matematiskt innehåll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrån Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlärningsprocesser är konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Bakgrund och problem: Ekonomiska frågor har under senare år givits stort utrymmer imedia och samhällsdebatten och ekonomistyrningsämnet befinner sig i förändring. Strategiskekonomistyrning har diskuterats under flera år och många metoder så som aktivitetsbaseradkalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och målkostnadskalkylering (TargetCosting) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig ochimplementerar dessa metoder så som de flesta forskare hade förväntat sig. Fleraenkätundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för attforskning och studier istället ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer,utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmäntvedertagna delar inom en organisation.Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuellakopplingar mellan styrmedel och strategi.

Alla delar i Ulrich och Brockbanks modell för HR- medarbetares roller ingår i relativt stor utsträckning i personalvetarens yrkesroll. Vanligast är rollen som strategisk partner och rollen som funktionsexpert. Att en stor del av respondenterna innehar majoriteten av Ulrich och Brockbanks roller visar även att yrkesrollen för en stor del av respondenterna är komplex. När det gäller det strategiska personalarbetets betydelse för yrkesrollen tenderar personalchefer att inneha en strategisk position, sett som del i ledningsgrupp. Strategiska arbetsuppgifter och roller har en stor del i yrkesrollen för samtliga personalvetare.

Bonusen på vårt fallföretag har inte bara konstruerats för måluppfyllelse och styrhjälpmedel av företagsledningen, utan har även införts för ett strategiskt tänkande på företaget. Bonusen har medverkat till att de anställdas motivation att utbilda och förnya sin kunskapsbank har ökat. Vi kan säga att företagets bonussystem direkt är kopplat till företagets strategiska målsättning.

Som följd av globaliseringen har ett nytt kunskapssamhälle snabbt vuxit fram. Det har medfört ett allt större fokus på det värde personalens kunskap tillför företaget. Begrepp som human- och strukturkapital studeras därför i allt större utsträckning hos kunskapsintensiva verksamheter. Det finns i dagsläget ett behov av en teoretiskt underbyggd och situationsanpassad styrmodell som kan användas för att öka ett industriföretags humankapital. Studiens syfte är därför att designa ett första förslag på en sådan modell för humankapital i ett kunskapsintensivt industriföretags forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi.

Det har blivit allt svårare för de mindre bemanningsföretagen att överleva på lång sikt på den allt mer konkurrensutsatta marknaden. De mindre företagen har ingen möjlighet att konkurrera med priset mot de större företagen och måste därför finna andra sätt att skapa värde på. Studiens huvudsyfte är därför att studera de interna förutsättningarna för värdeskapande processer i ett mindre bemanningsföretag. Undersökningen kommer att ske genom en fallstudie på tre större och två mindre bemanningsföretag i Sverige. Studien genomförs med internmarknadsföring i fokus, utifrån ett företagsledningsperspektiv och ett medarbetarperspektiv.

Aero Materiel är ett grossistföretag beläget i Jönköping med inriktning på låselement och har 20 anställda. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förbättra processerna på Aero Materiel.En benchmarking genomfördes på barnkliniken på länssjukhuset i Jönköping som 2009 fick utmärkelse Svensk Kvalitet. För mer underlag till analysen har även en litteraturstudie gjorts där flera olika teorier om processorientering har studerats.Problemen vi identifierade var att företaget hade för många processer och de var inte strukturerade att dra nytta av processorienteringsfördelar. Aero Materiel har tio huvudprocesser definierade där endast ett fåtal är kundorienterade. Processerna är även uppdelade efter respektive avdelning och inte en enda går igenom två eller fler avdelningar.Vår slutsats är att företaget bör ha två huvudprocesser för att göra det mer hanterbart.