Geovetenskapliga värden i infrastrukturplanering
Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi. Människans påverkan på landskapet är så pass stor att landskapet med alla dess former och avlagringar hotas om de inte beaktas. För att effektiv kunna anpassa brukande och annan användning av naturens resurser krävs förståelse för landskapets grundstrukturer, geologiska processer och deras resultat. För att i framtiden fortsätta kunna ha kännedom om landskapets bildning och historia och andra samhällsrelevanta faktorer som miljö och vatten är det viktigt att införa de geovetenskapliga värdena i all slags samhällsplanering. När geovetenskapliga värden glöms bort och enbart natur, kultur, friluftslivsvärden etc. sätts i fokus var för sig, förloras helhetssynen. Eftersom de geovetenskapliga värdena är en förutsättning för dessa värden är de ett viktig, idag nästan outnyttjat verktyg för att sammanfoga sektoriella värden till en helhetssyn. I denna studie har en vägplanering valts ut för att illustrera denna brist, där en inventering av studieområdet samt en analys av den valda vägplaneringens rapporter och miljökonsekvensbeskrivningen gjorts. Studien visar att man beaktar värden sektoriellt och oftast objekt för objekt. Helhetssynen på landskapet saknas nästan helt. De geovetenskapliga egenvärdena beaktas inte alls och det verktyg för helhetssyn som geovetenskapen erbjuder används inte alls.