Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

Sverige och vÀrlden har under de senaste Ären fÄtt uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lÀtt att lÄna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spÄren av god tillgÄng pÄ kapital Àr företagsförvÀrv alltid aktuella. En relevant frÄga för varje köpare Àr dock hur ett förvÀrv skall redovisas. Hur företagsförvÀrv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgÄtt genomgripande förÀndringar de senaste Ären.

SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

RedovisningsomrÄdet bearbetas stÀndigt för att moderniseras och förbÀttras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP hÄller IASB och FASB pÄ att arbeta med ett gemensamt projekt för att förÀndra regelverket för redovisning av intÀkter. Samarbetet tog fart Är 2002 och sedermera Är 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmÀnheten att kommentera. Arbetet fortskred och Är 2010 var man följaktligen redo att utfÀrda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga Är 2011.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad revisionsbyrÄer och normgivande organ har för Äsikter om 2011 Ärs förslag till standard gÀllande redovisning av intÀkter frÄn kontrakt med kunder. Vi vill ocksÄ jÀmföra dessa Äsikter de bÄda grupperna emellan för att se om de skiljer sig Ät.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har mer och mer av företagens vÀrde börjat bestÄ av immateriella tillgÄngar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgÄngar syns inte i den traditionella redovisningen och dÀrför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med att allt fler tillÀmpar denna typ av redovisning sÄ har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det Àr dock inte sÀkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

MÄnga smÄföretagare sköter inte sjÀlv all sin redovisning utan köper hela denna tjÀnst eller delar av den frÄn en extern redovisningskonsult. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka hur denna information förstÄs och anvÀnds i smÄföretag. KunskapsnivÄn hos smÄföretagaren kan vara en faktor, men Àven vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sÀtt som informationen presenteras pÄ. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med smÄföretag samt en redovisningskonsult. VÄr studie visar pÄ att denna redovisningsinformation presenteras pÄ ett för dessa smÄföretag förstÄeligt och anvÀndbart sÀtt.

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nÀmnts Àr bristfÀllig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte gÄr att utlÀsa vilken risk ett företag Àr exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.

Bakgrund och problemstÀllning: Stora delar av Sveriges kommuners pensionsskuld redovisas i enlighet med gÀllande regelverk utanför kommunernas balansrÀkning. Detta medför att kommunernas uppvisade soliditet blir bÀttre Àn vad den i sjÀlva verket Àr. Kommunernas redovisning prÀglas av den kommunala sÀrarten dÀr öppenhet Àr i fokus. Med denna bakgrund Àr det intressant att undersöka om kommunernas redovisning stÀmmer överrens med lagar och rekommendationer samt om den bild som kommunen ger av sin ekonomi i redovisningen Àr rÀttvisande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra hur pensioner redovisas, och varför, i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka samt KungÀlv kommun.

Sedan den 1 januari 2005 ska alla noterade svenska företag följa de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS i sin koncernredovisning. En bransch som har pÄverkats av detta Àr byggbranschen som i sin redovisning av entreprenader ska anvÀnda sig av metoden successiv vinstavrÀkning. NÀr denna metod anvÀnds berÀknas intÀkterna utifrÄn entreprenadens fÀrdigstÀllandegrad. Vid faststÀllandet av fÀrdigstÀllandegraden rekommenderas och anvÀnds en berÀkning utifrÄn produktionskostnader. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns andra berÀkningsmetoder som ger ett mer rÀttvisande resultat utifrÄn redovisningens kvalitativa egenskaper och grundlÀggande principer.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och anvÀnder sina hÀlsobokslut..

Bakgrund och problem: Det nya förslaget pÄ leasingnormen innebÀr att alla leasingavtal kommer att redovisas som tillgÄngar i leasingtagarens balansrÀkning. GrÀnsdragning mellan operationella och finansiella leasingavtal tas bort. Om leasegivaren överför de betydande riskerna och förmÄnerna hÀnförliga till den underliggande tillgÄngen skall bolaget redovisa en försÀljning istÀllet för leasing. Redovisning av operationella leasingavtal i leasingtagarens balansrÀkning innebÀr att nyckeltalen förÀndras vilket kan ha pÄverkan pÄ lÄnerÀntan. DÀrför Àr det av betydelse att undersöka vilken pÄverkan den nya leasingstandarden har pÄ redovisning inom rederibranschen.Syfte: Att redogöra för de viktigaste förÀndringarna som den nya normen innebÀr för redovisning inom rederibranschen.

Sedan nÄgra Är tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förÀndrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall ocksÄ onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde. Metoden för anvÀndandet av verkligt vÀrde heter verkligt vÀrdemetoden och innebÀr att vÀrdeförÀndringar pÄ fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansrÀkningen.I denna uppsats tillÀmpar vi verkligt vÀrdemetoden pÄ det allmÀnnyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet Àr att se vad det skulle kunna innebÀra att tillÀmpa verkligt vÀrdemetoden i ett allmÀnnyttigt fastighetsbolag.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning Ànda sedan införandet av KL pÄ 1920- talet. Kopplingen innebÀr att beskattningen i de allra flesta fall baseras pÄ företagens redovisning. Redovisningen Àr dynamisk eftersom den i hög utstrÀckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed Àr ett begrepp som Àr skapat att passa en stor massa av företag i mÄnga olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och dÀrmed nÀr de skall tas upp till beskattning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se om det Àr av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rÀttsstandard i bÄde redovisningen och beskattningen.