Tidigare studier har visat pÄ att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den pÄverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi anvÀnder en modifierad variant av Jones modell för att mÀta de diskretionÀra periodiseringarna, som likstÀlls som earnings management, och jÀmför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte nÄgra skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen SÀllanköp i större utstrÀckning Àn övriga studerade branscher bedriver earnings management. VÄr förklaring till detta Àr att övervakningen av företagens redovisning Àr generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen SÀllanköp..

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har dÀrför fÄtt en ökad betydelse. Sedan Är 2005 Àr IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB krÀver aktivering nÀr vissa krav Àr uppfyllda. De senaste Ären har det riktas kritik mot dagens vÀrderingsmetoder av FoU.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

År 2004 inledde BokföringsnĂ€mnden K-projektet, som innebĂ€r förĂ€ndringar inom normgivning gĂ€llande redovisning för svenska företag och syftet med projektet Ă€r att Ă„stadkomma förenklingar vid upprĂ€ttande av Ă„rsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, Ă€ven benĂ€mnt K2-reglerna, Ă€r andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstĂ„ bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper samt om personer som Ă€r insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att pĂ„verka tolkningen av ett företags Ă„rsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie dĂ€r vi utgick frĂ„n ett urval av de punkter dĂ€r K2 eventuellt avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vĂ„r studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper pĂ„ ett flertal punkter.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Under de senaste Ären har det skett en ökning i antalet företagsförvÀrv och i samband meddetta riktas fokus ofta pÄ goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgÄngar.Det Àr ett intressant och aktuellt Àmne och dÀrför Àmnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags instÀllning till redovisning av goodwill och varumÀrken. Utredningen skallundersöka om företag Àr villiga att redovisa varumÀrke eller om de hellre vill ha kvar det igoodwill, om revisorer mÄste tvinga företagen att separera de tvÄ posterna ifrÄn varandra ellerom företagen sjÀlva Àr villiga att utföra denna process. DÀrtill Àmnar uppsatsen ta reda pÄvilken varumÀrkesvÀrderingsmetod som anvÀnds. Det teoretiska ramverket presenterarprincipal-agentteorin utifrÄn ett redovisningsperspektiv, redovisning av goodwill och andraimmateriella tillgÄngar, de olika metoderna för varumÀrkesvÀrdering samt lÀmpligaredovisningsstandarder. För att ta reda pÄ studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdÀr tre revisorer med flera Ärs erfarenhet inom omrÄdet intervjuats.

Det diskuteras allt mer om vÄr pÄverkan pÄ omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsstÀlla sina behov. DÀrav har kraven om en utförligare redovisning uppstÄtt dÀr företag skall visa upp dess sociala och miljömÀssiga arbete sÄvÀl som det ekonomiska. MÄnga större företag har börjat upprÀtta nÄgon form av hÄllbarhetsredovisning dÀr sociala, ekonomiska och miljömÀssiga aspekter behandlas. Det har dock uppstÄtt viss kritik mot hÄllbarhetsredovisningen dÄ den fortfarande Àr frivillig och dÀr trovÀrdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrÄgasÀtts. GRI Àr en organisation som upprÀttat riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att anvÀnda för att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen frÄn och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lÀgger stor vikt vid verkliga vÀrden och liknar pÄ sÄ sÀtt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som Àr prÀglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gÀller numera rekommendationen IAS 40, som innebÀr att bolagen har möjlighet att vÀrdera förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde. Denna rekommendation har pÄverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utstrÀckning och en rad problem har uppstÄtt.

Syftet Àr att beskriva hur en svensk ideell förening mÀter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har pÄ verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad frÄn företag inte har ett vinstdrivande syfte sÄ kan sÄledes inte effektivitet mÀtas pÄ samma sÀtt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att fÄ en inblick i hur en ideell förening mÀter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av bÄde kvalitativ och kvantitativ karraktÀr. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkÀtundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att fÄ en djupare inblick i Àmnet.Vad som skiljer ideella föreningar frÄn vinstdrivande organisationer Àr att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels pÄ frivillig basis.

Bakgrund och ProblemCSR stÄr för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömÀssiga arbete. DÄ CSR och sÀrredovisningen av CSR Àr juridiskt frivilligt för företag uppkom frÄgor gÀllande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar vÀcktes ett intresse för att studera konceptets förtjÀnst. UtifrÄn förförstÄelse grundades en uppfattning om att det kan vara sÄ att anseendet pÄverkas. Om inte sÄ skulle företag i större utstrÀckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta pÄ sig de merkostnader som tillkommer med sÀrredovisningen.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur svenska börsnoterade företag pÄ Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv pÄ 2000-talet och dÀrefter se vad som kan skapa bÀttre förstÄelse för redovisningreglerna genom att tillÀmpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin bestÄr av 29 svenska börsnoterade koncerners Ärsredovisningar under Ären 2000-2005. SekundÀrdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhÀmtats frÄn internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger pÄ en genomgÄng och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att pÄverka standarder och dÀrmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen anvÀnds sedan för att analysera empiriresultaten.

Denna uppsats har behandlat Ă€mnet valutasĂ€kringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag frĂ„n att vid koncernredovisning anvĂ€nda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfĂ€rdade av IASB. ÖvergĂ„ngen har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förĂ€ndrad syn pĂ„ vĂ€rdering och klassificering av valutasĂ€kringar.Problem uppstĂ„r vid övergĂ„ngen dels till följd av den Ă€ndrade synen pĂ„ redovisning och Ă€ven tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasĂ€kringar vĂ„llat ytterliggare problem dĂ„ de har varit komplexa och förĂ€nderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmĂ€rksamma de skillnader som finns gĂ€llande klassificering, vĂ€rdering och redovisning av valutasĂ€kringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svĂ„righeter som övergĂ„ngen medfört.För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasĂ€kringar studerats.