Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning Ànda sedan införandet av KL pÄ 1920- talet. Kopplingen innebÀr att beskattningen i de allra flesta fall baseras pÄ företagens redovisning. Redovisningen Àr dynamisk eftersom den i hög utstrÀckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed Àr ett begrepp som Àr skapat att passa en stor massa av företag i mÄnga olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och dÀrmed nÀr de skall tas upp till beskattning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se om det Àr av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rÀttsstandard i bÄde redovisningen och beskattningen.

Bakgrund och problemFörvÀrvad goodwill skall inte lÀngre skrivas av utan istÀllet genomgÄ en nedskrivningsprövning minst en gÄng per Är, Àven om det inte finns nÄgra indikationer pÄ vÀrdenedgÄng. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebÀr de nya reglerna omfattande upplysningskrav gÀllande de uppskattningar som anvÀnts vid nedskrivningsprövningen. TvÄ studier som gjordes direkt efter införandet Är 2005 visade att relativt mÄnga företag har med svÄrigheter gÀllande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. BÄda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbÀttringar under kommande Är.ProblemformuleringMed bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: GÄr det att se en förÀndring gÀllande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för Är 2008 jÀmfört med Är 2005?SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gÀllande koncernmÀssig goodwill i IAS 36 punkt 134 i Ärsredovisningen för Är 2008 jÀmfört med Är 2005.MetodStudien har genomförts enligt den kvantitativa metoden.

Kunskapsföretag Àr ett företag som förlitar sig pÄ sin personals kunskap, humankapitalet, som intÀktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid vÀrderingen av kunskapsföretaget, bÄde för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka om kunskapsföretagen ansÄg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i sÄ fall kringgÄr detta problem.Undersökningen genomfördes i tvÄ steg.

SjukfrÄnvaron i Sverige ökade mellan Ären 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut frÄn 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att fÄ tillgÄng till en tydligare statistik över sjukfrÄnvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrÄnvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle pÄverkas och vilja förbÀttra sjufrÄnvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet ocksÄ upp ett mÄl om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur motiven till lagÀndringen har uppfattats och verkstÀllts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas pÄ just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrÄnvaro Àn bÄde privata arbetsgivare och landsting.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primÀra tillgÄng Àr deras förlagsrÀttigheter som ger dem tillÄtelse att ge ut litterÀraverk med ensamrÀtt. För att kunna fÄ ett rÀttvisande vÀrde pÄ förlaget mÄste denna tillgÄng tas med iberÀkningen vid förvÀrv. Den information som finns tillgÀnglig för intressenter utanför företaget ÀrÄrsredovisningar. Vi har dÀrför valt att ta reda pÄ om förlagsrÀttigheterna finns representerade ibalansrÀkningen eller om detta Àr en av mÄnga immateriella tillgÄngar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att bistÄ med information till köpare av förlag och investerare om hurvÀrdet av förlagsrÀttigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.AvgrÀnsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmÀnhet i Sverige. Dessa Àronoterade aktiebolag och tillÀmpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och dÀrför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

NivÄ: C-uppsats inom företagsekonomi Datum: Juni, 2015 Författare: Johan Magnusson och Alexander Smith Handledare: Hans Lindkvist Titel: Fastighetsbolag och deras kassaflöden. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om vi kan utlÀsa de fria kassaflödena hos fastighetsbolagen samt försöka skapa en bild över hur fastighetsbolagens Ärsredovisningar skiljer sig Ät rörande benÀmningen och redovisningen av kostnader. Metod: Som kÀllor till vÄr empiriska undersökning anvÀnde vi oss av de utvalda företagens Ärsredovisningar frÄn 2014. Företags Ärsredovisningar betraktas som primÀra kÀllor. VÄr referensram och redovisning av tidigare forskning bestÄr till stor del av sekundÀra kÀllor. Undersökningen Àr kvantitativ med kvalitativa inslag, dÄ vi kompletterat undersökningen med mejlkorrespondens med de berörda företagen. GenomgÄngen av Ärsredovisningar som vi genomfört med den framtagna checklistan Àr kvantitativ medan intervjuerna med bolagsrepresentanter Àr av kvalitativ karaktÀr. Resultat och slutsats: Resultaten av vÄr undersökning visar att det inte gÄr att utlÀsa fria kassaflöden utefter den definition vi landar i.

Goodwill Àr ett omtvistat Àmne inom redovisning. I dagens samhÀlle har företag haft friheten att kunna vÀlja vilken regel i anknytning till goodwill de vill anvÀnda och det med hÀnsyn till vilket resultat de efterstrÀvar. VÄren 2004 offentliggjorde International Accounting Standard Board en ny standard, IFRS 3 för redovisning av företagsförvÀrv. IFRS 3 gÄr ut pÄ att goodwill inte lÀngre Àr föremÄl för planenliga avskrivningar utan istÀllet ska företag genomföra ett ?impairment test? som innebÀr att företagen genomför en ingÄende analys av goodwillvÀrdet Ärsvis.

Aktieanalytiker frÄn ett flertal analyshus utfÀrdar flera gÄnger i mÄnaden aktieanalyser dÀr deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskÄdlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gÀllande det analyserade företagets resultat- och balansrÀkning samt kassaflöden vilka anvÀnds som utgÄngspunkt för att sedan vÀrdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten pÄ det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de vÀrderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill sÀga; det verkliga vÀrdet pÄ parametrarna övertrÀffar analytikernas prognoser. Detta resultat gÄr tvÀrtemot ett antal tidigare studier frÄn USA och Storbritannien. Vidare hittas nÄgot förvÄnande inga samband mellan mÀngden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.

Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intÀkterna skall tÀcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som Àr intjÀnade fram till 1998 har lyfts ur balansrÀkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Syfte: VĂ„rt huvudsyfte med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och jĂ€mföra börsnoterade företags klassificering av omstruktureringsposter som jĂ€mförelsestörande. Vi analyserar och utvĂ€rderar företagens redovisningsmetoder, vilket ska ge underlag till en rekommendation hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. VĂ„rt delsyfte Ă€r att öka förstĂ„elsen kring jĂ€mförelsestörande poster sĂ„ att den som lĂ€ser företagens Ă„rsredovisningar förstĂ„r bakgrunden med dessa.Metod: Vi anvĂ€nder oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med börsnoterade Large Cap företag pĂ„ Stockholmsbörsen.Teori: I teorin utformar vi en förestĂ€llningsram utifrĂ„n IASB regelverk. Övrig teori berör engĂ„ngsposter och omstruktureringskostnader samt deras pĂ„verkan pĂ„ redovisningen.Empiri: I empirin sammanstĂ€ller vi material som erhĂ„llits genom intervjuer med företag i studien.

Bakgrund: CSR, det vill sÀga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har pÄ senare tid kommit att stÄ i fokus och konsumenter stÀller allt högre krav pÄ företag. Detta har lett till att fler företag vÀljer att frivilligt redovisa sociala och miljömÀssiga frÄgor i och kring sin verksamhet.Problem: Redovisning av CSR bygger pÄ frivillig information som inte regleras i svensk lag. IstÀllet finns det ett antal standarder och riktlinjer som Àr till för att vÀgleda och underlÀtta för företagen i deras hÄllbarhetsredovisning. Dessa Àr emellertid mÄnga och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen pÄ standardiserade krav skapar dÀrmed stor förvirring.Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde dÀrmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnÄ en hög kvalitet pÄ sin hÄllbarhetsredovisning och utifrÄn detta framtaga bÀsta redovisningspraxis.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de förÀndringar som IFRS innebÀr för svenska börsnoterade företag. Vi vill Àven analysera dessa förÀndringar och se hur de pÄverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnÄ syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och dÀrefter jÀmfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga pÄ tre börsnoterade företag och intervjuer med tvÄ auktoriserade revisorer.

Syfte: Vi Àmnar undersöka huruvida tillÀmpning av reglerna för sÀkringsredovisning bidrar till en bÀttre redovisning för bankerna. Dessutom har vi för avsikt att belysa praktiska problem förknippade med sÀkringsredovisning. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Den bestÄr av tvÄ steg. Vi började med att kartlÀgga den offentliga debatten pÄ omrÄdet som att sedan följa upp de frÄgor som vÀcktes med semistrukturerade intervjuer.