Valutasäkring
de internationella standardernas effekt
Denna uppsats har behandlat ämnet valutasäkringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag från att vid koncernredovisning använda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfärdade av IASB. Övergången har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förändrad syn på värdering och klassificering av valutasäkringar.Problem uppstår vid övergången dels till följd av den ändrade synen på redovisning och även tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasäkringar vållat ytterliggare problem då de har varit komplexa och föränderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma de skillnader som finns gällande klassificering, värdering och redovisning av valutasäkringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svårigheter som övergången medfört.För att uppnå syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasäkringar studerats. Vidare har även en surveyundersökning genomförts, studien kompletteras även med en granskning av årsredovisningar.I teorin har grunderna för upprättande av finansiella rapporter och ämnesområdet valutasäkringar samt svenska respektive internationella standarder för dessa presenterats. I empirikapitlet har de skillnader som urskiljts efter en jämförande studie av standarderna presenterats. Vidare har resultatet av surveyundersökningen presenterats liksom relevant information från årsredovisningarna.De slutsatser som erhållits efter studier av valutasäkringar är att det föreligger väsentliga skillnader mellan svenska och internationella standarder kring valutasäkringar. Vidare indikerar studien även på slutsatsen att företag kommer ändra sin valutasäkringshantering som en följd av de omfattande dokumentationskrav som IFRS kräver.