Sök:

Sökresultat:

583 Uppsatser om Miljöpsykologi - Sida 2 av 39

Skönlitteraturens psykologi, ett relevant fÀlt för pedagogisk forskning

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Sky Oculus- Autonomt spaningsflygplan.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en všaxande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anvšandningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anvšandningsomr°ade šar šovervakning och spanningsuppdrag. Detta šar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett lšonsamt och miljšovšanligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anvšander men šaven fšor andra civila tillšampningar som šar av intresse fšor elbolagoch andra industrier. Resultatet šar ett autonomt všatgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobilnšaten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en spšannviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en ršackvidd p°a 473 km.

Ett positivt psykologiperspektiv pÄ polisarbete: : Helhetsbedömning, ÄterhÀmtning och sociala resurser

Positiv psykologi, positiva kÀnslor och dess konsekvenser tar mer och mer plats inom den psykologiska forskningen. En kvantitativ studie har utförts med syfte att pröva tre centrala frÄgestÀllningar inom den evolutionspsykologiska grunden för positiv psykologi, samband mellan positivitet och tÀnkesÀtt (helhetsperspektiv) samt ÄterhÀmtning och skapande av sociala resurser. Hypoteserna testades genom enkÀter som besvarats av 93 poliser i Stockholm. Resultatet visar att positiva kÀnslor korrelerar med den helhetsbedömning poliserna i studien gör, och överblicken polisen anser sig ha, vid ett ingripande. Positiva kÀnslor visar ocksÄ ett samband med ÄterhÀmtning.


Hur följer attityden en handling enligt kognitiv dissonansteori?

Uppsatsen behandlar teorin om kognitiv dissonans och dess effekter pÄ attityder. Teorin om kognitiv dissonans beskriver bland annat att man strÀvar efter att handla konsekvent med sin attityd. Handlar man inkonsekvent kan man uppleva dissonans.Syftet med undersökningen var att mÀta attitydförÀndring utifrÄn kognitiv dissonansteorin. Vi undersökte detta med experimentmetod och enkÀter dÀr vi med hjÀlp av 77 personer mÀtte attityder till olika organisationer före och efter en pÄverkan frÄn vÄr sida.VÄra analyser visade inga signifikanta effekter av attitydförÀndring i experimentet. VÄr frÀmsta förklaring till detta Àr den kognitiva dissonansen vi försökte skapa blev för liten och att andra motivationsfaktorer pÄverkade resultatet för mycket..

I dina hÀnder, O TÀrning! : En religionspsykologisk litteraturanalys av protagonisten i George Cockcrofts berÀttelse om TÀrningsspelaren

Denna uppsats Àmnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktÀr i George Cockcrofts berÀttelse TÀrningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hÀnvsning till citat ur berÀttelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. MÄlet Àr att förstÄ protagonistens förhÄllande till tÀrningen, och dÀri finna vilka psykiska krafter som Àr aktiva och som bidrar till den underkastelse berÀttelsens protagonist företar sig i kombination med tÀrningen..

Omedveten religiositet : En jÀmförelse mellan Carl G. Jung och Viktor E. Frankl

Inom psykiatrin finns det delade meningar gÀllande religionens roll för psykiskt vÀlmÄende. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, bÄda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som Àr av motsatt Äsikt och ser religionen som en kollektiv tvÄngsneuros.1 Jung och Frankl pratar bÄda tvÄ om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka nÀrmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag Àr inte sÀker pÄ att skillnaden Àr sÄ stor dem emellan..

Psykologers grÀnser till grÀnssituationers psykologi : En fenomenologisk studie av hur psykologer kan handskas med livsÄskÄdningsfrÄgor i samtalsbehandling

This qualitative studie discusses how psychologists can integrate clients' secular or religious philosophies into counseling and psychotherapy, as themes that are psychologically meaningful. The studie also discusses how psychologists can understand and respond to the psychological aspects of clients' existential and religious experiences. Eight psychologists were interviewed and their experiences were analysed using a phenomenological method.The results of the interviews suggested that the eight psychologists could handle the psychological aspects of clients' philosophies, by investigating their own personal philosophies and scientific ontologies. It was also discussed how an awareness of the psychologists' professional boundaries and personal experiences of existential and religious phenomenons, could facilitate an integration of clients' existential and religious experiences..

NÄgon mÄste ta hand om friska mÀnniskors vilsenhet : Coaching - en framtidens arena för psykologer?

Psykologi Àr ett ÀmnesomrÄde som hittar nya tillÀmpningsomrÄden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in pÄ hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingÄng i att arbeta med friska mÀnniskors behov av vÀxt och utveckling. Intervjuer utfördes med Ätta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching Àr ett mÄngfacetterat omrÄde, dÀr utbildningar och branschstandard fortfarande Àr fragmenterat och svÄrt att fÄ en överblick över. Coacher som inte Àr psykologer eller beteendevetare anvÀnder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

Kan man uppmÀrksamma mer Àn en sak samtidigt?

I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.

Den helande bilden : kopplat till bildterapi och Jungs analytiska psykologi ...

Jag vill med min uppsats ta med lÀsaren pÄ en djupdykning i bilden och symbolernas vÀrld Àven om det med ord kan vara svÄrt att beskriva, dÄ det ju i sjÀlva verket rör sig om en nivÄ som kommer före ordet. Mitt huvudsakliga syfte Àr att utforska huruvida bilderna och symbolerna fortfarande Àr livsnödvÀndiga för mÀnniskans psykiska och kanske dÀrmed fysiska överlevnad? Kan vi fortfarande Àn i dag, lÄta oss beröras av deras kraftfÀlt och dÀrmed göra förÀndringen, utvecklingen, transformationen och helandet möjligt?!Vidare vill jag undersöka bildens dubbla roll som bÄde ?symtomavslöjare? och framÄtblickande ?transformerande helare?, samt kopplingen till shamanism och alkemi. Vad kan nutidsmÀnniskan lÀra av detta? Vad kan vi ta till oss i dag? Och vad mÄr den enskilde individen och ett samhÀlle bÀst av i lÀngden?Jag vill betona en psykodynamisk syn pÄ mÀnniskan dÀr Àven Jungs analytiska psykologi ingÄr, och anvÀnda objektrelationsteoretikerna som en gemensam bro mellan Jung, Freud och bildterapi.

Biskopens skugga : en studie av biskopens skugga i Ingmar Bergmans film Fanny & Alexander

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie med hjÀlp av jungiansk psykologi som fokuserar pÄ Ingmar Bergmans film Fanny & Alexander. Syftet Àr att studera biskopens skugga. Filmen handlar om familjen Ekdahl som domineras av en rik och begÄvad Ànka, Helena, samt hennes tre söner. Sonen Oscar dör och hans fru Emelie gifter sig med biskopen. Hennes barn Fanny och Alexander följer med henne in i Àktenskapet med biskopen.

Notationen i visuella programmeringssprÄk: utveckling utifrÄn ett kognitivt synsÀtt

Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.

Posttraumatisk stress hos universitetsstudenter i Lund

Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) is an anxiety disorder resulting from exposure to a traumatic event. The purpose of this study was to examine the exposure to Potentially Traumatic Events (PTE) and the prevalence of PTSD among students at the University of Lund. Sexdifferences among these variables were also examined. Using surveys as research method, 380 students from five different faculties participated. The results indicated that these students have been more exposed to PTE than the general Swedish population.

Attityder inför en kommande förÀndring : En fallstudie av SJ i samband med avregleringen av persontÄgtrafiken

Alla organisation genomgÄr förÀndringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen pÄverkar hur effektiv förÀndringsprocessen blir, oavsett vilken slags förÀndring som skall genomgÄs. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gÄ igenom en förÀndring till följd av den troliga vregleringen av persontÄgstrafiken. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förÀndringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer pÄ olika nivÄer i syfte att ta reda pÄ deras tankar och instÀllning inför detta.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->