Sök:

Sökresultat:

583 Uppsatser om Miljöpsykologi - Sida 3 av 39

Produktivitet vid stubblyftning :

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Museets pÄverkan pÄ mÀnniskans identitet

Det finns ingen enhetlig vetenskap nÀr det gÀller mÀnniskan och hennes natur; filosofi och psykologi Àr dock bra verktyg vid studier av mÀnniskans inre, som trots att vi Àndras har en del som definierar oss som den vi Àr. Denna del pÄverkas av mÀnskliga relationer, men ocksÄ av oss sjÀlva. I denna uppsats har jag framhÀvt relationen mellan museum och mÀnniska och hur museer anvÀnder kunskap och historia. Jag har ocksÄ pekat ut vikten av museer nÀr det gÀller uppbyggnaden av vÄr identitet. Denna uppsats Àr indelad i fem kapitel; MÀnniskans inte, Museets historia, MÀnniskans relation till museet, Museet och samhÀllet och slutligen en diskussion.

Synkronicitet : en gemensam nÀmnare för religion, vetenskap och psykologi?

Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de bÄda omrÄden som jag först kom i kontakt med som anvÀnde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angrÀnsande omrÄden som anvÀnde sig av begreppet synkroniciet eller nÄgot liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sÄdana fall kunde ha bÄde vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att Äterknyta till det omrÄde som C-nivÄn av Religionsvetenskap skulle beröra, nÀmligen religion och vetenskap.Jung har sjÀlv refererat till magi och mirakel nÀr han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka pÄ de omrÄden som anvÀnder sig av och beskriver detta. Jag har dÀrför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller kÀnslomÀssig karaktÀr. Det jag kom fram till var att religionen ocksÄ beskriver tillstÄnd som innehÄller de bestÄndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de intrÀffar vid betydande övergÄngar i livet, Àven om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gÀller för det som vi i vardagslag beskriver som ?slumpen? och som vi normalt inte ger nÄgon större betydelse förrÀn vi ser det intrÀffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först dÄ ger det en innebörd.Kvantfysiken anvÀnder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten bestÄr av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte gÄr att separera, dock beskrivs det inte ha nÄgon kÀnslomÀssig karaktÀr.Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att kÀnna igen pÄ de omrÄden som jag försökt att anvÀnda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ?vardagssammanhang?..

Formuleringens betydelse vid intervjuer av utgruppsmedlemmar - kan bristande diagnosticitet leda till diskriminering?

Vilken betydelse har en arbetssökandes etnicitet och beslutsunderlagets diagnosticitet (informationskvalitet) för en granskarens benÀgenhet att rekommendera anstÀllning? 172 studenter fick lÀsa en utskrift frÄn en anstÀllningsintervju och skatta hur pass anstÀllbar den arbetssökande (svensk eller utlÀndsk) var utifrÄn den information som erhölls (diagnostisk eller ickediagnostisk). Hypotesen om att sÀmre information om den sökandes personlighetsegenskaper medför lÀgre skattad anstÀllningslÀmplighet för sökande med invandrarbakgrund (p.g.a. av negativa stereotyper) men inte för svenskar kunde inte bekrÀftas. TvÀrtom skattades den utlÀndske sökanden som mer anstÀllbar Àn den svenske nÀr informationen var ickediagnostisk (p = .03).

Motivera personalen i tjÀnsteföretag : - En studie om svenska bankers arbete med att motivera sin personal

Alla organisation genomgÄr förÀndringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen pÄverkar hur effektiv förÀndringsprocessen blir, oavsett vilken slags förÀndring som skall genomgÄs. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gÄ igenom en förÀndring till följd av den troliga avregleringen av persontÄgstrafiken. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förÀndringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer pÄ olika nivÄer i syfte att ta reda pÄ deras tankar och instÀllning inför detta.

Gemensamt konstruktivt medarbetarskap : en plattform för framtiden

Syftet med studien var att kartlÀgga Äsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lÀgga grunden till en plattform att stÄ pÄ inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien Àr en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundlÀggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes pÄ en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer dÀr fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusomrÄden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stÄ pÄ; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Projektionsmekanismer i En kurs i mirakler (A Course in Miracles) : en jÀmförelse med jungiansk psykologi

Mirakelkursen Ă€r ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig frĂ„n Gud eller Ettheten. Det ingĂ„r i Etthetens karaktĂ€r att detta Ă€r omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga vĂ€rlden uppenbarar sig. Projektionen Ă€r till sin karaktĂ€r en psykologisk lögn och Ă€r enligt Jung orsaken till emotionella affekter. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse frĂ„n Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad Ă€r implikationerna av förstĂ„elsen av projektion, för vĂ„rt sĂ€tt att betrakta vĂ€rlden?.

Projektionsmekanismer i En kurs i mirakler (A Course in Miracles) : en jÀmförelse med jungiansk psykologi

Mirakelkursen Ă€r ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig frĂ„n Gud eller Ettheten. Det ingĂ„r i Etthetens karaktĂ€r att detta Ă€r omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga vĂ€rlden uppenbarar sig. Projektionen Ă€r till sin karaktĂ€r en psykologisk lögn och Ă€r enligt Jung orsaken till emotionella affekter. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse frĂ„n Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad Ă€r implikationerna av förstĂ„elsen av projektion, för vĂ„rt sĂ€tt att betrakta vĂ€rlden?.

RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION

 Positiv psykologi anvÀndes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, dÄ positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tÀnkande och dÀrför antas kunna pÄverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsstÀllelse, livstillfredsstÀllelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade pÄ en enkÀt som avsÄg att mÀta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsstÀllelse. StudietillfredsstÀllelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

Kroppen under konstruktion : En kvalitativ textanalys av individers identitetskonstruktion och framstÀllandet av kroppen pÄ trÀningsbloggar.

Syftet med denna uppsats avsÄg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet pÄ trÀningsbloggar i Sverige samt hur de vÀljer att framstÀlla sina kroppar. FrÄgestÀllningarna har utgÄtt frÄn att undersöka hur bloggskribenterna vÀljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mÀns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hÀlsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som anvÀndes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras pÄ trÀningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrÄn socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism.

Lindsberg : en kvalitativ undersökning av platsbunden entitetkontinuitet

This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place? atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm.

MÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar : en metodstudie i teori och praktik

Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.

Attityder till psykologisk kunskap inom polisen

Kunskap om psykologi Àr högst relevant i polisyrket dÄ yrket till stordel bestÄr av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkÀter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jÀmfört med mÀn, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Sambandet mellan Hopp och SjÀlvkÀnsla : En studie i positiv psykologi

Hopp och SjÀlvkÀnsla Àr tvÄ begrepp som studerats lÀnge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hÀnger ihop. Hopp Àr ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mÄl gÄr att uppnÄ medan SjÀlvkÀnsla Àr upplevelsen av det egna vÀrdet. Hopp bestÄr av tvÄ komponenter:Agency och Pathway. Pathway Àr vÀgfinnande tÀnkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps tvÄ komponenter med SjÀlvkÀnsla.

Arbetsbelastning hos flygledare: utveckling av belastningsenkÀt för flygledningsarbete pÄ mindre flygplatser.

In this thesis, it is investigated if it is possible to create a common factor of the work tasks done by an air traffic controller, which then can measure workload. This will lead to the development of a tool to measure workload at small airports. In the research project a questionnaire is created to measure the different tasks an air traffic controller has. The same questionnaire will also measure the number of environmental factors that exists around the air traffic controller. To measure the validity of the questionnaire, the authors are using NASA-TLX.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->