Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.

Syfte: Att undersöka svenska renodlade Internetbanker - ?PPI-banker?, och utefter deras strategi studera deras lönsamhet samt om de utgör risker för den finansiella stabiliteten.Teori:  Tidigare forskning kring PPI-banker har påvisat varierande resultat och fokus har skiftat från PPI-bankernas prestation till deras påverkan på den finansiella stabiliteten. Det teoretiska perspektivet vidgas med traditionella teorier kring bankers strategier och risker. Riskerna som behandlas är främst likviditetsrisk samt risker för stabiliteten i det finansiella systemet.Metod:  Studien har genom blandad strategi, med kvantitativ metod för datainsamling och en kvalitativ analys studerat svenska PPI-banker. PPI-bankerna har jämförts mellan varandra men även som grupp mot de fyra svenska storbankerna för att studera strategi och prestation på marknaden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen.

Ett återkommande problem är att IT-verksamheten fungerar som en stat i staten: att IT-verksamheten inte är i enhetlighet med affärsverksamheten som den ska stödja. Det finns forskningsområden där teorier utvecklats för att kunna hantera detta problem och jag har titta på Alignment och IT-management. Istället för att kalla det Alignment har jag valt att kalla detta för länkning: att man ska länka samman IT-verksamhet med affärsverksamhet så att de går i samma riktning. Jag har förstått att det mest grundläggande, när det handlar om länkning, är att via strategier försöka få IT-verksamheten att harmonisera med affärsverksamheten. Men strategier är artefakter och det är IT-personal som utför arbetet som ska stödja affärsverksamheten.

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

I denna c-uppsatts problematiseras området konflikthantering och anledningen till att människor hamnar i konflikter. Syftet är att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har några speciella metoder eller strategier. Vi använde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vårt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frågeställningar som sökte svar på frågor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom området. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där vi har tagit i beaktning, utifrån ett forskningsperspektiv, att människan hela tiden påverkas av sin omgivning.

Titel: ?Det finns ju inte en käft som skulle betala för att läsa en blogg?? En studie om svenska dagstidningars övergripande strategier bakomuppstarten av bloggar på sina nätupplagor.Författare: Therése Kristiansson och Sofia WallqvistUppdragsgivare: Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Sedan 1979 har de bedrivit forskning om medieanvändning med fokuspå dagstidningar och dess publik.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för Journalistik, Medier och kommunikation, Göteborgsuniversitet (JMG)Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jonas OhlssonOrd: 17 835Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av bloggar på svenskadagstidningars nätupplagor och att ur ett redaktionelltledningsperspektiv undersöka vilka övergripande strategier som liggerbakom uppstarten av bloggar på deras webbplatser.Metod: Kvantitativ kartläggning av svenska dagstidningars nätupplagor ochbloggar kopplade till deras webbplatser, samt kvalitativa samtalsintervjuermed tidningarnas chefredaktörer, redaktionschefer och webbchefer.Material: Analys av 56 stycken svenska nättidningar med bloggar kopplade till sinwebbplats, samt 14 stycken semi-strukturerade samtalsintervjuer.Huvudresultat: En stor majoritet av nättidningarna har bloggar på sin webbplats, endast två av 56 har valt att inte anamma trenden. Etableringen av bloggarnahar inte varit blixtsnabb, men under loppet av fyra år har bloggarna nått nästan total spridning. Först ut att anamma trenden var de nättidningar som är störst där samtliga nättidningar som i dag har bloggar startadeupp sin bloggverksamhet år 2005. De flesta tidningarna saknade uttalade strategier vid uppstarten, det handlade snarare om ett?flockbeteende? där tidningarna i branschen påverkade varandra och valde att hoppa på bloggtrenden för att hänga med i utvecklingen.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier är icke ett outforskat område dock är det inte mycket forskat på hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna på en enhet för barn med hörselnedsättning använder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen använder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har använt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har fastställt utifrån vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i åldern 36-84 månader samt tre specialpedagoger och två barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Dagens utbildningar och arbetsliv ställer stora krav på människors kommunikativa kompetens. Många elever i gymnasieskolan har någon form av talängslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. Utgångspunkten i arbetet med elever med talängslan är en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielärare gör för att upptäcka och stödja elever med talängslan. Den teoretiska ansatsen är lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: Kärnprimärkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrågeställning: Vilka strategier har de svenska storbankerna använt sig av för att uppnå kravet på högre kärnprimärkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fått för bankerna då de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet på kärnprimärkapital som Finansinspektionen ställer. Undersökningen ämnar även utvärdera vilka konsekvenser förändringarna har fått hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kärnprimärkapitalet.Metod: Metoden som använts var av kvalitativ karaktär där sekundärdata som samlats in varit från böcker, rapporter och artiklar. Primärdata har samlats in från personliga intervjuer och analyserades sedan med hjälp av sekundära datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som använt sig av att se över sin prissättning också var de banker som ligger i topp vad gäller kärnprimärkapitalrelationen.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter.

Rampfeber är ett stort problem även för universitetsstudenter, som har valt en yrkesinriktning i vilken att stå på scen är ett vanligt inslag. Rampfeber kan medföra att individer väljer bort yrkesinriktningar som de annars är intresserade av och kan försämra prestationer och hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan lärar- och civilingenjörsstudenter på LTU när det gäller rampfeber. En första hypotes är att rampfebern är lägre på det universitetsprogram, där publika framträdanden inträffar regelbundet och i det här fallet lärarprogrammen. En andra hypotes är att lärarstudenter tillämpar coping-strategier i lägre utsträckning och en tredje hypotes är att rampfebern är lägre hos män.

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan.Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen.Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna.