Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne som framlyfts som en framgångsfaktor för organisatorer. Det finns ändå många organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsområdet. Många organisationer har inte lagt arbete på att hitta de strategier och arbetssätt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste är att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behålla kompetens först blir aktiviteter i arbetet när ett behov uppkommer. Vi anser att det är ett viktigt ämne eftersom det är relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen är att få en inblick och en förståelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

De flesta företag strävar i huvudsak efter att maximera värdet av sitt företag och ett sätt att öka värdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar är att skapa en strategi och att följa denna är avgörande för att nå dit man vill. Strategier kan utformas på olika sätt, men gemensamt för alla strategier är att de måste hantera osäkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad små- och medelstora företag upplever som osäkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av små- och medelstora företag grundar sig på att den största delen av tidigare forskning inom detta ämne är gjord på stora företag.

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning.Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning.

SammanfattningTitel:Drivkrafter och strategier hos fristående mikroföretag i den svenskafastighetsmäklarbranschenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Lovisa Hidesten & Mathilda LarssonHandledare:Jonas KågströmDatum:2014 - majSyfte:Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever påen konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad.Metod:Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäterin, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats:Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hosmikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, ochmikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgång.Förslag till fortsatt forskning:Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidareforskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen.Uppsatsens bidrag:Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad.Nyckelord:Fastighetsförmedling, fastighetsmäklare, fristående företag, mikroföretag, konkurrens,drivkraft, strategi, överlevnad.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att människor använder Blocket och se vilka strategier som kan användas för att bryta dessa krafter..

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, näringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning är en kritiskt begränsande faktor för detta. Bakgrunden är tecken på att elektronikbranschen i Norr- och Västerbottenregionen inom kort riskerar att lida brist på adekvat kompetens och därför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att på sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och några av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt är relativt outvecklad i företagen.

Titel: Fler partiledardebatter  ? ?men det är ungefär samma ingredienser? ?  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014.Författare: Emma Österberg och Elvira LinderotKurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014Antal ord i uppsatsen: 18 785Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen.

Att lära sig flera språk utöver sitt modersmål är viktigt idag för att det är främjar kommunikationen mellan människor från olika delar av världen. Idag i Sverige studerar många gymnasieelever ett eller flera moderna språk och på så vis får de chansen att utveckla sig språkmässigt. Men frågan i detta examensarbete är, vilka strategier använder sig gymnasieeleverna av för att lära sig ett modernt språk enligt gymnasieeleverna själva? Vad har de för minnesknep för att memorera glosorna och grammatikreglerna? Vilka delmoment av språkinlärningen tycker de är svåra respektive lätta när de lär sig ett språk? Det är svaren på de här frågorna som besvaras här via en enkätundersökning som gjorts med elever i franska steg 4 och 5, samt en referensenkätundersökning med elever i tyska steg 3. Vidare belyses tre språkforskares teorier om språkinlärning, en annan aspekt som tas upp är en aktuell forskning som har gjorts på gymnasieelevers inlärningsstrategier i moderna språk och vad det gav för resultat.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett omfattande problem som kan leda till sjukdom, sänktlivskvalitet och tidigare död för människor. Det ligger i sjuksköterskans yrkesfunktion attidentifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt vid behov motivera till förändrad livsstil. Detfinns fyra särskilt prioriterade ohälsosamma levnadsvanor att förebygga och motivera tillförändring vilka är tobaksbruk, alkoholkonsumtion, otillräcklig fysisk aktivitet ochohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor är vanligt förekommande, berör därmed mångamänniskors hälsa och välbefinnande vilket också resulterar i stora samhällskostnader ISocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstateras att detfinns behov av mer effektiva strategier för livsstilsförändringar än de traditionella. En modernoch evidensbaserad sådan metod är Motiverande samtal.

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform.

The purpose of the study was to examine what methods and strategies individuals use to maintain their weight loss. Another aim was to explore which factors can complicate or simplify weight loss maintenance. Fifty-four individuals who had maintained their weight loss more than a year, participated by answering a questionnaire. The questionnaire was constructed and distributed through the internet. The answers were registered in the program google docs.  The participants mentioned successful methods and strategies, such as exercising regularly, the majority exercised 30 minutes at least five times per week.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att främja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssätt och att skapa förståelse om klienternas vardag för att främja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nätverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.