Syftet med föreliggande studie var att belysa hur nÄgra individer, pÄ ett positivt sÀtt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frÄgestÀllningar har varit i fokus: Hur sÄg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter hÄravfall? Finns det nÄgon gemensam nÀmnare mellan individer som till synes har en vÀl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga kÀllor sÄsom bloggar och berÀttelser anvÀndes.Det resultat som kunde utlÀsas ur materialet har bland annat pekat pÄ hur olika kamoufalgestrategier anvÀnts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare anvÀnde sig av sÄkallade anicipatory coping, sÄsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvÀndigtvis kom till anvÀndning senare. TvÄ olika strategier anvÀndes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hÄrlösheten som en del av personligheten eller sÄ sÄgs utseendeförÀndringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd frÄn personligheten.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stÀrka sina personliga varumÀrken i sociala medier. Studiens huvudfrÄga lyder ?Vilka kommunikativa strategier anvÀnder mÀnniskor inom PR- och informationsbranschen för att stÀrka sitt personliga varumÀrkesbyggande i sociala medier??. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förstÄelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumÀrkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhÀllsvetenskapliga forskningsfronten.Studiens teoretiska ramverk utgÄr frÄn varumÀrkesteori, Erving Goffmans teori om sjÀlvpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning pÄ omrÄdena sociala medier och personligt varumÀrkesbyggande, vi har Àven gjort en innehÄllslig kartlÀggning av tio digitala personliga varumÀrken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumÀrkena.

SammanfattningTitel: Kvalitet till max ? En undersökning om strategier's betydelse inom företaget MaxÄmne/Kur's: FEK 582 Kandidatuppsat's, 10 poĂ€ng Författare: Per Nordqvist, David Olhed och Kristin GrenHandledare: Han's Knutsson Företag: MaxNyckelord: Strategi, kvalitet, expansion, differentiering, strategiprocesser, restaurang- och mĂ„ltidsbranschenSyfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka, beskriva och analysera vilka strategier som ligger bakom företaget Max framgĂ„ng.Metod: Vi har anvĂ€nt os's av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt dĂ€r intervjuer bidragit till majoriteten av insamlad empiri.Teoretisk referensram: Strategiprocesser, Porter's Five Force's, tjĂ€nstekvalitet, strategiprocesser, de tre generiska strategierna.Empiri: Vi har genom intervjuer fĂ„tt en inblick i Max strategiska arbete och verksamhet. Slutsatser: Den frĂ€msta slutsatsen som vi kommit fram till Ă€r att Max koncept bygger pĂ„ kvalitet. Kvalitet genomsyrar hela organisationen, bĂ„de internt och externt. De flesta av dera's strategiska beslut grunda's pĂ„ kvalitetsaspekten och med kvalitet vinner de kunderna's förtroende..

Syftet med denna uppsats Àr att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslÄr och dessa metoders anvÀndningsomrÄden. Vidare att jÀmföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhÄllna genom en intervju. Jag jÀmför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrÄn hennes lÄnga erfarenhet som pedagog (ca 50 Är), med erfarenhet av undervisning pÄ alla nivÄer, av ett brett Älderspann, och stor variation pÄ begÄvningar, dessutom pÄ grund av hennes lÄnga erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och instÀllning till utantillspel, och dÀrigenom belyses frÄgan kring utantillspelets funktion och roll.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Studiens syfte Àr att upptÀcka strategier och metoder för att pÄ gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lÀrprocess nÀr jag plankar en för mig okÀnd lÄt pÄ gehör. Under processen har jag filmat mig sjÀlv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hÀnt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat pÄ mitt lÀrande utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv. Jag har dÄ upptÀckt olika resurser för att ?höra och göra?.

Med hÀnvisning till diskrimineringslagens skÀrpning beslutade SF bio, i syfte att förbÀttra tillgÀnglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik frÄn flera hÄll. Undersökningen har tvÄ syften. Det första syftet Àr att utreda om det finns fog för kritik som gör gÀllande att undertexter ?stör? och förstör filmupplevelsen.

HÄllbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för lÄngsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strÀvanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i mÄnga lÀnder. Med utgÄngspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hÄllbar utveckling pÄverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - frÄn kretsloppstÀnkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstÄs.I en fallstudie i Malmö studeras nÀrmare hur förÀndringen av den miljöpolitiska diskursen Äterspeglas i en lokal kontext samt huruvida det Àr nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förÀndringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Background: During the 2000s, there has been an increased interest in studying business management and strategy implementation with customer focus in public organisations. To achieve business goals it is important to continuously work with strategies to meet customerdemands for increased efficiency and service. Purpose: The aim of the essay is to examine how to work on strategy implementation in a municipal real estate company from a management perspective in order to achieve overall goals. Method: The study?s methodology is a case study based on qualitative telephone interviews that were conducted with representatives in managerial positions from various levels of the company.

Att sluta röka Àr inte en lika lÀtt och enkel process för alla. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för varför rökare vill lÀgga av med rökningen. Detta undersökte vi utifrÄn en urvalsgrupp av ungdomar mellan 20-28 Är. För att fÄ en ytterligare fördjupad förstÄelse valde vi att analysera de strategier i den transteoretiska modellen, som respondenterna tagit sig igenom för att komma vidare i förÀndringsprocessen. Dessutom analyserade vi huruvida respondenternas motivationsfaktorer till att sluta röka var pÄverkade av inre eller yttre motivation.

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid nÄgra utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig ocksÄ pÄ att beskriva olika strategier som skolpersonalen anvÀnder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall Àven belysas, för att öka förstÄelsen kring utanförskap som problematik.Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebÀr att respondenter vÀljs ut som ska ingÄ i undersökningen utifrÄn kÀnda egenskaper.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier Àr icke ett outforskat omrÄde dock Àr det inte mycket forskat pÄ hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna pÄ en enhet för barn med hörselnedsÀttning anvÀnder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen anvÀnder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har anvÀnt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har faststÀllt utifrÄn vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i Äldern 36-84 mÄnader samt tre specialpedagoger och tvÄ barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hÄllning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur grÀnsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som anvÀnds Àr kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien Àr det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som Àr grunden för drama med sÄvÀl pedagogiska som terapeutiska syften.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bÀr med sig fragmenterade bilder av sina omrÄden. Genom detta arbete vill jag skapa en förstÄelse för hur de förhÄller sig till de mÄngfacetterade och fÀrgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rÄdande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar mÀnniskor i ett Vi och Dem  pÄverkar ungdomarnas sjÀlvbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som nÄgot positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de fÄr överförda genom media och allmÀnna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna anvÀnt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.