VÀrdering av fastigheter och analyser av avkastningsfastigheter har en nÀra koppling. BÄde ekonomisk och teknisk information om fastigheterna ger underlag för vÀrdering. Eftersom olika mÀnniskor och företag har olika preferenser har de Àven ocksÄ olika krav pÄ fastigheters skick, standard och framför allt avkastning. DÄ det Àven finns oberoende vÀrderingsföretag kan dessa ge en opartisk vÀrdering som kan anses gÀlla generellt för samtliga intressenter. Hurdenna vÀrdering gÄr till kan vara intressant att undersöka dÄ den sker utan nÄgra kopplingar till intressenternas syften med fastigheten.DÄ denna uppsats har en företagsekonomisk vinkling ligger fokus pÄ just hurindustrifastigheter och kommersiella fastigheter vÀrderas.

Arbetet gÄr ut pÄ att faststÀlla vilken vÀrderingsmodell som Àr den frÀmsta för att bedöma marknadsvÀrdet pÄ kommersiella fastigheter. Dessa modeller kommer att prövas mot ett praktiskt exempel för att ge arbetet verklighetsförankring. Arbetshypotes Àr att de olika metodernas resultat Ätskiljer sig, Àven dÄ man anvÀnder dem pÄ samma vÀrderingsobjekt. Arbetet kommer att bestÄ av en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet av sudien visar att pÄ frÄgan om vilken vÀrderingsmodell som Àr mest lÀmpad vid vÀrdering av kommersiella fastigheter, dÀr anser vi att frÄgan inte Àr svart eller vit utan mer nyanserad.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Denna uppsats behandlar vÀrdering av fastigheter och de faktorer som pÄverkar ekonomer vid vÀrderingen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar ekonomers vÀrdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda pÄ om vÀrderingen skiljer sig Ät mellan dem. Detta har vi undersökt med hjÀlp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen Àr en fallstudie som bestÄr av fyra intervjuer med ekonomer pÄ ett offentligt och tvÄ privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till Àr att de olika faktorerna har olika stark pÄverkan pÄ vÀrderingen i offentliga och privata företag..

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris NivÄ: B-uppsats Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2009 december  Syfte: Att ge blivande fastighetsmÀklare och redan etablerade fastighetsmÀklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsÀttningar och problem gÀllande den kommersiella fastighetsmarknaden. Metod: Information har hÀmtats ur litteratur kopplat till Àmnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har Àven genomfört intervjuer med tvÄ personer med lÄng erfarenhet i branschen. Resultat & slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling stÀller ökade krav och förutsÀttningar pÄ fastighetsförmedlaren jÀmfört med att sÀlja lÀgenheter till privatpersoner. Detta gÀller speciellt i svÄra ekonomiska tider dÄ bankerna Àr restriktiva i sin kreditgivning. Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling Àr nödvÀndig för att fÄ en bÀttre förstÄelse. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det Àr att vara fastighetsmÀklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar. Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Underlaget till rapporten Àr att KF fastigheter arbetar aktivt med att minska energiförbrukningen i sina livsmedelsbutiker. För att underlÀtta beslutstagande och utvÀrdera olika nyinvesteringar har vi utformat en lathund för energibesparande ÄtgÀrder. Lathunden levereras som Excelfiler med förprogrammerade formler.Rapporten inriktar sig pÄ kyl- och frysdiskar samt belysning eftersom dessa stÄr för merparten (76 %) av den totala elförbrukningen i en livsmedelsbutik.Nyckelord: Energibesparing, Livsmedelsbutik, belysning, ljuskÀllor, Kyldisk, frysdisk, kylsystem, köldmedier, LCC, pay off, KF-fastigheter, kylsystem, köldmedier, lathund, berÀkningsmall.       .

Det finns en ökad medvetenhet om hur vi anvÀnder vÄra resurser och fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mÄl för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsÄtgÀrder som ger god ekonomisk avkastning. FrÄgan den hÀr kandidatuppsatsen behandlar Àr vad för energieffektiviseringsÄtgÀrder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som pÄverkar valet av ÄtgÀrder, dÀr den mest förekommande Àr lönsamhet.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ta reda pÄ motiven bakom förvÀrven och försÀljningarna av fastigheter som Àgde rum i CBD under 2011. PÄ grund av tidsbegrÀnsningen, har vi valt att göra en fallstudie pÄ 5 av de 11 transaktionerna.Informationen Àr framförallt baserad pÄ 10 intervjuer som skett med ledande personer hos sÀljarna respektive köparna, dÀr vi stÀllt ett visst antal frÄgor som berört vÄr frÄgestÀllning i arbetet. Vi har Àven fördjupat oss i de olika aktörernas hemsidor och Ärsredovisningar för att fÄ en större insikt i vilken typ av investerare de Àr.De aktörer vi berört kan kategoriseras in i olika investerarkategorier som varit involverade i de olika transaktionerna. Det Àr renodlade fastighetsbolag, institutioner och övriga företag som varit inblandade i de 5 transaktioner, vi valt att beröra. Dessa olika investeringsgrupper skiljer sig Ät i motiven varför de har valt att avyttra respektive förvÀrva fastigheter i CBD; dock finns det Àven likheter i deras motiv..

Vi har i vÄr studie inriktat oss pÄ att undersöka fastighetsbolag dÄ de genom olika tolkningar av RedovisningsrÄdets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar. Syftet med vÄr uppsats har varit att förklara varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vÄr undersökning Àr agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgÄr ifrÄn att aktörer handlar utifrÄn ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners pÄverkan pÄ kollektivets beteende. Med utgÄngspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för vÄra statistiska tester utifrÄn vilka vi förklarar varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar.VÄr undersökning har utgÄtt ifrÄn sekundÀrdata som frÀmst Àr hÀmtad ur Ärsredovisningar.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter bestĂ„r av en sluten volym som Ă€r begrĂ€nsad i alla riktningar. NĂ€r denna möjlighet infördes uppkom ocksĂ„ speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nĂ€ra anslutning till andra. PĂ„ grund av markbrist i tĂ€tbebyggda omrĂ„den började byggandet utvecklas till att Ă€ven ske ovanpĂ„ eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillrĂ€cklig.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.