Gränsdragning vid bildande av tredimensionella fastigheter
År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter består av en sluten volym som är begränsad i alla riktningar. När denna möjlighet infördes uppkom också speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nära anslutning till andra. På grund av markbrist i tätbebyggda områden började byggandet utvecklas till att även ske ovanpå eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillräcklig. Det anges inte specifikt i lagstiftningen hur gränserna för dessa fastigheter ska dras, däremot finns riktlinjer från Lantmäteriet. Denna uppsats utreder hur gränsdragningen på två olika platser i landet sker och i vilken omfattning Lantmäteriets riktlinjer följs. Intervjuer med Lantmätare både i Stockholm och i Göteborg är gjorda. Även förrättningar avseende bildande av tredimensionella fastigheter från dessa städer är studerade för att se hur de går till väga vid bestämningen av gränserna för fastigheterna. I båda städerna säger de att de, åtminstone till viss del, följer de riktlinjer Lantmäteriet kommit med. I Stockholm utgår de även från praxis, det vill säga hur gränsdragningen vid tidigare 3D-förrättningar inom staden har genomförts. Av informationen som framkom under intervjuerna är tillvägagångssättet i städerna olika, främst avseende hur de yttre vertikala gränserna dragits, det vill säga om fasaden ingår i den nya tredimensionella fastigheten eller i stamfastigheten. Vid studerandet av de utförda förrättningarna visade det sig dock att gränserna drogs på ungefär samma sätt i de båda städerna. Däremot fanns det skillnader mellan informationen från intervjun med Göteborgs stad och resultatet från gränsdragningen vid de förrättningarna, de yttre gränserna drogs inte på det sätt som det i intervjun sagts. En del möjliga anledningar till dessa skillnader diskuteras vidare i arbetet.