Sök:

Sökresultat:

8015 Uppsatser om Miljökrav - Sida 56 av 535

Basel III och dess pÄverkan pÄ lönsamheten i bankbranschen

Bakgrund: Som samhÀllsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrÄn konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fÄtt sÀkerstÀlla lÄn nÀr kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 lÀnderna i förhandlingar om nya krav pÄ högre och bÀttre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: UtifrÄn de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss pÄ att försöka svara pÄ hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav pÄ eget kapital samt hur detta pÄverkar aktieÀgarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Basel III och hur det pÄverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mÄl och avkastning.

Kompetensförsörjningen, Flygvapnets styrka? : kompetensförsörjningen möter nya krav i det nya Flygvapnet

Syftet med uppsatsen har varit att dels undersöka hur insatsorganisationens uppgifter har förÀndrats för att möta det förÀndradeomvÀrldslÀget och dels att ge förslag pÄ hur Flygvapnet kan arbeta med personal- och kompetensförsörjning för att fÄ en vÀlfungerande insatsorganisation. Uppsatsen svarar pÄ frÄgestÀllningen: Hur ska Flygvapnet arbeta med personal ochkompetensförsörjning för att möta omvÀrldens förÀndrade krav pÄ insatsorganisationen? Den teoretiska ramen utgörs av Sandbergoch Targamas teori om kompetens och lÀrande i en tolkande ansats kontra en rationell dito samt Chris Argyris teorier omorganisatoriskt lÀrande med enkelt och dubbelt lÀrande i organisationer. I uppsatsen anvÀnds kvalitativ innehÄllsanalys baserad pÄett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Uppsatsens empiri bygger dels ett antal olika dokument och intervjuer som behandlarFörsvarsmaktens insats- och grundorganisation och hur dessa personal- och kompetensförsörjs.

Effekten av en ny konvention : En studie om hur Maritime Labour Convention 2006 har pÄverkat svensk sjöfart.

Den 20 augusti Är 2013 trÀdde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befÀl ombord pÄ svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att fÄ insikt i hur konventionen pÄverkat besÀttningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förÀndringar som behövts göras ombord med avseende pÄ arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förÀndringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning.

Skolmatens inverkan pÄ elevers ork att prestera

Jag har under mina besök pÄ en skola bevittnat en generell missbelÄtenhet för skolmaten bland lÀrare och elever. Jag har ocksÄ mÀrkt att eleverna pÄ skolan ofta Àr trötta, ofokuserade och har svÄrt att klara av de krav som skolan stÀller pÄ dem. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det gÄr att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras pÄ skolan och de svÄrigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frÄgestÀllningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Miljö- och kvalitetscertifiering som konkurrensfördel

Under senare tid har det pÄ den svenska livsmedelsmarknaden vÀxt olika miljö- och kvalitetsmÀrkningar som grundar sig pÄ olika kriterier. Vi har i denna uppsats valt att studera tvÄ av dessa: Svenskt Sigill coh SVENSKODLAT. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att ur ett producentperspektiv, undersöka huruvida Svenskt Sigill och SVENSKODLAT certifieringarna kan utgöra en strategisk konkurrensfördel. Vi har identifierat tre aspekter som var och en i varierande grad kan sÀgas bidra till att de bÄda certifieringar vi studerat skapar konkurrensfördelar. Dessa tre aspekter vilka vi sammanfattat i en ABC-modell Àr: adding value, barrier to entry och cost saving.

En kostnadsjÀmförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i vÀrlden lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förvÀntas ha en fortsatt ökning. Inom EU stÄr byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvÀndningen. Byggandet vÀntas öka och energianvÀndningen likasÄ. För att bryta denna utveckling bestÀmde Europeiska rÄdet Är 2007 att införa hÄrdare krav. Med hÄrdare krav och ett högre energipris har intresset för lÄgenergihus i Sverige ökat och byggandet av lÄgenergihus vÀntas ta fart.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjÀmförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus.

Elektriska undervattenssignaturer : Àr de viktiga i en framtida marin?

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka behov av satsning pÄ reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar Àven bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer stÀller nya och högre krav pÄ en fartygsplattform. Ett upptrÀdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnÀra omrÄden med en undervattensmiljö skildfrÄn den pÄ svenskt territorium stÀller krav pÄ möjlighet att mÀta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken pÄ attbehovet av signaturreducerande ÄtgÀrder Äterfinns i de dokument som tjÀnar som ledstjÀrnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nÀra framtid.Egenskyddet, samt sÀkerstÀllande av egna systems prestanda, kommer att krÀvalÄgsignaturupptrÀdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krÀvs en förhöjd utbildningsnivÄ hos densjögÄende personalen..

Frisk- och riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön med fokus pÄ stress och aktivitetsobalans. : - Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv

Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshĂ€lsovĂ„rd, samt att utifrĂ„n detta försöka svara pĂ„ om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter frĂ„n en företagshĂ€lsovĂ„rd i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att fĂ„ ihop livspusslet?.

?Det Àr inte nattsvart, men det Àr mörkblÄtt?- En kvalitativ studie kring vad hemlösa mÀnniskor vill utifrÄn sin livssituation

VÄr studie syftar till att undersöka vad hemlösa personer vill utifrÄn sin livssituation. Ambitionen Àr att lÄta hemlösa mÀnniskor fÄ berÀtta hur de uppfattar att eventuellt stöd och insatser bör utformas samt vilka eventuella krav samhÀllet bör kunna koppla till det som erbjuds. Vi hoppas att vi genom vÄr studie kan skapa en större förstÄelse hos professionella för och kring hemlösa personers livssituation, önskningar och behov. För att uppnÄ vÄrt syfte sÄ har vi utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad vill en hemlös mÀnniska utifrÄn sin livssituation? Hur anser han eller hon att eventuellt stöd eller insats bör utformas? Vilka krav anser den hemlöse personen att socialtjÀnsten samt andra aktörer har rÀtt att stÀlla i samband med givet stöd och insats? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av öppna intervjuer, dÄ vÄrt syfte varit att förstÄ en annan mÀnniskas livsvÀrld samt redogöra för individens syn pÄ densamma.Vi har tolkat vÄrt insamlade material utifrÄn en tematisk analys som framvuxit ur vÄr empiri och vÄra frÄgestÀllningar.

I Skatteverkets tjÀnst - RÀttssÀkert och effektivt

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

Sjuksköterskors erfarenheter av att göra en sÀker bedömning i telefonrÄdgivning

TelefonrÄdgivning krÀver ett kvalificerat handlÀggande dÀr sjuksköterskan pÄ kort tid ska etablera en god vÄrdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krÀvs det att sjuksköterskan har en god förmÄga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. EfterfrÄgan pÄ telefonrÄdgivning ökar och detta stÀller krav pÄ specifik kompetens hos sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra en sÀker bedömning i telefonrÄdgivning. I studien deltog 17 kvinnliga sjuksköterskor vid fem olika vÄrdcentraler i norra Sverige som intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.

"Att vara lite kamelont" : Chefers upplevelser av att leda olika generationer

AbstraktStudien syftar till att undersöka hur chefer upplever att medarbetares generationstillhörighet har betydelse för deras ledarskap. Men ocksÄ att studera pÄ vilket sÀtt cheferna beskriver innebörden av begrepp sÄ som generation och ledarskap. I samhÀllsdebatten pratas det flitigt om generationer och vad som skiljer dem Ät. PÄ arbetsmarknaden pÄgÄr det ett stort generationsskifte. Men hur spelar detta in i chefsroller och deras ledarskap? Tidigare forskning visar att generation Y, X och Baby boom skiljer sig Ät och genom det behöver ett differentierat ledarskap.

Hur förskollÀrare och lÀrare Àr rustade att möta barn i behov av sÀrskilt stöd.

Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.

Framtagning av standardiserad metod för kunskapsÄterföring: för avdelning 9931

Volvo Aero Àr ett av sex företag inom Volvo Group. Alla anstÀllda inom Volvo Group och i och med det alla pÄ Volvo Aero medverkar i det strukturerade verksamhetsutvecklingsarbetet, VU. Arbetet sker i grupper för att uppfylla syftet att ?förbÀttra och utveckla verksamheten sÄ att vi nÄr vÄra egna ?ribbor? och de huvudmÄl vi enats om pÄ medarbetarseminarierna?. Central produktionstekniks strategiska fokus Àr ?Effektiva standardiserade arbetssÀtt och metoder? och utgör mÄlsÀttning för avdelningens VU-arbete.

Utveckling av fÄngapparat till kuggstÄngshiss

Alimak Hek tillverkar och sÀljer bl a kuggstÄngshissar. KuggstÄngshissar skiljer sig frÄn konventionella linhissar genom att de inte lyfts av vajrar, utan vandrar lÀngs en kuggstÄng. Detta innebÀr att hissarna kan bÀra drivningen i direkt sammanknytning till hisskorgen, vilket i sin tur medför att de snabbt kan resas och anvÀndas Àven i svÄra miljöer. Eftersom de inte behöver lyftas av en vajer Àr de kapabla att lyfta högt och tungt.Men likt andra typer av hissar Àr kravet pÄ sÀkerhet högt, bl a mÄste hissarna utrustas med en nödbroms, kapabel att bromsa hissen om nöden krÀver. Alimak Hek anvÀnder idag nödbromsar som bygger pÄ en konstruktion som ursprungligen utvecklades pÄ 70-talet, men genom Ärens lopp har tillÀgg gjorts för att klara nya krav.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->