Sökresultat:
8015 Uppsatser om Miljökrav - Sida 55 av 535
Balansering av produktions- och kundorientering för att minska ledtider : En studie inom processindustrin
Detta examensarbete har utförts pĂ„ Minelco AB, ett företag som sĂ€ljer industrianpassade mineraler. Produktion av mineraler Ă€r processbaserad med lĂ„nga omstĂ€llningstider vid byte av produkt i produktionen. Ăkade krav pĂ„ korta ledtider medförde för företaget att lagerhĂ„llningen behövde ses över. Detta medförde i sin tur funderingar kring om produkter skulle tillverkas mot lager eller mot order för att kunna tillgodose kundernas olika önskemĂ„l.Syftet med examensarbetet blev dĂ€rför att undersöka hur ett företag med processbaserad produktion kan balansera produktionsorienterad respektive kundorienterad produktionsstrategi i sin verksamhet för att tillfredsstĂ€lla kravet pĂ„ kortare ledtider utan att öka kostnaderna. Fokus i studien blev Ă€ven att bestĂ€mma vilka lagernivĂ„er respektive produkt skulle ha.De metoder som har anvĂ€nts för att utföra examensarbetet Ă€r litteraturstudier, observationer samt intervjuer.
Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans
Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Ărebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot Ă€ldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal Ă€ldreomsorg. GenomgĂ„ende i studien Ă€r tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras pĂ„ intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frĂ„gan om yrkesrelevans Ă€r mĂ„ngfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart pĂ„ kunskaper frĂ„n utbildningen, utan ocksĂ„ pĂ„ personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsĂ€ttningar i stöd och personalantal.
Medarbetarskap: kÀrnan till en hög servicekvalitet? : En flerfallsstudie kring förhÄllandet mellan en hög servicekvalitet, medarbetarskap och ledarskap
Syftet med denna studie var att analysera förhÄllandet mellan tre inom detaljhandeln vÀsentliga omrÄden; ledarskap, medarbetarskap och service.En allt större konkurrens pÄ den svenska detaljhandelsmarknaden tillsammans med utökade krav frÄn konsumenterna, innebÀr stora pÄtryckningar pÄ branschens butiker. De som i första hand möter de förÀndrade kraven Àr butikernas medarbetare, vilka sÄledes utsÀtts för allt större press frÄn flera hÄll. För samtidigt som konsumenterna stÀller högre krav pÄ servicen som medarbetarna förmedlar, vÀxer företagens interna krav pÄ att göra butikerna sÄ konkurrenskraftiga som möjligt. Följderna blir dÄ ofta en begrÀnsad bemanning och fÀrre arbetstimmar för butikerna, vilket skapar en paradoxal arbetssituation för butikernas medarbetare.Forskning pÄ omrÄdet för service och servicekvalitet framhÄller ett stort vÀrde hos personalen i frontlinjen. Medarbetare bör ses som en förutsÀttning för att kunna erbjuda en hög servicekvalitet, varpÄ forskningen betonar vikten av att göra medarbetarna delaktiga i utformningen och utvecklingen av butikens servicearbete.
"Det Àr sÄ mycket man ska göra..." : En studie om ungdomar och stress
SammanfattningStudiens syfte Àr att ge en bild av ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av stress samt hur stressen hanteras i vardagen. Studien har en kvalitativ ansats dÀr tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv ungdomar frÄn gymnasiets sista Ärskurs utgör studiens empiriska underlag. Som teoretisk referensram anvÀnds symbolisk interaktionism som med sitt fokus pÄ social interaktion och aktivitet i nuet kan hjÀlpa oss att förstÄ vardagen. UtifrÄn aktuell stressforskning och studiens empiriska material anvÀnds ocksÄ krav-kontrollmodellen samt begreppet coping som tillÀmpade teorier.Resultatet visar att den vardagliga stressen Àr utbredd bland ungdomarna. MÄnga lever ett hektiskt och inrutat liv och de har svÄrt att fÄ tiden att rÀcka till.
NÀr ett plus ett blir tre : - Hur kan företag utnyttja varandras kundbaser vid fusion
Telemarknaden i Sverige har under de senaste Ă„ren stĂ€llts inför nya utmaningar som inte bara Ă€r ett resultat av avregleringen utan Ă€ven av kundernas ökade krav pĂ„ produkter och tjĂ€nster. Ăverlevnaden för aktörerna pĂ„ telemarknaden beror pĂ„ hur vĂ€l de kan tillgodose kundernas krav och bemöta den ökade konkurrensen. Det Ă€r mĂ„nga operatörer som har varit tvungna att genom gĂ„ en fusion för att kunna överleva pĂ„ marknaden. Vid en fusion uppstĂ„r det mĂ„nga synergieffekter och det Ă€r viktigt att kunna utnyttja de nya resurserna till max för att fusionen ska vara lönsam. Den synergieffekt som har valts att undersökas i denna uppsats Ă€r hur den nya större kundbasen kan utnyttjas, dĂ€rför blev uppsatsens frĂ„gestĂ€llning: Hur kan företag via fusion dra nytta av varandras kundbaser? Vi har valt att göra en fallstudie med ett företag, Dataphone AB.
Jag vet inte, jag jobbar bara extra? - En studie av extrapersonalen i servicemötet
Det finns idag ett flertal teorier om vad som kÀnnetecknar god service, hur god service presteras och vilka krav detta stÀller pÄ dagens serviceföretag. Dessa teorier förklarar dock inte hur man i praktiken ska gÄ tillvÀga för att uppnÄ det optimala servicemötet (Svingstedt 2005). Den kraftiga expansion av extraanstÀllningar som nu Àger rum inom detaljhandeln förÀndrar förutsÀttningarna för levererande av service ytterligare. De krav som stÀlls pÄ service och flexibilitet inom detaljhandeln, i förhÄllande till extraanstÀllningar, gör det sÄledes intressant att studera hur servicemötet skall fungera enligt teorin, hur det fungerar i praktiken och vilka problem man kan urskilja gÀllande extraanstÀllningar i servicemötet. VÄrt syfte Àr att belysa problematiken med extraanstÀllda gÀllande servicemötet i detaljhandelsbranschen, dels ur ett teoretiskt perspektiv, dels ur ett empiriskt perspektiv.
FLEXIBLA BYGGNADER : Utformning av en förskola med en möjlig verksamhetsÀndring för framtida behov
För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.
?LÀgg ner LÀrarhögskolan och satsa pÄ universiteten?
2001 startade den nya lÀrarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gÀrna kunde stÀnga lÀrarhögskolorna och satsa pÄ universiteten istÀllet. Den nya lÀrarutbildningen har fÄtt mycket kritik, bÄde av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur skolledare stÀller sig till anstÀllningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lÀrarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkÀter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 anvÀndes i sjÀlva studien.
FörÀldraskap och stress
Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och förÀldraskap med fokus pÄ hela livssituationen, förÀndringen i livet det första barnet medför, förÀldraskapet och parrelationen. Förutom i förÀndringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna förÀldrars upplevelse av sin livssituation och den förÀndring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. FrÄgestÀllningar som stÀlldes var: ? Varför/varför inte upplever förstagÄngsförÀldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagÄngsförÀldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrÄgor utformades efter vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur.
KvalitetssÀkring inom mindre tjÀnsteföretag : Kvalitetsuppfyllelse ur kundens perspektiv
Hur skulle kvalitetsegenskaper inom kvalitetsÀkerhetssystem kunna hjÀlpa ett mindre redovisnings- och konsultföretag att utvecklas och tillfredsstÀlla kundernas krav pÄ tjÀnstekvalitet? Den hÀr studien bygger pÄ befintlig teori kring kvalitetsegenskaper inom kvalitetssÀkerhetssystemen CRM, ISO, TQM och Reko, och pÄ SERVQUAL som visar vilka kriterier kunder ofta har pÄ tjÀnstekvalitet. Undersökningen har byggts vidare pÄ systemen och SERVQUAL för att fÄ fram hur ett redovisnings- och konsultföretag arbetar och hur det kan utvecklas och tillfredsstÀlla sina kunder. Kundernas upplevelser av tjÀnstekvalitet och deras relation till fallföretaget har undersökts för att fÄ fram vilka krav och förvÀntningar de har. Syftet Àr att undersöka av vilka bestÄndsdelar och kvalitetsegenskaper som kvalitetssÀkerhetssystem byggs upp av och dÀrefter undersöka om det finns möjligheter för redovisnings- och konsultföretaget att utveckla sin kvalitetssÀkring.
TrÄdlöst nÀtverk i ett marint basomrÄde
Uppsatsen pÄ c-nivÄ Àr en av de viktigaste huvudkurserna pÄ Försvarshögskolans chefsprogram och fungerar som syntes och slutexamination av den tekniska profilering. Syftet med avhandlingen Àr att utifrÄn en given kravspecifikation analysera tvÄ WLAN-system som Àr tÀnkbara lösningar för ett trÄdlöst nÀtverk i ett marint basomrÄde. Det första WLAN-systemet skall vara en modern kommersiell nÀtverkslösning. Den andra nÀtverkslösningen Àr en framtidsprodukt som anvÀnder frekvensbandet 58-62 GHz. Uppsatsen innehÄller fem huvuddelar.
GIS och logistik vid optimering av transporter inom Socialförvaltningen
Denna rapport behandlar ett examensarbete som genomförts pÄ LuleÄ kommun. Socialförvaltningen pÄ LuleÄ kommun ansvarar för leverans av mat och varor till personer som behöver hjÀlp med detta. Socialförvaltningen behöver ett verktyg med GIS- och logistikfunktioner för att planera och följa upp transporterna. Idag finns ingen befintlig utvÀrderingsmall som kan anvÀndas för att jÀmföra olika programvarors funktionalitet. Det vore önskvÀrt att en sÄdan generell mall fanns tillgÀnglig för att anpassas till den aktuella verksamheten nÀr behov uppstÄr.
Följs kravspecifikationerna?
Följs kravspecifikationerna? I följande uppsats analyseras och granskas om producenter följer kraven i kravspecifikationen, som modeföretaget skickar med orderbestÀllningen. Med syfte att, genom en kvalitativ samt experimentell undersökning, komma fram till om kraven som gÀller tunna trikÄtröjor av mörk kulör, i modeföretagets kravspecifikation, uppfylls vid produktion. Genom kvalitativa intervjuer med kunniga inom omrÄdena, kvalitettester, trikÄmaterial, produktion utomlands och kravspecifikationer, kunde författarna fÄ svar pÄ om det sker att producenter bortser frÄn krav i kravspecifikationen och varför dem troligtvis gör det. Genom en experimentell undersökning har författarna utgÄtt frÄn standarder i kravspecifikationen samt testat och analyserat tvÄ tröjor frÄn 2014 Ärs sÀsong med tvÄ tröjor frÄn 2015 Ärs sÀsong, för att bedöma om de skiljde sig Ät, dÄ de skall vara producerade utifrÄn samma kravspecifikation.
Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?
De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.
Ăr det ekonomiska bistĂ„ndet kravlöst? En undersökning av försörjningsstöd till personer med missbruk
Enligt 4 kapitlet 1 § SocialtjÀnstlagen (SoL) har den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov eller kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt rÀtt till bistÄnd av socialnÀmnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistÄndet tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ. BistÄndet ska utformas sÄ att det stÀrker hans eller hennes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Den enskilde ska sÄledes inte sjÀlv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stÄ till arbetsmarknadens förfogande för att erhÄlla försörjningsstöd.