Sökresultat:
834 Uppsatser om Miljöintegrering - Sida 31 av 56
Ett vinnande koncept för strategier med IKT i skolan ? En vÀgledande modell för integrering av IKT-verktyg i skolan.
Syftet med detta examensarbete Àr att formulera en vÀgledande modell av strategier som Àr lÀmpliga för attintegrera IKT i skolan. Syftet Àr ocksÄ att med hjÀlp av huvudfrÄgor fÄ en bild av vilka strategier som bör ingÄ ien vÀgledande modell och som Àr viktiga för arbetets utfall.FrÄgor:Vilka mÄl har de fokuserat pÄ?Vilka strategier anvÀnds för att implementera IKT i skolan?Vilka konsekvenser och effekter av nyttan kan man se?Min metod för att undersöka strategier i skolan har varit intervju som jag har kompletterat med teoretiskastudier av litteratur, styrdokument och historiskt bakgrundsmaterial. Genom att studera litteratur ochhistoriskt material, samt att gÄ igenom de forskningsrapporter och utvÀrderingar som gjorts har jag sett att detfinns brister i arbetet med IKT ? strategier i skolan.
Cykelstaden - en studie av planeringsÄtgÀrder och infrastruktur för en cykelvÀnligare stad
Ett samhÀlle dÀr en hög andel av transporterna sker pÄ cykel har mÄnga fördelar
för miljön, hÀlsan och ekonomin. Inom staden har cykeln Àven fördelen att den
tar lite utrymme i ansprÄk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö.
Syftet med detta arbete Àr att presentera ÄtgÀrder som ger förutsÀttning för en
ökad och sÀker cykeltrafik. Baserat pÄ svenska och utlÀndska riktlinjer samt
exempel frÄn stÀder med en hög cykelandel ges en överblick över olika sÀtt att
frÀmja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga
stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling,
att satsa pÄ fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att
informera och följa upp de mÄl som sÀtts.
SkolÀmnet svenska i ett flersprÄkigt klassrum - fyra lÀrares reflektioner och förhÄllningssÀtt
Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas.
FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr:
? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras?
? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk?
? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet?
Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.
Hur mycket vÀger rektorn? : en enkÀt- och intervjustudie om lÀrares syn pÄ och nyttjande av ett laborativt arbetsÀtt i matematikundervisningen
MÄlet med denna studie Àr att ta reda pÄ om och hur lÀrare i grundskolans tidigare Äldrar ser pÄ och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gÄng har varit att kunna utröna varför, hur, nÀr och inom vilka matematiska omrÄden som lÀrare vÀljer att arbeta laborativt. Metoden som anvÀnts Àr delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkÀter. Alla informanter i studien Àr yrkesaktiva lÀrare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanstÀlldes, analyserades och stÀlldes i relation till relevant litteratur.
VĂ€garna mot en integrerad IT-infrastruktur
Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affÀrssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förvÀntas leverera i form av bÀttre beslutsstöd och effektivare processer vilka Àr viktiga för att företag skall uppnÄ en högre nivÄ av konkurrenskraft och tillvÀxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvÀndig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken Àr nödvÀndig för förverkligandet av de nyss nÀmnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svÄr att erhÄlla. ERP-lösningar bestÄr av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullstÀndig integration genom standardisering.
Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder
Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.
Sektoröverskridande partnerskap : En studie av integreringsprocessen vid lokala och internationella samarbeten mellan företag och ideella organisationer
MÄnga företag vÀljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthÄllbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap krÀver vÀl genomtÀnkta val gÀllandepartnerorganisation, mÄlsÀttningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de tvÄ typerna av samarbeten.FrÄgorna undersöks genom intervjuer pÄ tre IKEA-varuhus, en representant frÄn IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.
Integrering eller tillÀgg : En kvalitativ studie om inkludering av jÀmstÀlldhetsperspektiv i historieundervisning pÄ gymnasiet
The aim of this paper is to elucidate and analyze history teacher's didactic choices in the conflict between unequal educational materials and the requirements of equality in the curriculum of Swedish secondary school. The empirical data consists of interviews with five secondary school history teachers, observations of their lessons as well as analysis of their tests. The starting point was to investigate teachers' didactic work in the role as a bridge between the non-equal historiography presented in textbooks in history and the curriculum?s demands for equality. Three different approaches have been observed in the teachers' didactic work when considering gender perspective into their teaching: that women become extensions in a male-dominated historiography; that another part of the story is presented when a gender perspective is considered; and that the gender perspective is included in history teaching and becomes an integral part of all the content of the subject.Several of the teachers acknowledged that gender equality is less prioritized than the courses core content and related assessment criteria.
Att röra sig med instrument, en omöjlighet? : Integrering av rytmikÀmnet pÄ enskilda instrumentallektioner
Studiens syfte Àr att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikÀmnet vid enskilda lektioner pÄ musik- och kulturskolan. För att nÄ syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare pÄ musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i nÄgon utstrÀckning.I resultatet framkommer det att lÀrarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikÀmnet pÄ enskilda lektioner. De menar att genom rytmikÀmnet kan hela mÀnniskan fÄbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lÀra sig t.ex. taktarter, svÄrlÀsta noterade rytmer, ackord och notvÀrden.
En skola för alla eller en utopi som rimmar illa?
Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och anvÀnds av nÄgra olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nÄ en inkluderande undervisning. Vad Àr det för faktorer som bidrar till att lÀraren arbetar inkluderande och hur förhÄller sig lÀroplanen till inkludering? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrÄn deras position i skolvÀrlden. Detta för att fÄ en bredare bild av hur inkluderingen fungerar pÄ olika nivÄer.
Upplevelsen av att arbeta i en nationellt spridd organisation
I dagens samhÀlle har det blivit vanligare med att arbeta pÄ geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig pÄ samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta pÄ geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp VÀrdregionskap för att finna eventuella förbÀttringsÄtgÀrder. Genom öppna intervjufrÄgor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar pÄ distans söktes svar pÄ frÄgorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes nÀrmaste chef som befinner sig pÄ geografisk distans? Hur upplevs VÀrdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka ÄtgÀrder kan leda till förbÀttringar inom VÀrdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef pÄ distans gav en kÀnsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.
Problemet Travellers för irlÀndska staten - skapandet av etnicitet
Travellers pÄ Irland Àr ett resandefolk som hÄller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har lÀnge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en sÀrskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkÀnnande som etnisk minoritet. Varför irlÀndska regeringen Ànnu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 Ären som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gÄtt frÄn assimilering till integrering, frÄn att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmÀrksamma dem som en diskriminerad grupp.
Hur gÄr det?: Sent anlÀnda elever i grundskolan, exempel frÄn LuleÄ
Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.
Kognitiv beteendeterapi som behandling vid Àtstörningssjukdomarna Bulimia Nervosa och Binge Eating Disorder
Kognitiv Beteende Terapi (KBT) Àr förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter Àr störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kÀrnan i Àmnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta tvÄ perspektiv. Dels det traditionella sÀttet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.
Elevers insikt i sin lÀrprocess med metoden loggbok i fokus
Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjÀlpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lÀrande och dÀrmed fÄ ökad kunskap. VÄr tidigare undersökning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö, om Àmnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av vÄra tvÄ respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet pÄ Barn- och Fritidsprogrammets Ärskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lÀrande. Dessutom framkom det av studien att nÀr eleverna fÄr vara med och bestÀmma vad de ska göra sÄ ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevÀrt. VÄr slutsats grundar sig pÄ litteraturstudier och en innehÄllsanalys av elevernas loggböcker.