Sök:

Sökresultat:

2764 Uppsatser om Miljöengagemang - Sida 17 av 185

Jakten pÄ det goda lÀrandet : Montessoripedagogers reflektioner kring pedagogik

Syftet med arbetet var att klarlÀgga vad pedagoger anser Àr skillnaderna mellan sÄ kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som Àven har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att MontessorilÀrare har mÄnga gemensamma drag sÄsom synen pÄ barn, arbetssÀtt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken Àr lÀtt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svÄrt att finna nÄgra nackdelar med Montessoripedagogiken.

Sjölanders Mekaniska i förÀndring : En studie av ledningens och medarbetarnas uppfattning av omorganisation och utveckling

FörÀndring Àr ett tillstÄnd som vi befinner oss i under hela livet, i arbete och i privatliv. Vissa faser i livet Àr lugna, andra hÀftiga och kaotiska. Uppsatsen har utgÄtt frÄn en fallstudie i syfte att redogöra för förÀndringsprocessen som sedan början av 2000-talet pÄgÄtt pÄ fallföretaget Sjölanders Mekaniska. UtifrÄn undersökningsresultat presenteras huruvida ledarskap, kommunikation och delaktighet samspelar samt hur förÀndringarna har upplevts och varför de har lett till en positiv utveckling. Följande frÄgor har stÀllts: PÄ vilket sÀtt har förÀndringsarbetet kommunicerats frÄn ledningens sida? Hur har förÀndringarna uppfattats/tagits emot av medarbetarna? Vilka Àr de bakomliggande drivkrafterna? Lever smÄföretagsmentaliteten kvar i företaget? Resultat har visat att den positiva utvecklingen pÄ Sjölanders Mekaniska beror i stora drag pÄ god insikt om att förÀndringar behövde ske och att förÀndringsvisionen sedan, efter bÀsta förmÄga förmedlats.

Hur idrottslÀrare vÀcker intresse för fysisk aktivitet och hÀlsa

Vi har i vÄrt arbete undersökt och analyserat hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att vÀcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hÀlsa i dag och i ett lÀngre perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar idrottslÀrare i dagens skola med hÀlsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att vÀcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hÀlsa? Hur arbetar idrottslÀrare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vÄrt arbete ocksÄ belyst forskning i Àmnet för att uppmÀrksamma hur idrottslÀraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hÀlsosam livsstil med syfte att uppnÄ ett varaktigt vÀlbefinnande. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslÀrare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige.

Afrika, en vÀxande marknad : svenska företag etablerar sig i de afrikanska lÀnderna

Tidigare studier visar att Afrika Àr en vÀxande marknad med möjligheter för svenska företag, men det Àr en marknad som innebÀr risker. De svenska företagen har idag en stark nÀrvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgÄngar och ekonomisk tillvÀxt rÄder en ojÀmn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska lÀndernas egna företagare Àr en viktig del i deras ekonomiska tillvÀxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften.Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig pÄ den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig Ät för de utvalda företagen.

Work locus of control och ledarskapets betydelse för anstÀlldas mÄlengagemang under en företagsnedlÀggning

AnstÀlldas produktivitet har överraskande visat sig öka under tidigare nedlÀggningar. Detta uppmÀrksammade fenomen benÀmns nedlÀggningseffekten och förklaras bland annat av anstÀlldas ökade autonomi och utrymme för innovativa förmÄgor under nedlÀggningsperioden. Relationer mellan ledare och underanstÀllda Àr enligt LMX-teorin av olika kvalitét vilket kan förklara anstÀlldas engagemang, ett engagemang som Àven kan förklaras av anstÀlldas individuella differenser. Syftet med studien Àr att undersöka ledarskapets och personlighetsvariabeln work locus of control betydelse för anstÀlldas mÄlengagemang under en nedlÀggningsperiod. En enkÀtundersökning för 275 medarbetare utfördes 2006 pÄ ett tillverkningsföretag.

K?nsrelaterat v?ld bland kvinnor i g?ngkriminella milj?er

Although gang violence has gained much attention in Swedish media in recent years, women in gang environments remain unexplored. Recently the Swedish Gender Equality Agency (J?mst?lldhetsmyndigheten) published a report in March 2024 showing that women are being sexually exploited in gang environments, and the report has brought attention to women in gangs. This study examines gender-based violence in gang environments in Sweden. The aim of this study is to examine how intimate relationships with men in gang environments affect womens? agency to enter and leave gangs.

Professionell sorg : En deskriptiv litteraturstudie av vÄrdares egen sorg över döende och avlidna patienter

Bakgrund: En vÄrdande relation Àr inte detsamma som en vÀnskapsrelation, men förutsÀtter ÀndÄ nÀrhet och engagemang. Personligt engagemang Àr ocksÄ nödvÀndigt för att utvecklas som vÄrdare. Sorg Àr en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det Àr inte sjÀlvklart att vÄrdare vet om de fÄr eller bör kÀnna och uttrycka sorg nÀr patienter dör. Det saknas en samlad bild av vÄrdares sorg över döende och avlidna patienter.Syfte: Syftet var att beskriva hur vÄrdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig.Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: VÄrdarens sorg gestaltar sig i form av inre kÀnslor som att kÀnna smÀrta och tyngande kÀnslor samt skuld och ilska. Sorgen kan Àven visa sig i form av yttre uttryck dÀr vÄrdaren exempelvis grÄter eller kÀnner sig rastlös.

Trygga v?rdnadshavare f?r trygga barn

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

I samhÀllets tjÀnst. Om pÄföljden SamhÀllstjÀnst och de som gör det möjligt.

Villkorlig dom med samhÀllstjÀnst Àr Sveriges tredje vanligast straffpÄföljd. Den Àr billig, human och fÄ personer Äterfaller i brott. Det hÀr reportaget handlar om personerna som hjÀlper till sÄ att samhÀllstjÀnst kan ge alla de hÀr positiva effekterna, nÀmligen kontaktpersonerna pÄ verksamheterna dÀr dömda placeras för att arbeta.Genom att göra telefonintervjuer med drygt 60 verksamheter i VÀstsverige sÄ har vi försökt skildra hur kontaktpersonernas syn pÄ sin roll och sitt ansvar som arbetsledare ibland skiljer sig frÄn kriminalvÄrdens syn.VÄr undersökning visar pÄ ett stort engagemang frÄn kontaktpersonernas sida, ett engagemang som inte uttryckligen efterfrÄgas av kriminalvÄrden.En del av kontaktpersonerna i vÄr undersökning lÀgger ner mycket tid pÄ personerna de tar emot, de samtalar, stöttar och arbetsleder. NÄgra av dem efterfrÄgar ocksÄ utbildning för att kunna bemöta och stötta klienterna pÄ ett bra sÀtt. Som det ser ut nu fÄr verksamheterna ingen ekonomisk ersÀttning som motivation för att arbetsleda personer som gör samhÀllstjÀnst.Samtidigt som samhÀllstjÀnstdomarna ökar föreslÄr ocksÄ den senaste pÄföljdsutredningen förÀndringar som kan möjliggöra att Ànnu fler kan göra samhÀllstjÀnst i framtiden.

Antal copingstrategier och arbetsfaktorer har betydelse för den sjÀlvskattade stressen

Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna anvÀnder, pÄverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer pÄverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över tvÄ avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkÀtundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar pÄ en tendens att de respondenter som anvÀnder sig av ett fÄtal copingstrategier har en lÀgre skattad stressnivÄ, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte pÄverkar antalet anvÀnda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet anvÀnda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar Àven att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande pÄ arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivÄn och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som pÄverkade den skattade stressnivÄn.Nyckelord:.

Vem Àr ni?: en undersökning av idrottslÀrarens yrkesidentitet

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Vem Àr ni?: en undersökning av idrottslÀrarens
yrkesidentitet

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Motiv och hinder för samarbete mellan nÀringsliv och högskola

I ett konkurrenskraftigt samhÀlle mÄste mÄnga företag fundera över hur de kan stÀrka sin position pÄ marknaden. Kunskap Àr idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer Àr en viktig del i jakten pÄ framgÄng. Företag har lÀnge bildat olika typer av nÀtverk som hjÀlper dem fÄ fler fördelar i den allt snabbare, vÀxande marknaden och pÄ senare tid har ocksÄ andra typer av nÀtverk vÀxt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och nÀringsliv Àr ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och nÀringsliv Àr vÀldigt fördelaktigt för företagen dÄ detbland annat kan generera i bÀttre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfÀllen vilket pÄ sikt kan ge enhÄllbar utveckling i regionen.

Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? : En studie av Gerillamarknadsfo?ringens pa?verkan pa? Generation Y.

SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.

Varför Àr företagren inte intresserad av vad revisorn gör? - FörvÀntningsgapet mellan företagaren och revisorn

Alla sÀger att företagarna Àr okunniga om vad revisorernas arbete gÄr ut pÄ, men ingen sÀger varför! Forskare har konstaterat att förvÀntningsgapet mellan företagare och revisorer beror pÄ företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gÄ bakom förvÀntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. UtifrÄn tidigare forskning har vi skapat oss förstÄelse för Àmnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det Àr faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumÀrke, vÀrderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->