Sökresultat:
2764 Uppsatser om Miljöengagemang - Sida 16 av 185
Jaha, vad annorlunda! : Om lÀrares instÀllning och attityder till modersmÄl och flersprÄkiga elevgrupper
Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.
Internationella etableringar : en studie av Uppsalaskolans förklaringsvÀrde
Bakgrund: Dagens samhÀlle Àr i förÀndring, vilket av forskare har kallats att det gÄtt frÄn det moderna till det postmoderna samhÀllet (Löwendahl & Revang, 1998). För företag har denna förÀndring bland annat inneburit att de mÄste internationaliseras, det vill sÀga starta engagemang pÄ utlÀndska marknader, för att överleva. Syfte: Uppsatsen syftar till att ge ett bidrag till nuvarande forskning genom att undersöka huruvida Uppsalaskolans internationaliseringsteori har ett tillfredsstÀllande förklaringsvÀrde, eller om en uppdatering av denna vore att föredra.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar vÄr studie till att omfatta ett företag inom tillverkningsindustrin eftersom Uppsalaskolan bygger pÄ en studie av tillverkningsföretag och Àr dÀrmed applicerbar pÄ denna typ av företag.Genomförande: För att kunna undersöka Uppsalaskolans förklaringsvÀrde, har vi utfört en kvalitativ studie av ett företags internationella engagemang genom att studera dess etablerings- samt internationaliseringsprocess. Resultat: Studiens resultat visar ett visst mönster av engagemang likt en stegvis etableringskedja i enlighet med Uppsalaskolans teori. Det förekommer dock avvikelser i form av att fallföretaget bland annat har snabbat pÄ etableringar genom att inleda engagemangen med högre resursÄtagande Àn vad som hÀvdas i teorin.
Unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen
Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrÄn en reflexiv intervjuteknik. Materialet har dÀrefter analyserats med hjÀlp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i Ätta huvudteman och utifrÄn dessa teman utkristalliserades följande fyra omrÄden; Det personliga Àr politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.
Belöningssystem och engagemang : ? En studie av Eniro 118 118, Ernst & Young och Henses Herrmode.
Title: Reward systems and Commitment-A study of Eniro 118 118, Ernst & Young and Henses men'sfashion.Authors: Marlene Backlund, Vida Miraftab & Marcus SvenssonSupervisor: Arne SöderbomCourse: Dissertation 15 ECTSKey words: incentive programs, commitment and justicePurpose: The purpose of the study is to learn about the relationship betweenrewards and employee commitment in the case companies.Method: We have chosen to design the study, from a hermeneutic visibleway, and the essay approach is abductive. Study research methodis qualitative. We have chosen the method of interview in the casestudy. Theory: The thesis theoretical framework is separated into two main parts,incentive systems and commitment. The chapter is summarized ina model.Empirical method: A total of nine interviews conducted, three interviews in three casecompanies.
Rimliga förvÀntningar? En studie av skolans förvÀntningar pÄ förÀldrars engagemang för sina barns skolgÄng
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka utröna vilka förvÀntningar och krav skolan stÀller pÄ förÀldrarna gÀllande deras engagemang för sina barns skolgÄng, samt föra en analytisk diskussion gÀllande om kraven och förvÀntningarna Àr rimliga eller ej. Sex grundskolelÀrare intevjuades och resultatet visar att lÀrarna i olika hög grad stÀller krav eller har önskningar om att förÀldrarna ska samarbeta med skolan. För lÀrarna innebar samarbetet att förÀldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina lÀxor, rapporterar frÄnvaro samt Àr öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats Àr att det samarbete som lÀrarna beskriver kan anses rimligt att förÀldrarna stÀller upp pÄ, i den mÄn de kan, eftersom det gynnar eleverna. LÀrarna sÄg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist pÄ resurser.
SKIFTBYTESRAPPORT - EN EMPIRISK STUDIE OM SJUKSKĂTERSKORS SYN PĂ INNEHĂ LL OCH STRUKTUR I MUNTLIG RAPPORTERING.
Rapporten Àr sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhÄlla information om
patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som Àr bristfÀllig i sin struktur eller
sitt innehÄll riskerar Àventyra patientsÀkerheten. Denna studies syfte var att belysa
allmÀnsjuksköterskans uppfattning om innehÄllet i en muntlig skiftbytessrapport.
Fem sjuksköterskor intervjuades pÄ en kirurgisk avdelning och materialet
analyserades med hjÀlp av en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. PÄ frÄgan vad en
rapport innehÄller pÄ avdelningen framtrÀdde tre huvudkategorier
(patientinformation, organisering och vÄrd) med sex underkategorier. Under
frÄgestÀllningen hur den ideala rapporten ser ut sÄgs de tvÄ huvudkategorierna
struktur (med fyra underkategorier) och innehÄll (med fem underkategorier).
Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansÄgs hinder finnas inom miljö,
struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom
struktur, engagemang och omgivning.
Kan oro för att förlora jobbet leda till minskat engagemang? : Kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet
OrganisationsförÀndringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anstÀllningsotrygghet som drabbar individ och organisation. FÄ jÀmförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anstÀllningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anstÀllningsotrygghet). Forskning har frÀmst fokuserat pÄ kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. TjÀnstemÀn i Sverige (N=579) ingick i studien.
Aktivt lÀrande genom conveyance inom digitala spel : Spelares engagemang och pÄverkan av inlÀrningstekniker inom digitala spel
I detta arbete jÀmförs explicit och förmedlande (conveyance) inlÀrningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de pÄverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar frÄn början av 1970-talet visar pÄ hur aktivt lÀrande ökar deltagarens engagemang jÀmfört med vid passiv explicit inlÀrning. Mitt praktiska arbete bestÄr i att ta fram tvÄ olika inlÀrningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana dÀr spelaren fÄr prova sina fÀrdigheter. Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik pÄ Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlÀrning Àr jÀmförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstÄr mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, sÀrskilt i utbildningssammanhang dÀr syftet Àr att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förstÄelse för uppgiften..
Att behÄlla frivillig personal. : En kvalitativ studie om hemvÀrnssoldaternas upplevelser, tankar och reflektioner.
Det finns ca 22 000 frivilliga hemvÀrnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhÀllet vid svÄra katastrofer. Dessa hemvÀrnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svÄra uppgifter som skogsbrÀnder, översvÀmningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvÀrnssoldaterna för samhÀllet. Men vad skall HemvÀrnet, Norrbottensgruppen göra för att behÄlla den engagerade personalen för att fortsÀtta att stötta samhÀllet? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och vÀrdesÀtter hemvÀrnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behÄlla frivillig personal omfattar mÄnga olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.
NĂ€r Sverige gjorde skillnad
Medelsvensson sÄg bojkottlapparna pÄ Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns ocksÄ svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berÀttar tvÄ av dem för första gÄngen sin historia.OvanstÄende Àr ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..
Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet
Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.
Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar
SAMMANFATTNING
BAKGRUND
Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.
Co-branding ur ett konsumentperspektiv
Med denna uppsats har vi utifrÄn ettkonsumentperspektiv, jÀmfört eventuellalojalitetsöverföringseffekter hos co-branding vid en högoch en lÄg engagemangsnivÄ..
Gamification: mot en definition : En kvalitativ studie och kartlÀggning av begreppet gamification och dess framtida implementering
Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att utforska och kartlÀgga begreppet gamification. Syftet operationaliseras i tre frÄgestÀllningar. Vad finns det för likheter respektive skillnader i synen pÄ Gamification mellan ett antal yrkesverksamma inom Gamification? Hur ser yrkesverksamma med olika bakgrunder inom psykologi, pedagogik och marknadsföring pÄ framtiden för Gamification och dess anvÀndningsomrÄde? Vilka för- och nackdelar kan finnas med Gamification? Uppsatsen teoretiska utgÄngspunkter omfattar de psykologiska krafterna bakom spel som flow och motivation, teorier om det praktiska anvÀndandet av gamification och teorier om Generation Y. För att samla empiri har kvalitativ metod anvÀnts i form av semistrukturerade explorativa intervjuer dÀr yrkesverksamma inom gamification har intervjuats.
Vad motiveras chefer av inom kommunal sektor? : En kvalitativ studie av chefer pÄ en kommunal förvaltning samt vad kommunen erbjuder för motivationsfaktorer.
Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.