Sök:

Sökresultat:

536 Uppsatser om Miljöcertifiering av stadsdelar - Sida 3 av 36

En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Utvärdering av Vida Skogs entreprenörer med inriktning entreprenörsportal och certifiering

Vida Skog is supplying the whole Vida Ltd?s mills with wood raw material. This study aims to evaluate Vida Skog?s contractors and the relatively new contractorportal and to identify measures that are important for the contractors? skills. The purpose with the portal is to facilitate co-operation between contractors and buyers by streamlining the logistics of the whole wood supply process.The study was conducted in the form of a questionnaire.Most of the respondents were positive to the portal.

Mötesplatser och aktiviteter för äldre - En kartläggning av mötesplatser och aktiviteter för äldre på Lidingö

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Elektronisk identifiering: en undersökning av tjänsten BankID

BankID är en tjänst för elektronisk identifiering och underskrift på Internet. Tjänsten tillhandahålls av flertalet större svenska banker i dagsläget. BankID bygger på så kallad mjuk certifiering vilket innebär att varje ansluten person måste lagra en fil innehållandes en certifikatnyckel. Målet med denna uppsats är att utföra en fallstudie på användare av BankID. Fallstudien ämnar undersöka hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av BankID samt hur innehavarna av BankID nyttjar tjänsten.

Stadsdelen som varumärke : Invånares uppfattningar om Gävles stadsdelar

Titel: Stadsdelen som varumärke - Invånares uppfattningar om Gävles stadsdelar Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Martina Engebretzen Jonsson & Josefin Lundström Handledare: Jonas Kågström Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera hur varumärket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts på länder och städer kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivå. Metod: I den här studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att användas. Vidare kommer det positivistiska synsättet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkät har utformats, utifrån en modifiering av City Brands Index, anpassad för stadsdelar. Resultatet på enkäten har sedan sammanställts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel där ett nytt index tagits fram.Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör stadsdelarna till ett varumärke.

Hur förändras informationssäkerheten när ett företag certifierar sig?

Informationsteknik används i alltfler delar i en organisations verksamhet. I och med att användningen ökar så ökar också sannolikheten för att datorrelaterade problem ska inträffa. För att skydda sig mot detta borde företag ta ett samlat grepp på sitt säkerhetsarbete. I dag jobbar många företag med ledningssystem för kvalité (ISO 9000) och miljöledning (ISO 14000). Om de jobbade lika systematiskt för att samordna sitt säkerhetsarbete så skulle de förmodligen bli mer effektiva och därmed skapa en bättre överblick över verksamheten.

Jakten på en hållbar stad : reflektioner kring hållbarhet samt en applicering av BREEAM Communities på Bo01

Detta examensarbete är resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning på Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig främst till de med ett intresse för frågor som hållbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvärdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvärldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrågor, och då i synnerhet sådana med relation till staden. Med hjälp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvärdering av ett antal aspekter på Bo01.

Drivkrafter och barriärer för FSC-certifiering inom försörjningskedjan till miljöcertifierade byggnader

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Faktorer som bidrar till användning av pedagogisk handledning, En studie av två stadsdelar

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form.

Trygg E-handel

E-handeln i Sverige tog stora kliv framåt för några år sedan och har sedan dess legat på en hög och jämn nivå. Det finns ett stort antal olika e-handlare som alla försöker locka till sig kunder på ett eller annat sätt. Vad är det då som fångar konsumenterna bäst och vad gör att de litar på vissa e-handlare men inte på andra. Räcker det med att bara ha ett lågt pris eller är det bättre att visa att hemsidan är säker. Syftet med uppsatsen är helt enkelt att ta reda på vad konsumenter värderar högst när det gäller att välja e-handlare att köpa ifrån.

Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner

De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade.

Kundpreferenser för Fairtrade och FSC-certifierade träprodukter : en conjointanalys

FSC, Fairtrade och SSC Forestry har tillsammans startat ett pilotprojekt som handlar om att skapa rättvisa möjligheter till handel och hållbart skogsbruk för småskaliga skogsbrukare i utvecklingsländer. Kährs har köpt in detta virke som är dubbelcertifierat med FSC och Fairtrade och producerat ett golv av virket. Syftet med undersökningen var att ta reda på privatkonsumenters preferenser vid köp av golv och hur högt certifieringar värderas vid sådana inköp. För att ta reda på detta genomförde vi en kvantitativ marknadsundersökning och vi använde oss av conjointanalys för att utforma och analysera denna. En conjointanalys undersöker vilka avvägningar en konsument gör vid inköp av en produkt med flera olika egenskaper och man får fram vilka egenskaper som är viktigast.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->