Sökresultat:
531 Uppsatser om Miljöcertifiering av stadsdelar - Sida 3 av 36
UtvÀrdering av Vida Skogs entreprenörer med inriktning entreprenörsportal och certifiering
Vida Skog is supplying the whole Vida Ltd?s mills with wood raw material. This study aims to evaluate Vida Skog?s contractors and the relatively new contractorportal and to identify measures that are important for the contractors? skills. The purpose with the portal is to facilitate co-operation between contractors and buyers by streamlining the logistics of the whole wood supply process.The study was conducted in the form of a questionnaire.Most of the respondents were positive to the portal.
Elektronisk identifiering: en undersökning av tjÀnsten BankID
BankID Àr en tjÀnst för elektronisk identifiering och underskrift pÄ Internet. TjÀnsten tillhandahÄlls av flertalet större svenska banker i dagslÀget. BankID bygger pÄ sÄ kallad mjuk certifiering vilket innebÀr att varje ansluten person mÄste lagra en fil innehÄllandes en certifikatnyckel. MÄlet med denna uppsats Àr att utföra en fallstudie pÄ anvÀndare av BankID. Fallstudien Àmnar undersöka hur sÀkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av BankID samt hur innehavarna av BankID nyttjar tjÀnsten.
Mötesplatser och aktiviteter för Àldre - En kartlÀggning av mötesplatser och aktiviteter för Àldre pÄ Lidingö
I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att
för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta
tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i
bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats
betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala
mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för
fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för
verksamheten.
Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt
fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö.
För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet
för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.
GIS (Geografisk information system) har anvÀnts för att visualisera aktivitets
lokalisering.
KartlÀggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för
Àldre i ordinÀr boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.
Stadsdelen som varumÀrke : InvÄnares uppfattningar om GÀvles stadsdelar
Titel: Stadsdelen som varumÀrke - InvÄnares uppfattningar om GÀvles stadsdelar NivÄ: Kandidatuppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Martina Engebretzen Jonsson & Josefin Lundström Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att analysera hur varumÀrket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts pÄ lÀnder och stÀder kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivÄ. Metod: I den hÀr studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att anvÀndas. Vidare kommer det positivistiska synsÀttet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkÀt har utformats, utifrÄn en modifiering av City Brands Index, anpassad för stadsdelar. Resultatet pÄ enkÀten har sedan sammanstÀllts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel dÀr ett nytt index tagits fram.Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör stadsdelarna till ett varumÀrke.
Hur förÀndras informationssÀkerheten nÀr ett företag certifierar sig?
Informationsteknik anvÀnds i alltfler delar i en organisations verksamhet. I och med att anvÀndningen ökar sÄ ökar ocksÄ sannolikheten för att datorrelaterade problem ska intrÀffa. För att skydda sig mot detta borde företag ta ett samlat grepp pÄ sitt sÀkerhetsarbete. I dag jobbar mÄnga företag med ledningssystem för kvalité (ISO 9000) och miljöledning (ISO 14000). Om de jobbade lika systematiskt för att samordna sitt sÀkerhetsarbete sÄ skulle de förmodligen bli mer effektiva och dÀrmed skapa en bÀttre överblick över verksamheten.
Jakten pÄ en hÄllbar stad : reflektioner kring hÄllbarhet samt en applicering av BREEAM Communities pÄ Bo01
Detta examensarbete Àr resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning pÄ Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig frÀmst till de med ett intresse för frÄgor som hÄllbar stadsbyggnad och stadsplanering.
Arbetets grund ligger i en utvÀrdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvÀrldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrÄgor, och dÄ i synnerhet sÄdana med relation till staden. Med hjÀlp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvÀrdering av ett antal aspekter pÄ Bo01.
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut
Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med
hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n
milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb,
nominaliseringar och modala hj?lpverb.
Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas
ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs
ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik
maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig,
medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.
Drivkrafter och barriÀrer för FSC-certifiering inom försörjningskedjan till miljöcertifierade byggnader
Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa Àr certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poÀngsystem dÀr antal poÀng avgör vilken nivÄ certifieringen kommer att ske efter. AnvÀndningen av minst 50 procent FSC-certifierade trÀprodukter ger poÀng enligt LEED. Dock Àr tillgÄngen pÄ FSC-certifierade trÀprodukter begrÀnsad vilket försvÄrar arbetet med LEED-certifierade projekt.
Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt
Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I
operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika
utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste
faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.
Faktorer som bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning, En studie av tvÄ stadsdelar
Abstrakt
Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till anvÀndningen av pedagogisk handledning En studie av tvÄ stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts)
Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle Malmö högskola
Vilka faktorer bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning i skolor?
Syftet med vÄrt arbete Àr att studera tvÄ stadsdelar med olika förutsÀttningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens anvÀndande. Den teoretiska referensram vi anvÀnt oss av Àr systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i nÄgon form.
Trygg E-handel
E-handeln i Sverige tog stora kliv framÄt för nÄgra Är sedan och har sedan dess legat pÄ en hög och jÀmn nivÄ. Det finns ett stort antal olika e-handlare som alla försöker locka till sig kunder pÄ ett eller annat sÀtt. Vad Àr det dÄ som fÄngar konsumenterna bÀst och vad gör att de litar pÄ vissa e-handlare men inte pÄ andra. RÀcker det med att bara ha ett lÄgt pris eller Àr det bÀttre att visa att hemsidan Àr sÀker. Syftet med uppsatsen Àr helt enkelt att ta reda pÄ vad konsumenter vÀrderar högst nÀr det gÀller att vÀlja e-handlare att köpa ifrÄn.
Privata skogsÀgares instÀllning till naturvÄrdsklassade bestÄnd i gröna skogsbruksplaner
De första gröna skogsbruksplanerna kom pÄ mitten av 90-talet som ett svar pÄ jÀmstÀllandet av miljö- och produktionsmÄlen i skogsvÄrdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsÀgarna som Är 2013 hade gröna skogsbruksplaner som tÀckte mer Àn hÀlften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer Àr mÄlklassade bestÄnd; naturvÄrd orört (NO) och naturvÄrd med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsÀgares instÀllning till naturvÄrdsklassade bestÄnd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsÀgare skulle vara negativa till naturvÄrdsklasserna och frÀmst ha dessa för att bli certifierade.
Kundpreferenser för Fairtrade och FSC-certifierade trÀprodukter : en conjointanalys
FSC, Fairtrade och SSC Forestry har tillsammans startat ett pilotprojekt som handlar om att skapa rÀttvisa möjligheter till handel och hÄllbart skogsbruk för smÄskaliga skogsbrukare i utvecklingslÀnder. KÀhrs har köpt in detta virke som Àr dubbelcertifierat med FSC och Fairtrade och producerat ett golv av virket. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ privatkonsumenters preferenser vid köp av golv och hur högt certifieringar vÀrderas vid sÄdana inköp. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en kvantitativ marknadsundersökning och vi anvÀnde oss av conjointanalys för att utforma och analysera denna. En conjointanalys undersöker vilka avvÀgningar en konsument gör vid inköp av en produkt med flera olika egenskaper och man fÄr fram vilka egenskaper som Àr viktigast.
HemvÄrdsbidrag ? ersÀttning eller erkÀnnande? En kvalitativ studie om nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag och ansvaret för Àldres omsorg
Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Ăr det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar? Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och analysera nĂ„gra bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ vem som har ansvar för Ă€ldres omsorg; samhĂ€llet eller anhöriga? Vidare Ă€r syftet att studera bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ hemvĂ„rdsbidrag, hur hemvĂ„rdsbidraget pĂ„verkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pĂ„ i vilken typ av stadsdel bistĂ„ndsbedömarna arbetar.I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ă„tta bistĂ„ndsbedömare i Ă„tta olika stadsdelar i Göteborg.