Bakgrunden till detta arbete Àr att Bioenergi i LuleÄ AB mÄste tillmötesgÄ kundkraven för att behÄlla sina marknadsandelar och ha möjlighet att utöka dessa. PÄ senare tid har de stora kunderna börjat efterfrÄga brÀnslepellets som Àr certifierad enligt Forest Stewardship Council, FSC. Examensarbetets syfte var att hjÀlpa Bioenergi med framtagandet av en Forest Stewardship Council Chain of Custody certification. I den inledande kartlÀggningen anvÀndes i huvudsak intervjuer och observationer för att studera de anstÀllda och tillverkningen. För att identifiera aktiviteter och brister i Bioenergis system studerades Àven interndokumentation och relevant litteratur.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Kinnarps Àr en av Europas ledande producenter av inredningslösningar för offentliga miljöer, huvudsakligen kontorslösningar. Företaget har en utprÀglad miljöprofil och har nyligen tagit ett strategiskt beslut att innan 2020 ska rÄvaran för deras produktion av planmöbler vara FSC-certifierad. Kinnarps har uttryckt att det förekommer en brist pÄ FSC-certifierad rÄvara. Denna studie syftar till att söka möjligheter för Kinnarps att öka andelen FSC-certifierad rÄvara tillgÀnglig för företagets produktion. Ansatsen har varit att undersöka existerande affÀrsrelationer i nÄgra av företagets förÀdlingskedjor och hur synen pÄ FSC-certifiering ser ut bland aktörerna i dessa för att se om det finns nÄgot samband mellan de bÄda.

Problem Är ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna Ă€r, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag vĂ€ljer att inte certifierar sig, utan anvĂ€nder sig av standardernas riktlinjer. AvgrĂ€nsningar Det finns mĂ„nga standarder, men vi har valt att gĂ„ djupare in pĂ„ ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhĂ„ller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har vi utifrĂ„n bĂ„de primĂ€r och sekundĂ€rdata, inhĂ€mtat material för att redogöra och beskriva varför företag anvĂ€nder sig av de tre standarderna. Genom en enkĂ€tundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag vĂ€ljer hellre att anvĂ€nda sig av standardernas riktlinjer istĂ€llet för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav pĂ„ företaget nĂ€r det gĂ€ller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att göra egna informationssĂ€kerhetssystem istĂ€llet för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden krĂ€ver det..

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Kvalitet, förbÀttringar och processperspektiv Àr centrala delar för företag som vill arbeta med offensiv kvalitetsutveckling. MultiDocker Cargo Handling AB producerar mobila hydrauliska kranar frÀmst avsedda för att anvÀndas i en hamnmiljö. En stor del av verksamheten bestÄr av sÀljoch marknadsföringsaktiviteter mot marknadens kunder. I dagslÀget vill MultiDocker finna metoder för att höja resultaten av sina mest vÀrdeskapande aktiviteter och förÀdla sina tjÀnster gentemot kund.I min rapport har jag arbetat fram nÄgra enkla rekommendationer för hur MultiDocker kan pÄbörja ett genomgÄende kvalitetsarbete. Genom att systematisera och processkartlÀgga verksamheten kan MultiDocker tillföra metoder och verktyg för att följa upp och utvÀrdera resultaten av olika delar av verksamheten.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hÄllbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hÄllbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna pÄ sig sjÀlva som förebilder? Dessa frÄgor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrÄn lÀrande för hÄllbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrÄn ett nytt forskningsomrÄde kallad epigenetik med fokus pÄ ett av dess anvÀndningsomrÄden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hÄllbar utveckling om det finns ett gemensamt synsÀtt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de smÄ vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utÄt visat att man arbetat mot hÄllbar utveckling och sÀtter press till att arbetet genomförs.

De senaste tio Ă„ren har flera hamnomrĂ„den i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostĂ€der och verksamheter, detta pĂ„ grund av de hamn- och industrinedlĂ€ggningar som drabbat mĂ„nga stĂ€der. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i bĂ„de planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts pĂ„ liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jĂ€mföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hĂ„llbarhetsperspektiv. Detta dĂ„ vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hĂ„llbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hĂ„llbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde dĂ€rför att arbeta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hĂ„llbara för att skapa ekologisk och social hĂ„llbarhet?? Behandlas hĂ„llbarhetsfrĂ„gor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hĂ„llbara? I sĂ„ fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som Ă€r profilerade som hĂ„llbara med stadsdelarna som inte Ă€r det? I sĂ„ fall, i vilken mĂ„n?För att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar undersökte vi tvĂ„ omrĂ„den som profilerar sig som hĂ„llbara, Östra KvillebĂ€cken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC Àr en icke vinstdrivande organisation, vars mÄl Àr att bidra till utökat hÄllbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED fÀrdigstÀlldes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delomrÄden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhÄlla poÀng vid en certifiering enligt LEED.

HÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ har blivit populÀrt under de senaste Ären. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hÄllbarhetsprofil och det pÄgÄr ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hÄllbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus pÄ byggnadsnivÄ inom hÄllbar stadsutveckling. Att fokusera pÄ stadsdelsnivÄ gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och pÄ sÄ sÀtt skapas ytterligare förutsÀttningar att nÄ en hÄllbar stadsutveckling. Denna rapport Àr en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ.

Stockholms innerstad Àr tydligt uppdelad i sina olika stadsdelar. Stadsdelarna skiljer sig imÄnga avseenden gÀllande befolkning, image och i den allmÀnna uppfattningen hosstockholmsbor. Dessa skillnader i stadsdelar i kombination med ett intresse för köpcentrumoch hyresgÀstmix resulterade i en undran om köpcentrum belÀgna i olika stadsdelar ser olikaut avseende hyresgÀstmix och image.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att fÄ en inblick i Àmnet hyresgÀstmix. Ilitteraturen fanns mycket information om hyresgÀstmix och image utanför Norden, frÀmst IUSA och Storbritannien. En kort fördjupning inom relevanta begrepp gjordes.En statistisk undersökning genomfördes för att ta reda pÄ mixen av hyresgÀster i de trestudieobjekten FÀltöversten, Ringen Centrum och VÀstermalmsgallerian.

CEEQUAL Ă€r ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bĂ€ttra pĂ„ anlĂ€ggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömĂ€ssiga hĂ„llbarhetsarbete. Systemet utvecklades Ă„r 2003 och anvĂ€ndes fram till Ă„r 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som Ă€r intresserade av att certifiera projekt i andra delar av vĂ€rlden.Syftet med rapporten Ă€r att utvĂ€rdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjĂ€lp av tre fallstudier frĂ„n Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en Äkermark i VĂ€sterhaninge.Projekt FolkparksvĂ€gen, ombyggnation av en 1500 meter vĂ€gstrĂ€cka.Projekt TyresövĂ€gen-SimvĂ€gen, en avsmalning av TyresövĂ€gen frĂ„n  motorvĂ€gsstandard till stadsvĂ€g.          MĂ„let med rapporten Ă€r att:Identifiera förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder för att frĂ€mja hĂ„llbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rderna för certifiering krĂ€ver.Resultat frĂ„n fallstudierna visar att Skanska har vĂ€l inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbĂ€ttringspotential som kan uppnĂ„s med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssĂ€tt.Merkostnaden av förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rderna bestĂ„r mestadels av tjĂ€nstemannatid för ett utökat samhĂ€llsengagemang, planering och bevakning av Ă„tgĂ€rder som frĂ€mjar hĂ„llbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.