Sök:

Sökresultat:

444 Uppsatser om Miljöcertifiering av stadsdelar - Sida 2 av 30

ISO 39001 - En studie om transportföretags motiv till certifiering

Bakgrund: Sverige strävar efter att nå en vision kallad nollvisionen. Visionen har tagits fram av Trafikverket för att nå noll dödsfall och allvarligt skadade i trafiken. För att nå nollvisionen kan inte endast staten inkluderat Trafikverket arbeta mot den, organisationer i samhället bör också sträva mot visionen. Genom att certifiera sig enligt ISO 39001 som är en standard för trafiksäkerhet kan företag hjälpa staten inkluderat Trafikverket att arbeta för nollvisionen. En certifiering enligt ISO 39001 hjälper inte endast organisationer med att utföra ett trafiksäkerhetsarbete, den bidrar även till många andra fördelar genom den kvalitetssäkring den innebär.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka Trafikverkets motiv till att stödja ISO 39001 samt företags motiv till att anta denna certifiering.

Föreningslivet i Malmö - En Studie i Förhållandet mellan Samhällsklass och Idrottsförening

Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstå inom föreningslivet i städer med en mångfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste årtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city där klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. Frågeställningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats är: Hur är fördelningen av samhällsklasser i Malmös olika stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet är mellan samhällsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika stadsdelarna i Malmö? Dessa frågor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv där teorier från Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att på grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv.

Ger certifiering enligt ISO 20000 kvalitetshöjande effekter? : Inom IT pågår ett paradigmskifte i form av att företagens egenproducerade IT?miljöer håller på att bytas ut till förmån för köpta tjänster som populärt kallas "molntjänster". Hur vet jag som k

Inom IT pågår ett paradigmskifte i form av att företagens egenproducerade IT?miljöer håller på att bytas ut till förmån för köpta tjänster som populärt kallas "molntjänster", vilket förenklat kan översättas till elföretagens reklam "2 hål i väggen". Hur vet jag som köpare att en leverantör med bra prissättning klarar av de kvalitativa krav som ställs på tillgänglighet, kvalitet och utveckling?Det finns samtidigt en ny kvalitetsstandard, ISO/IEC 20000 som är inriktad på styrning av tjänsteleveranser inom IT, är standarden svaret på kundernas behov av mätning och uppföljning?Som leverantör ställer man sig frågan, är det värt mödan att certifiera sig enlig ISO20000?Arbetshypotesen är "Ger certifiering enligt ISO20000 kvalitetshöjande effekter?". Arbetet påvisar att ISO 20000 är väl uppbyggd enligt gällande kvalitetsteorier och att kvalitetscertifiering enligt ISO20000 ger goda förutsättningar för kvalitetshöjande effekt på IT­-företagens tjänsteleveranser..

Längst ner i byrålådan? ? om det kommunala uppföljningsansvaret för unga

Denna uppsats syftar till att undersöka det kommunala uppföljningsansvaret för ungdo-mar under 20 år och hur organiseringen av detta ser ut i Göteborgs Stad i förhållande till olika ansvarsområden och samarbetet mellan dem. Vi tar vår utgångspunkt i lagen som behandlar det kommunala uppföljningsansvaret (lag 2004:1298) och hur den implemen-terats. Vi har främst studerat de huvudansvariga aktörerna Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.Vi sätter in frågan om det kommunala uppföljningsansvaret i diskursen ungdomsarbets-löshet, unga utanför och arbetsmarknadsåtgärder för unga. Den teoretiska utgångspunk-ten är organisationsteori, vilket inrymmer teorier om organisationsstruktur, organisa-tionsförändring, implementering och styrning samt samverkan. Studien har genomförts med kvalitativ metod.

Certifiering av Traineeprogram : en följd av omgivningens påverkan

Intresset bland studenter att gå traineeprogram är stort och få vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhålla denna certifiering. Vi analyserar, utifrån aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram.Vår analys utgår ifrån institutionell teori som i hög grad tar hänsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhålla legitimitet och stabilitet. Analys har även baserats på konceptet standardisering. Vårt tillvägagångssätt har bestått av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram.Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett användarbehov ur studenternas synvinkel, vilket är tecken på en rationell myt.

Ledningssystem för informationssäkerhet: kartläggning av SFK Certifiering AB åtaganden för att uppnå ackreditering enligt ISO 27006:2007

Information är en oumbärlig tillgång i all affärsverksamhet och är ofta nyckeln till organisationers tillväxt och framgång. Korrekt information vid rätt tidpunkt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust, framgång eller misslyckande. Eftersom affärsvärlden idag är integrerad och därigenom sårbar är det viktigt att verksamheter skyddar sig mot angrepp. Informationssäkerhet identifierar och skyddar organisationens tillgångar samtidigt som verksamhetens utveckling och fortlevnad säkerställs. För att visa kunder och övriga intressenter att informationssäkerhetsarbetet har en central del i organisationen kan ett ledningssystem för informationssäkerhet implementeras och certifieras.

Mötesplatser och aktiviteter för äldre : En kartläggning av mötesplatser och aktiviteter för äldre på Lidingö

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts.

Utvärdering av Vida Skogs entreprenörer med inriktning entreprenörsportal och certifiering

Vida Skog is supplying the whole Vida Ltd?s mills with wood raw material. This study aims to evaluate Vida Skog?s contractors and the relatively new contractorportal and to identify measures that are important for the contractors? skills. The purpose with the portal is to facilitate co-operation between contractors and buyers by streamlining the logistics of the whole wood supply process.The study was conducted in the form of a questionnaire.Most of the respondents were positive to the portal.

Elektronisk identifiering: en undersökning av tjänsten BankID

BankID är en tjänst för elektronisk identifiering och underskrift på Internet. Tjänsten tillhandahålls av flertalet större svenska banker i dagsläget. BankID bygger på så kallad mjuk certifiering vilket innebär att varje ansluten person måste lagra en fil innehållandes en certifikatnyckel. Målet med denna uppsats är att utföra en fallstudie på användare av BankID. Fallstudien ämnar undersöka hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av BankID samt hur innehavarna av BankID nyttjar tjänsten.

Mötesplatser och aktiviteter för äldre - En kartläggning av mötesplatser och aktiviteter för äldre på Lidingö

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Stadsdelen som varumärke : Invånares uppfattningar om Gävles stadsdelar

Titel: Stadsdelen som varumärke - Invånares uppfattningar om Gävles stadsdelar Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Martina Engebretzen Jonsson & Josefin Lundström Handledare: Jonas Kågström Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera hur varumärket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts på länder och städer kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivå. Metod: I den här studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att användas. Vidare kommer det positivistiska synsättet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkät har utformats, utifrån en modifiering av City Brands Index, anpassad för stadsdelar. Resultatet på enkäten har sedan sammanställts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel där ett nytt index tagits fram.Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör stadsdelarna till ett varumärke.

Hur förändras informationssäkerheten när ett företag certifierar sig?

Informationsteknik används i alltfler delar i en organisations verksamhet. I och med att användningen ökar så ökar också sannolikheten för att datorrelaterade problem ska inträffa. För att skydda sig mot detta borde företag ta ett samlat grepp på sitt säkerhetsarbete. I dag jobbar många företag med ledningssystem för kvalité (ISO 9000) och miljöledning (ISO 14000). Om de jobbade lika systematiskt för att samordna sitt säkerhetsarbete så skulle de förmodligen bli mer effektiva och därmed skapa en bättre överblick över verksamheten.

Jakten på en hållbar stad : reflektioner kring hållbarhet samt en applicering av BREEAM Communities på Bo01

Detta examensarbete är resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning på Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig främst till de med ett intresse för frågor som hållbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvärdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvärldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrågor, och då i synnerhet sådana med relation till staden. Med hjälp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvärdering av ett antal aspekter på Bo01.

Masterplan för svetsavdelning : Förstudie

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Drivkrafter och barriärer för FSC-certifiering inom försörjningskedjan till miljöcertifierade byggnader

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->