Sök:

Sökresultat:

288 Uppsatser om Miljöbonus - Sida 2 av 20

Bonus : En jÀmförelse mellan fyra lÀnder

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra lÀnder vad det gÀller bonus till VD. Företagen som undersöks Àr ifrÄn Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersÀttningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag frÄn varje land som undersöks Àr 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrÄn börslistor dÀr de största bolagen frÄn varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen Àr en kvantitativ metod.

SVIKTANDE ST?D TILL MILJ?POLITIK En kvantitativ studie kring politisk orientering och st?d till milj?politik i Sverige under kristider

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Bonus och Àgarskap i svenska storbanker

In this master thesis we are trying to investigate whether the heads of the four major Swedish banks are receiving compensation because of their own performance. We have investigated a number of parameters in the reporting and compensation description of Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and compared it to macro data.We have used publicly available information from the banks as well as macro data from 1998 to 2009.We have come to the conclusion that the revenue and profits of the banks are heavily influenced by external factors and that there does not appear to be a clear link between a CEOs actions, the reported results for the bank, the shareholder gains and the compensation for the CEO. It appears as if the bonus payments to a CEO may depend more on parameters beyond the CEOs own control than the performance of the CEO..

Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Artistskatt och signing bonus : En studie av det rÀttsliga lÀget rörande tillÀmpning av artistskatt pÄ signing bonus inom idrotten

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ ifall det Ă€r förenligt med lagen att anvĂ€nda sig av artistskatt (A-SINK) pĂ„ signing bonus trots att spelaren i frĂ„ga tĂ€nker stanna i landet i mer Ă€n sex mĂ„nader. Vi vill ocksĂ„ utreda om det i sĂ„ fall Ă€r möjligt att betala ut en stor signing bonus till spelaren istĂ€llet för högre lön. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar blir sĂ„ledes:Kan man tillĂ€mpa artistskatt pĂ„ signing bonus nĂ€r en spelare gĂ„r frĂ„n en utlĂ€ndsk till en svensk klubb?Är det möjligt för klubbarna att betala ut en stor signing bonus och inte betala ut lön?MetodVi har baserat uppsatsen pĂ„ kvalitativa intervjuer samt studier av lagtext, förarbeten, rĂ€ttsfall och relevant litteratur. Intervjuerna Ă€r genomförda med lĂ„g grad av strukturering och standardisering.

Big Bath-Accounting- Sötrre engÄngskostnader vid VD-byten?

The purpose of this essay is to investigate if the companies listed on Nasdaq/OMX Stockholm Large Cap use the earnings management phenomenon Big Bath Accounting to a greater extent when a change of management (CEO) is made.Management tends to use earnings management when there is a bonus plan linked to the result of the company. To gain maximum bonus the management will try to manipulate the result in a way that in a long term maximize their utility. Through the earnings management technique Big Bath the management is given the possibility to take one large cost as a one-time expend, even though the cost is supposed to run over several financial years. This, of course, within the legal framework. A big bath may occur when there is an impairment of goodwill, tangible and/or intangible assets or larger provisions for future expense, or both of them at the same time..

I stormens öga : Revisorns roll vid granskning av bonus- och incitamentsprogram

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för nÀringslivets ersÀttningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av mÄnga ses som nÄgot negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sÀllan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkÀnnandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgÄr att revisorn ska granska dessa avtal. FrÄgan Àr hur det kommer sig att revisorn inte ifrÄgasÀtts i större utstrÀckning i de skandaler som uppdagats pÄ senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förstÄelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar betrÀffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen Àr inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden dÀr förstÄelsen Àr det centrala.

ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Belöningssystem : - en studie av börsnoterade företags rörliga ersÀttningssystem

AbstractMaster Thesis in business administration, School of Business and Economics at the Linneaus University, financial control, spring 2010Authors:Stefan Hellman and Ewa Warnquist Supervisor:Magnus Willesson Title: Reward systems - a study of public companies? variable compensation system Background:Our interest of the variable compensation system in public companies was brought by the recent extensive discussions of bonuses in the time of a financial crisis. This has led to that the word bonus has been given a negative connotation and we wanted to find out how the system of variable compensation is structured in the companies at Stockholm Stock Exchange. Problem:How is the variable compensation system structured in public companies? Purpose:The purpose of this paper is to study how the variable compensation in public companies is structured.

Hur kan ett belöningssystem utformas för att skapa motivation bland de anstÀllda? : En fallstudie pÄ OKQ8 AB

Belöningar till ledningen Àr det som ofta debatteras i media, samtidigt anses personalen vara företagets viktigaste resurs. Detta examensarbete avser att undersöka vilka belöningar ?vanliga? anstÀllda fÄr ta del av. En fallstudie pÄ OKQ8 har genomförts för att ÄskÄdliggöra avsikterna, uppbyggnaden, förhoppningarna, resultatet och framtiden för ett antal belöningssystem som tillÀmpas i praktiken. Datainsamling har skett genom personliga intervjuer samt observationer.

Bonus efter prestation? : En studie av sambandet mellan VDs bonus och företagets prestation

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte Àgarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD Àr utsedd att leda företaget Àr det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar Àgarna. Vanligt förekommande Àr dÀrför att utforma en ersÀttning med bÄde fasta och rörliga delar.ErsÀttningar till VD som forskningsomrÄde har utvecklats starkt sedan 1980-talet dÄ företagens anvÀndande av bonus ökade kraftigt. MÄnga forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det rÄder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det stÄr dock klart det finns mÄnga olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt pÄ studiens resultat.

DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Bonus- och incitamentsprogram : Effekter i redovisning efter IFRS/IAS, Koden och Skandia

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förÀndrats för Ären 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som Àr listade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förÀndring och om denna förÀndring beror pÄ införandet av IFRS/IAS standarder Är 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning Är 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie Àr till stor del av deskriptiv karaktÀr, dÄ vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillÀmpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och anvÀnt oss av metodtriangulering för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt uppnÄ syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillÀmpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi anvÀnt oss av svenska och internationella regelverk, dessa Àr IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi Àven valt att tillÀmpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken Ärsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: VÄr undersökningar visar att rörlig ersÀttning inte pÄverkats av nÄgra förÀndringar alls. Optionsprogrammen har inte förÀndrats över den valda tidsperioden.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->