Vi vill presentera och jämföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rådande läget i USA. Kärnan i vår slutsats är att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vår undersökning sett att skillnaderna mellan länderna, både gällande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Bonus har under våren 2009 varit ett starkt kritiserat ämne. Flertalet skandaler har varitbelysta av media, ledare har antingen tagit emot eller efter kritik avstått från bonus i denrådande lågkonjunkturen. I denna studie behandlar vi det omtvistade ämnet bonus som ensymbol där vi söker förståelse för laddningen ordet bonus har fått. För att komma så näraverkligheten som möjligt valde vi att utföra en kvalitativ fallstudie på två företag somanvänder symbolen bonus. Studien kommer inte att resultera i en generaliseringsteoribland företag i allmänhet utan ämnar inge förståelse för specifika situationer.Förhållandet kring varje företag är unikt och måste då också behandlas därefter, studienkommer därför visa hur det kan vara inte hur det är.Vi kommer i studien ta er genom tre steg med början i empirin, för att sedan låta dig tadel av vår tolkning av ordet bonus.

This paper seeks to investigate whether there is a positive relationship between bonus as a part of total executive compensation and lower accounting quality among Swedish companies. In this study, accounting quality is defined as the degree by which a company's earnings are subject to earnings management. To detect earnings management accrual-based modified Jones model is applied to companies listed on the Large-, Mid- and Small-Cap lists on the Stockholm stock exchange during 2011. We find a statistically significant positive relationship between bonus as a part of total executive compensation and lower accounting quality. Thus, in line with prior research, our results suggest that managers, interested in maximizing their bonus, will select income increasing accruals to manage earnings upwards.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelse för VD-bonus kopplad till prestation och användningen av bonustak. Undersökningens intention är att hitta forskningsproblem för en djupare studie. För att skapa förståelse kring detta valde vi att göra en kvantitativ studie av de 33 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vi genomförde telefonintervjuer med nio av dessa där vi ställde frågor kring hur företagens bonusutformning såg ut, vilka mål och mått bonusen baseras på, hur bonustaket var utformat samt orsak till bonus, mål och tak. Det teoretiska fundament som vi bygger våra diskussioner på är agent- och stewardshipteorin.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats är deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden är en survey genom dokumentstudie, av främst kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrån både ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

Debatten kring bonus och andra former av belöningsprogram som svenska företag ger ut till sina verkställande direktörer och andra chefer har på senare tid fått allt större plats i media. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur uppbyggnaden av bonusar ser ut i dagens företag. Vi skall även analysera om det finns samvariation mellan bonusprogram och företagens resultat.Uppsatsen bygger på en skrivbordsundersökning där vi studerat nitton företag på Large Cap listan. Då möjligheten att studera samtliga företag på Lage Cap listan är för omfattande, valde vi att hålla oss till finanssektorn. Vi valde att studera företagen under en femårsperiod för att på så vis få en större förståelse om hur det ser ut över tiden.Vi har valt att använda oss av teorier som är inriktade på att besvara hur en ledare motiveras av bonus.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Den globala finanskrisen har lämnat spår inom den finansiella industrin och svenskaekonomin. Effekten var så stor att den påverkade hela samhället. Bankernas bonusar är kändasom en av orsakerna till krisen som har väckt enorm uppmärksamhet och har skapat debatt imedia och regering där bonusutbetalningarna blivit kritiserade. Bonus eller rörlig ersättninganvänds för att uppnå ett bättre resultat, men hur kan de betalas ut trots förluster? Dettaväckte vårt intresse och vi har genom denna uppsats försökt att undersöka samt få enförståelse för motivet bakom bankernas bonussystem.

Denna uppsats beskriver skillnaderna mellan svensk och dansk beskattning beträffande såväl inhemska som utländska idrottsmän. Sverige dammsugs på spelare på grund av att de danska reglerna är mycket förmånliga i förhållande till de svenska för utländska artister. Många svenska klubbar försöker kringgå full beskattning med hjälp av en så kallad signing bonus..