Sök:

Sökresultat:

347 Uppsatser om Miljöavsättningar - Sida 13 av 24

HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Tva? svenska o?versa?ttningar av Jane Austens Emma - En ja?mfo?rande studie utifra?n Vinay och Darbelnets indirekta o?versa?ttningstekniker

I denna uppsats analyseras två översättningar av Jane Austens roman Emma utifrån Vinay och Darbelnets indirekta översättningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översättning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet är att undersöka hur de båda översättarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig åt och, framförallt, vad dessa val i slutändan får för konsekvenser för tolkningen av de båda översatta texterna. De fyra översättningstekniker från Vinay och Darbelnets teori som appliceras på exemplen är transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översättarna valt olika översättningstekniker för samma översättningsproblem och genomgående kan sägas att Bergvall håller sig närmare källtexten medan Nielsen oftare gör friare översättningar.

Hur p?verkar olika f?ruts?ttningar det systematiska kvalitetsarbetet?

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Varf?r f?r inte alla barn g? p? fritids?

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Det sa bara click! : min relation till anva?ndande av clicktrack

Mitt exemanesarbete besta?r av ett antal la?tar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Ma?let med musikproduktionerna har varit att, under ra?dande fo?rutsa?ttningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att bero?ra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus pa? att underso?ka hur resultatet har pa?verkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och a?r framfo?rallt nyfiken pa? hur maskingenererat tempo, som i texten kommer bena?mnas som click eller clicktrack, pa?verkar slutresultatet av en musikproduktion.I tva? av mina produktioner har jag jobbat med tempo pa? flera olika sa?tt.

Det b?rjar med skojbr?k. Ett utvecklingsarbete som belyser problematiken med negativa mansnormer och att arbeta normmedvetet.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Stabilitet eller förändring? : Personalomsa?ttningens inverkan pa? kunskapsdelning i tva? ledningsgrupper

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Born Globals och inhemskt exportstöd : En kvantitativ underso?kning av etablerade svenska Born Globals

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Att åldras med hälsa : Om levnadsvanor och ha?lsa bland den a?ldsta befolkningen i Va?stmanland

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Hur upplever personer med Parkinsons sjukdom att sj?lva optimera sin behandling genom egenmonitorering?

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

<- Föregående sida 13 Nästa sida ->