I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Denna studie har som syfte att synliggöra, beskriva och reflektera kring de faktorer som konstituerar fenomenet interpretationsprocess. För att spegla fenomenet från två håll genomförs två interpretationer av en grafiskt noterad solosång, och för att kunna kvalitetsbeskriva förloppen i denna praktikbaserade studie, används en metod där interpreten pendlar mellan rollen som praktiker och forskare, och reflekterar i och över handling.        I förhållande till text och notation har den ena interpretationsprocessen sin utgångspunkt i sångarens livsvärld samt dennes tolkning av några symboler, medan den andra tar sin utgångspunkt i sångarens upplevelse av några bilmekanikers livsvärldar, samt deras tolkningar av samma symboler. Som metodisk grund används fenomenologin, vars två grundläggande teser är: en vändning mot sakerna, samt en följsamhet mot sakerna. Det som undersöks är interpretens erfarenheter och det sätt på vilket fenomenet interpretationsprocess framträder, och både verbala samt klingande exempel på denna levda och upplevda erfarenhet redovisas. Resultatet jämförs även med tidigare forskning inom liknande områden.        Resultatet visar att några av de centrala faktorer som konstituerar de båda interpretations-processerna är textanalysens (i vid bemärkelse) betydelse, närvaron av publikframförande- och kommunikationstanken, växlingen mellan praktik och reflektion, samt det egna skapandets omfattning och karaktär.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Detta examensarbete har gjorts som avlutning på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk Design och Produktion med inriktning Design vid Luleå Tekniska Universitet och omfattar 20 poäng. Arbetet utfördes mot Electrolux Home Products och behandlar uppgiften förenklad handtagsmontering på kyl- och frysskåp.Electrolux Home Products i Mariestad utvecklar och tillverkar kyl- och frysskåp. I samband med monteringen av handtag har man problem med att skador uppstår på dörrarna. Med dagens monteringsmetod händer det att montören slinter och repar skåpet.Syftet med examensarbetet är attundersöka vilka alternativ det finns till dagens handtagsmontering och ta fram en lösning som gör det enklare att montera handtaget. Electrolux har som önskemål ett snäppfäste som är enkelt att montera utan verktyg.Arbetet har utförts med Systematisk problembehandling som huvudsaklig metod och har omfattat delarna: informationsinsamling, problembestämning, problemklarläggning, idéverksamhet, idébedömning och slutförande i form av ritningar, prototyp och 3D-illustrationer.Arbetet inleddes med att undersöka hur handtagsmonteringen gick till, de ekonomiska förutsättningarna, samt vilka besparingar som kan göras med ett snäppfäste.En omfattande idéframtagning genomfördes som resulterade i 13 olika koncept som förenklar handtagsmonteringen.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Alla lyssnar vi på musik på olika sätt och uppskattar dess aspekter på skilda vis men finns det något vi har gemensamt i ämnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en känsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd tråd? bör gå att följa genom stycket. Men vad är det som åstadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nära till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar på vår fråga.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVårterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoängen med en-till-en?Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling ären-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.