Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har att använda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades åtta personer. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns svårigheter att använda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att använda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. Svårigheterna var relaterade till funktionsnedsättningarna samt till att vardagsteknologin inte var användarvänlig på grund av svåra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund.

Det finns fyra hörnpelare för gott åldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsättning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad äldre individer upplever bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ?känsla av att ha tillgång till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som äldre?: ?leva i en bra fysisk miljö?, ?känsla av meningsfullhet? och ?känsla av oberoende?.

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

Studiens syfte är att granska två fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrån dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstås i denna studie uttrycka mer än bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstås artefakterna och de konstruerade temana ingå i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tänkas återskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans ställning i samhället. Våra frågeställningar lyder: ?Hur är klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda klassrumsmiljöerna??.

Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kan fungera att arbeta tematiskt med skönlitteratur som kunskapskälla. Detta gör vi genom att analysera arbetet med den skönlitterära boken Inte bara tennis av Peter Barlach (2007) i ett temaarbete med namn På liv och död i en fjärdeklass. Uppsatsen utgår ifrån ett forskningsprojekt kring läs-, skriv- och språkutveckling inom tematisk undervisning, vilket leds av forskaren Jan Nilsson vid Malmö högskola. Projektet har bedrivits i en årskurs fyra på en skola i Sydsverige, vårterminen 2009. För projektet har kvalitativa metoder legat till grund. Uppsatsen är en fristående analys av delar från projektets insamlade observationsdokumentation.

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till.

Bakgrund: De flesta uppfattar säkerligen självvalda förändringar som meningsfulla och positiva, men när det istället rör sig om förändringar med mindre grad av egen påverkan väcks ofta motstånd och känslor av missnöje. Det är inte sällan dessa förändringar har sitt ursprung i, eller yttrar sig på, ett organisatoriskt eller företagsmässigt plan, exempelvis genom omorganisationer. Varför väcks ofta externt förändringsmotstånd i samband med omorganisationer? Vilka olika faktorer kan verka bidragande till ett externt förändringsmotstånd? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför externt förändringsmotstånd ofta uppkommer i samband med omorganisationer samt vilka externa faktorer som bidrar till detta motstånd. Avgränsningar: Vi kommer enbart att studera Postens privatkunder och drar därför en skiljelinje mellan företagskunder och de privatpersoner som är kunder hos Posten.

Den ökade globaliseringen har lett till att omgivningen numera kännetecknas av intensifierad konkurrens, varierande marknader, kraftfulla slutkonsumenter och snabbt förändrad teknologi. Med detta som grund har produktutveckling blivit en avgörande konkurrensfaktor för framgång eller misslyckande i många företag. Behovet av att lyssna till kunderna har blivit en nyckelfaktor för en framgångsrik produktutveckling. Många författare menar att det är viktigt att slutkonsumenterna involveras aktivt i produktutvecklingsprocessen, det vill säga att kunden intar en aktiv roll i produktutvecklingsarbetet och blir en i teamet. Andra författare menar att företagsledningen måste förlita sig på de anställdas mentala kapacitet att skapa nya och meningsfulla idéer för att på ett effektivare sätt kunna svara på dagens snabbt förändrade och högt komplexa affärsmiljö.

Syftet med vår studie är att titta närmare på hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barnens läs- och skrivutveckling. Genom att vända oss till förskollärare och lärare mot yngre år fick vi ta del av deras skrivna berättelser. I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berättelser visar att högläsning och rim är vanligt i arbetet. Fokus i berättelserna ligger på att läs- och skrivaktiviteterna ska ske på ett lustfyllt sätt. Pedagogerna beskriver även att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande läsningen och skrivningen.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anställdas upplevelser och deras delaktighet i målstyrning på Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien är att beskriva och försöka identifiera vad det får för konsekvenser på lokal nivå att en målstyrd offentlig verksamhet samtidigt är en hierarkiskt uppbyggd organisation där besluten fattas på en högre nivå. Det vi främst behandlar i vår studie är hur målen och målstyrningen upplevs av de anställda och vad det är som påverkar att de ska känna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes på Skatteverkets Blekingekontor med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och två informatörer.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

SyfteSyftet med den här uppsatsen är att kontrollera om det finns något samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerräkning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfärda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmågan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrågorFinns det likheter mellan fingertal och hur man använder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerräkning och hur man använder sina fingrar i Fingu? Är användningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, där vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den här studien visar att det inte finns några direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerräkning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerräkning är en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmågan.Betydelse för läraryrketMed hjälp av IT kan man på ett sätt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjälp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lärofyllt, utvecklande och lustfyllt sätt att lära sig, exempelvis räkning.

Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram.