Vad innebär lycka för de arbetslösa boende på orten Bengtsfors som under många års tid kantats av negativa händelser i form av nedläggningar av industrier? Hur ser livet ut för dessa människor, vilka förändringar i vardagen sker när man förlorar sitt arbete? Kan dessa individer känna lycka och uppnå lyckoeffekter under andra förhållanden, utan ett arbete?Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur arbetslösa individer på en nedläggningsdrabbad ort ser på sitt liv, sin lycka och sin framtidstro. Upplevs lyckan annorlunda beroende på kön, ålder, utbildning eller familjesituation?Jag kommer att diskutera begreppen arbetslöshet, motivation, tillfredställelse, identitet och lycka utifrån de utvalda intervjupersonernas vardag och utifrån Abraham Maslows motivations- och behovsteori, Anthony Giddens teorier om identitet, tillfredställelseteorin, den affektiva teorin samt hybridteorin.Sammanfattningsvis visar min undersökning på att kön och ålder inte har någon betydelse för en persons lycka och tillfredställelse. Utbildning och civilstånd visade sig ha betydelse för lycka och tillfredställelse men det verkar vara grundinställningen till själva livet som är den avgörande faktorn.

Denna studie behandlar frågan om fyra grundskollärares syn på laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgår från bakgrunden som presenterar varför studien är aktuell. Studien fortsätter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgår från tanken av lärande genom handling och lärande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlättar analysen av lärarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frågeställningar som har fokus i hur lärarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lärarna ser med materialet och hur lärarna ser på kollektivt lärande.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Att alla oavsett ålder, mer eller mindre har funderingar över världens struktur och beskaffenhet tror jag mig våga påstå. Hur dessa ser ut i de lägre åldrarna är en intressant fråga som jag tittat närmare på.Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar på frågor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-åringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jämfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lärare använda mig av elevernas vardagstänkande?Svaren på mina tre frågor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft är något självklart, nödvändigt och alltid närvarande. Tankestrukturen hos eleverna är ett vardagstänkande som förklaras på ett vardagligt språk.

I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna ändrats och fler personer med autismspektrumtillstånd upptäckts. En av dessa diagnoser är Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebära svårigheter inom flera områden. Arbete är en av de meningsfulla aktiviteter som är viktiga för att människor ska uppleva välbefinnande och känna sig tillfredsställda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Studien syftar undersöka vad individer, från län där statistik visar färre som väljer studier på högre nivå än övriga län, anser vara meningsfullt för deras val att studera läkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nämnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio läkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har använts för att förstå det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran från omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till läkare.

Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år.

Syftet med denna studie var att jämföra antalet anpassade utomhuslekplatser i Norrlands kommuner sedan 2001, och få svar på de ansvarigas uppfattning gällande tillgänglighet och anpassning, då tidigare studier visat på brister gällande dessa områden. Barn med funktionsnedsättning riskerar att uppleva social isolering och diskriminering om utomhuslekplatsers fysiska miljö skapar barriärer. Enligt funktionshinderpolitiken ska Sveriges allmänna platser och byggnader vara tillgängliga för alla år 2016. Metod: En enkätundersökning med mixad metod genomfördes där enkäter postades till de ansvariga för utomhuslekplatser i Norrlands 54 kommuner. Resultat: Resultatet jämfördes genomgående med en studie från 2001.

Att möta en person i svår kris och/eller sorg är bland de känslomässigt tyngsta utmaningar enkurator ställs inför. För vissa i yrkesgruppen är det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur påverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka känsloruppstår i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta på kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier används för att hanterakänslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda på just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att känslor som ledsenhet, otillräcklighet ochfrustration är vanliga hos respondenterna.

I tidigare forskning finns inte någon allmän definition på begreppet begåvning, eller vilka som betraktas som begåvade barn. Lärarnas förhållningssätt har stor betydelse i mötet med de begåvade barnen, och för att de skall utvecklas är det viktigt att de får rätt stimulans. Specialpedagogiken idag vänder sig i första hand till barn i svårigheter och inte till begåvade barn.Vårt syfte med den här undersökningen är att utifrån lärares erfarenhet undersöka hur de definierar begreppet begåvning. Vidare har vi för avsikt att undersöka vilka uppfattningar som råder kring förhållningssätt, stimulans och specialpedagogik gentemot begåvade barn i skolan. Med lärare menar vi här pedagoger som är verksamma i förskoleklass- årskurs 3.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det är som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. Slöjdämnet och bildämnet i grundskolan innehåller processer där eleven självständigt utvecklar idéer. Vilka förutsättningar krävs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och även pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska ämnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven får möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete från ?ax till limpa?.

Studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på små barns inflytande i verksamheten, med betoning på barn mellan 1-3 år. Här beskrivs förskollärares synsätt på små barns inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att små barn tillåts inflytande. Denna studie belyser även förskollärarnas syn på demokrati i förhållande till små barn i förskolan.Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer av tolv förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollärare menar att inflytande hos små barn är av betydelse då det bl.a. stärker barnens självkänsla.