Barbarerna från väst
Japanernas syn på västvärlden under 1800-talet i texter tagna ur Sources of Japanese tradition och The Iwakura Embassy.
Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram. Mitt resultat är att valet av texttyper har mindre betydelse, medan frekvensen av läsning är det viktiga för läsförståelsen hos de tio pojkar jag undersökt. De pojkar som läste skönlitteratur nådde alla bra resultat i de lästester jag gjorde, men även pojkar som valde andra texttyper och kanaler för sitt läsande hamnade högt upp i läsutvecklingsschemat. Även attityder till läsning och skola är betydelsefullt och de pojkar som uttryckte positiva åsikter om läsning och skola fick bra resultat i lästestet. Till sist är skapandet av ett positivt klassrumsklimat ett villkor för att pojkarnas självförtroende inför läsningen ska bibehållas trots eventuella misslyckanden. En förutsättning för att nå bra läsförståelse handlar om medveten och frekvent läsning av meningsfulla texter som utvecklar och utmanar språket. Det krävs ett målmedvetet arbete för att passera en grundläggande läsutveckling till att blir en mer avancerad läsare och det krävs det att eleverna är för att kunna ta till sig de abstrakta och många gånger komplicerade lärobokstexterna.