Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Bakgrund: Då en patient drabbas av livshotande sjukdom som inte går att bota eller når ett skede i sjukdomsförloppet då bot inte är möjlig övergår vården till ett palliativt skede. Det huvudsakliga syftet med palliativ vård är att lindra lidande och öka livskvaliteten hos den drabbade. Då det visat sig att upplevd livskvalitet är en subjektiv upplevelse som är beroende av personliga värden är det viktigt att sjuksköterskan tar reda på vilken betydelse och innebörd begreppet har för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat av kvalitativ forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturstudie.

Metan är en växthuseffektpåverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfären ingår den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lärare står att elever ska göras medvetna kring de processer som påverkar deras miljö. Vårt syfte med uppsatsen är att fördjupa våra ämneskunskaper i och kring de processer som påverkar vår miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett ämne som är högst aktuellt.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:?Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska??Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt??Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?MetodEn kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.ResultatDe tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.SlutsatsAtt arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anställdas upplevelser och deras delaktighet i målstyrning på Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien är att beskriva och försöka identifiera vad det får för konsekvenser på lokal nivå att en målstyrd offentlig verksamhet samtidigt är en hierarkiskt uppbyggd organisation där besluten fattas på en högre nivå. Det vi främst behandlar i vår studie är hur målen och målstyrningen upplevs av de anställda och vad det är som påverkar att de ska känna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes på Skatteverkets Blekingekontor med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och två informatörer. Vi genomförde även en kvantitativ enkätundersökning bland de anställda. Detta för att få ett bra underlag till att besvara vår frågeställning. Slutsatser: Vår studie visar att konsekvensen av att Skatteverket är en målstyrd verksamhet där målen sätts högt i hierarkin blir att de anställda på lokala kontor upplever en begränsad delaktighet när målen sätts.

Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhällsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom områden som boende och sysselsättning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar två av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal på aktivitetshusen har information insamlats.

Uppsatsens syfte är att belysa hur vision, målstyrning och feedback upplevs av omsorgspersonal då de dagligen inte har tillgång till en fysiskt närvarande chef. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie,i en mellanstor kommun som aktivt arbetar med vision och målstyrning sedan ett antal år tillbaka. Det empiriska materialet utgörs av fyra stycken intervjuer med omsorgspersonal utifrån semistrukturerade frågor. Våra frågeställningar är följande: Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter implementering och förankring av organisationens vision i sitt dagliga arbete?  Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter att målstyrning fungerar? Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter möjligheten till feedback med en fysiskt frånvarande chef?   Vad anser omsorgspersonalen på självstyrande enheter om chefens närvaro/frånvaro? För att tolka och analysera vår empiri, har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats använts.

Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.

Problemställning: Hur motiverar företag med lågkvalificerad arbetsstyrka sina anställda och hur moderniserade är de i sin användning av motivationsteorier? Syfte: Vår ambition med denna uppsats är att besvara vår frågeställning med hjälp av empirin från våra studieföretag och den teori vi anser är relevant i förhållandet till ämnet. Vi har valt att avgränsa oss till två studieföretag med okvalificerad arbetsstyrka. Vi presenterar hur anställningsprocessen kan ha inverkan på personalen och olika sätt att hantera prestationen i företaget. Vi beskriver olika motivationsteorier från 1800-talet till mer moderna teorier och vilka olika betydelse de har för motivation och prestation.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.