Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och mÄnga av dessa omsÀtter mÄngmiljonbelopp, vilket stÀller krav pÄ bÀttre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar Àr ideella och mÄnga upplever att det Àr svÄrt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillÀmpats flitigt, frÀmst inom den tillverkande industrin, Àr processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnÄ högre kundvÀrde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvÀndning. Hur processtyrning tillÀmpas inom ideella föreningar i Sverige Àr relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och mÄnga av dessa omsÀtter mÄngmiljonbelopp, vilket stÀller krav pÄ bÀttre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar Àr ideella och mÄnga upplever att det Àr svÄrt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillÀmpats flitigt, frÀmst inom den tillverkande industrin, Àr processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnÄ högre kundvÀrde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvÀndning. Hur processtyrning tillÀmpas inom ideella föreningar i Sverige Àr relativt outforskat.

Som en del i det moderna hÄllbarhetstÀnket spelar social hÄllbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hÄllbar utveckling Àr arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohÄllbart samhÀlle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och pÄ sÄ sÀtt minska det sociala utanförskapet. Studien anvÀnder sig av teorier kopplade till social hÄllbarhet i allmÀnhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Disfluenser innebÀr naturliga tvekfenomen och de förekommer med individuella variationer hos samtliga talare. Förekomsten av disfluenser i barntal har hittills inte studerats i sÄ stor utstrÀckning, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av disfluenser hos svenska 6-Äringar med typisk utveckling. Syftet var Àven att analysera huruvida förekomsten av disfluenser skiljer sig mellan könen. Slutligen undersöktes huruvida det förelÄg ett samband mellan mÀngden disfluenser och lexikal förmÄga innefattande ordförrÄd samt ordmobilisering.I studien deltog 55 barn med svenska som modersmÄl, 25 flickor samt 30 pojkar i Äldrarna 6;0?6;12 (M 6;5) Är.

Nya produkter mÄste till om den svenska massa- och pappersindustrin ska behÄlla konkurrenskraften gentemot utlÀndska producenter. Biokemikalier Àr en trolig framtida marknad för skogsindustrin, och den hÀr rapporten fokuserar pÄ möjligheten att investera i en mindre, lokal fabrik som producerar etylenoxid genom direkt oxidation av etanol. MÄlet med studien Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna; Hur hög grundinvestering kan tillÄtas vid anlÀggning av en lokal etylenoxidfabrik? Hur förÀndras grundinvesteringen nÀr vissa ekonomiska antaganden varieras? Hur mycket etanol kommer den tÀnkta etylenoxidfabriken att förbruka? Utöver dessa tre mÄl diskuteras Àven integration av etylenoxidfabriken med ett vedbaserat bioetanolraffinaderi. En skattning av den maximala grundinvesteringen har genomförts med nettonuvÀrdesmetoden. KalkylrÀnta, driftkostnader och marknadspris har varierats i en kÀnslighetsanalys. Vidare har förbrukningen av etanol berÀknats baserat pÄ litteratur.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

I detta arbete testades en hypotes som sÀger att yngel av grönflÀckig padda (Bufo viridis) kan tÀnkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hÀmma andra yngels tillvÀxt. Hypotesen grundades pÄ en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie pÄ yngel av agapadda (Rhinella marina) dÀr de upptÀckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hÀmmar tillvÀxten. Idén om att anvÀnda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel frÄn flera honor kom av att det finns nÄgot som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjÀlp av feromoner kan kÀnna igen nÀra beslÀktade individer (Devall et al.

Inom omrÄdet egenregiutvecklade projekt i byggbranschen Àr mÄnga aktörer inblandade, ofta Àr de anlitade i form av konsulter, vilka involveras i omgÄngar i ett tidigt projekteringsskede. ArbetsgÄngen inom den projektgrupp som bildas styrs av bestÀllaren vilken innehar rollen som samordnare för den data dess medlemmar kommunicerar mellan varandra. DÄ de olika disciplinerna arbetar i olika tekniska nivÄer förloras information i kommunikationen inom projektgruppen dÄ 3D-modeller exporteras som pdf-filer. Syftet med examensarbetet Àr att reducera tidsÄtgÄngen, och omarbetningar i förprojekteringsskedet, vilka ökar dÄ kommunikationen brister mellan aktörerna i projektgruppen med resultatet ökade projektkostnader. Ambitionen Àr Àven att skapa ett intresse och förstÄelse för vilka fördelar och vinster som kan erhÄllas vid anvÀndningen av BIM genom att skapa en 3D- modell med viss information införd, som presenteras för projektgruppen.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Kalvar förvÀrvar passiv immunitet frÄn modern enbart genom intag av rÄmjölk. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att ta reda pÄ hur överföringen av passiv immunitet frÄn ko till kalv pÄverkas av rÄmjölkens kvalitet, volymen rÄmjölk som ges och tidpunkten för första rÄmjölksgivan. I litteraturstudien har ocksÄ ingÄtt att söka om utfodringssÀttet inverkar pÄ överföringen av passiv immunitet till kalvar. Studier visar att höglakterande kor samt kor i första och andra laktationen producerar rÄmjölk med lÀgre immunoglobulinkoncentration Àn lÄglakterande kor samt kor i tredje laktationen och uppÄt. Dessutom minskar totalkoncentrationen immunoglobuliner om man slÄr samman flera volymer rÄmjölk.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrÄn individens egna förmÄgor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession stÄr med sin breda kompetens och breda förstÄelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett mÄlinriktat urval kombinerat med nÀtverksurval anvÀndes. TvÄ fokusgruppsdiskussioner genomfördes.