Användning av komposterat rötslam i anläggningsjord
En undersökning av innehåll och läckage till recipienten
Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas. Falu Energi och Vatten AB a?r det kommunala bolaget i Falun som arbetar med dessa fra?gor, genom Falu A?tervinning. Pa? grund av fo?r ho?ga metallhalter i ro?tslammet ga?r det inte att a?terfo?ra till produktiv mark, men att kompostera slammet tillsammans med annat material fo?r att tillverka anla?ggningsjord har identifierats som ett mo?jligt avsa?ttningsalternativ.Syftet med rapporten a?r att underso?ka la?ckaget av metaller och na?ringsa?mnen till recipienten fra?n den anla?ggningsjord som tillverkas i pa?ga?ende pilotprojekt av ro?tslam fra?n Fra?mby Avloppsreningsverk. Ma?let med arbetet a?r att ja?mfo?ra provresultaten med gra?nsva?rden fo?r att underso?ka om gra?nserna uppfylls samt hur andra aspekter som lukt, buller och ekonomi pa?verkas av anla?ggningsjorden. Prover har tagits pa? recipientvatten fra?n vegetationsskiktet pa? Kemslamdeponin. Rapporten riktar sig till Falu Energi och Vatten som kan anva?nda den som ett beslutsto?dsunderlag, men a?ven andra akto?rer som sta?lls info?r liknande fra?gor och problematik. Metoder som har anva?nts fo?r att genomfo?ra arbetet a?r litteraturstudier, personlig kommunikation, provtagning, ja?mfo?relser av provsvar med ga?llande gra?nsva?rden och platsbeso?k pa? Falu A?tervinning och Fra?mby Avloppsreningsverk. Relevanta bera?kningar har ocksa? genomfo?rts av fo?rfattarna.Ett vanligt anva?ndningsomra?de fo?r ro?tslam i Sverige a?r inblandning i anla?ggningsjord. Kraven pa? anla?ggningsjord skiljer sig fra?n den jord som anva?nds i exempelvis balkongla?dor. All jord ska uppfylla ga?llande Svenska lagar och fo?rordningar men ho?gre krav sta?lls pa? anla?ggningsjordens genomsla?pplighet av nederbo?rd och ba?righet da? den ska kunna anva?ndas pa? gro?nytor. Gra?nsva?rden fo?r metall- och na?ringsinneha?ll i ytvatten finns inte sammansta?llda. Som indikatorer har da?rfo?r olika gra?ns- och riktva?rden anva?nts, na?rmare besta?mt Livsmedelsverkets gra?nser fo?r dricksvatten, Havs- och Vattenmyndighetens gra?nser, Naturva?rdsverkets riktva?rden fo?r bakgrundshalter samt andra a?ldre gra?nsva?rden fo?r sjo?ar och vattendrag. Ro?tslammet i Falun inneha?ller ho?ga metallhalter, delvis efter la?ng tids gruvdrift. Detta syns inte i resultaten fra?n provtagningen av recipientvattnet, da? alla metaller uppfyller livsmedelsverkets gra?nser. Halterna av na?ringsa?mnen a?r ho?ga i recipientvattnet, men det ga?r inte att sa?ga att det a?r enbart la?ckage fra?n anla?ggningsjorden som bidrar till de ho?ga halterna. Ett sa?tt att o?ka efterfra?gan pa? anla?ggningsjorden a?r att certifiera den. Detta kan go?ras genom antingen en REVAQ-certifiering av reningsverket eller en SPCR 148-certifiering av anla?ggningsjorden. Detta a?r dock inte mo?jligt i Falun, pa? grund av fo?r ho?ga metallhalter i ba?de ro?tslammet och den fa?rdiga anla?ggningsjorden. Fo?r en REVAQ-certifiering a?r ett ma?l att mg Cd/kg P-kvoten ska vara under 17 a?r 2025. Fo?r att slammet i Falun ska na? dessa niva?er kra?vs en minskning av kadmiumhalterna i slammet med omkring 20 % a?rligen. A?ven om certifiering inte a?r mo?jlig sa? kan jorden anva?ndas inom Falu stad. Ur ett ekonomiskt perspektiv a?r det mo?jligt att tillverka jorden utan att kostnaderna o?verstiger nyttorna, a?ven om en certifiering inte a?r mo?jlig.Som framtida studier har behovet av uppstro?msarbete identifierats, sa? a?ven info?rande av kontrollprogram fo?r genomfo?rande av regelbundna smittskyddsprovtagningar och behovet av att underso?ka ytterligare a?mnens pa?verkan pa? mo?jligheten att info?ra en certifiering.