Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka och förklara hur brand extension produkter kan pÄverka ett företags image. Vi har valt att undersöka Jaguars, Porsches och Ferraris brand extension produkter dÄ dessa avviker mycket frÄn deras core product. Uppsatsen besvarar Àven hur konsumenterna uppfattar dessa brand extension produkter och företagens bakomliggande motiv till dem. Vi har under uppsatsskrivandet gÄng pendlat mellan teori och empiri. VÄr empiri bestÄr av kvalitativa undersökningar.

Årsredovisningen Ă€r den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehĂ„ller förutom den lagstadgade delen Ă€ven i mĂ„nga fall frivillig information. VĂ„r uppsats behandlar den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att förklara varför företag vĂ€ljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag vĂ€ljer att ta med frivillig information.

Uppsatsens fokus ligger inte pÄ att definiera eller vÀrdera sexarbete, utan snarare pÄ att utforska mÄngfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sÀlja sexuella tjÀnster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersÀttning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begrÀnsas deras berÀttelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex transpersoner som pÄ olika sÀtt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har anvÀnts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berÀttelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext Àr vÀldigt begrÀnsad och det Àr som att sexarbetesdiskursen Àr förbehÄllen framför allt ciskvinnor och binÀra konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvÄng osv. Respondenternas narrativ innehöll berÀttelser om bÄde makt och motstÄnd, erfarenheter av bÄde utsatthet och agentskap och bÄde fördelar och nackdelar med sexarbetet.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

För en tid sedan sÄ bestÀmde sig SCA Cellplast, som producerar cellplasthuvudsakligen till förpackningar, för att lÀgga ner en av sina tre fabriker i Sverige.Syftet med detta var att man skulle fÄ bÀttre kostnadseffektivitet i sin produktion.Som en konsekvens av detta sÄ flyttades ett antal maskiner ner till SCA Cellplastsfabrik i VÀrnamo, en fabrik som till följd av detta blev vÀldigt trÄng och fick enförsÀmrad leveransprecision. Man kontaktade med anledning av problemen somuppstod institutionen för förpackningslogistik vid LTH med ett förslag pÄ ettexamensarbete för att utreda dessa.Efter att ha besökt fabriken i VÀrnamo och pratat med SCA Cellplasts VD MagnusCarlsson och vÄr handledare Ola Johansson pÄ institutionen för förpackningslogistikvid LTH sÄ bestÀmde vi oss för att genomföra en simuleringsstudie av produktionenför att kunna öka produktionsvolymen med ca femton procent.Studiens fokus ligger pÄ att identifiera flaskhalsar i produktionen och att undersökahur dessa kan elimineras och huruvida maskinkapaciteten kan medge den efterfrÄgadeökningen i produktionsvolym. Förutom detta sÄ har vi undersökt vad som hÀnder dÄman minskar stÀlltiderna som i dagslÀget bÄde Àr stora och varierar kraftigt. Om manminskar dessa och dess varians sÄ kan man öka flexibiliteten i produktionen avsevÀrtoch kan arbeta mera enligt den japanska produktionsfilosofin.VÄra resultat tyder pÄ att man mycket vÀl med bibehÄllen maskinpark kan uppnÄ enfemtonprocentig ökning av produktionsvolymen. Men det krÀvs en del ÄtgÀrder frÄnSCA's sida.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Inom forskning kring artificiell intelligens lÀggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmÄgor som simulerar mÀnniskans. DÀrav var syftet med uppsatsen att studera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 pÄverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund anvÀndes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i sÄ fall, hur Aibos lydnad, sinnestÀmning/emotionellt tillstÄnd och aktivitet pÄverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bÀttre lydnad Àn bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva kÀnslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.

Syftet med examensarbetet Àr att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och vÀxthus. MÄlet Àr att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning dÀr Tekniska Verkens produktionsanlÀggningars miljöprestanda förbÀttras samtidigt som vÀxthusets klimatpÄverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvÀrme i sina produktionsanlÀggningar. Under 2007 hade GÀrstad- och KraftvÀrmeverket 54 GWh överskottsvÀrme. Största delen av överskottsvÀrmen fanns pÄ sommaren, dÄ vÀrmebehovet i fjÀrrvÀrmesystemet var som lÀgst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par Är kommer Svensk Biogas anlÀggning i Linköping ha överskottsvÀrme pÄ 26 GWh per Är.