Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med denna studie var att erövra kunskap över hur modersmÄlsstöd kunde bedrivas i förskolans verksamhet samt lyfta fram pedagogers tolkningar av uppdraget. Jag har utfört kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger verksamma vid tvÄ olika förskolor, bÀgge förskolor med ett högt antal flersprÄkiga barn i barngruppen. Studien visade att uppdraget om modersmÄlsstöd sÄgs som betydelsefullt av samtliga pedagoger trots att ingen av dem ansÄg att de bedrev modersmÄlsstöd, frÀmst pÄ grund av deras definition av begreppet. För att kompensera brister i resurser gÀllande sprÄkligkompetens i modersmÄlen utgick samtliga pedagoger med ett förhÄllningssÀtt som gynnade flersprÄkighet, det redogjordes för dels bibliotek och förÀldrasamverkan som resurs i uppdraget. I och med detta menade jag att det bedrevs en form av modersmÄlsstöd i varierad utstrÀckning pÄ bÀgge förskolor.

Care and solicitude about Swedish documentary heritage has varied substantially throughout the years. The main purpose of this essay has been to investigate what efforts have been made to preserve rare book collections at public libraries. These cultural policies have been studied from both a national as well as local perspective. What we have tried to explore can be condensed into three questions: What national initiatives have been taken in the past century to preserve the municipal documentary heritage?What initiatives have been taken in the past century to preserve thedocumentary heritage of what is presently the municipality of Jönköping? What value do rare book collections at public libraries represent? The results indicate few national efforts were initially made to preserve rare book collections in the timeframe we studied.

This paper aims to analyze how preservation of and access to old and rare book collections are organized in public libraries in Serbia. The paper is based on an analysis of documents, a survey and qualitative interviews with librarians in Belgrade and Novi Sad. Serbia is a country that has experienced violent historical periods with far-reaching consequences for its old and rare book collections. The interpretative background refers to documents about cultural policy in Europe and in Serbia. Serbia is a country in transition which aims to join the European Union.

Syftet med studien grundar sig pÄ mÄlet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i LÀroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lÀrande i stort och deras utveckling av förstÄelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur lÀroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar pÄ hur förskollÀrare uppfattar och definierar uppdraget och mÄlet samt hur de utformar verksamheten för att realisera lÀroplanens intentioner. Studien tyder pÄ att uppdraget och mÄlet Àr förhÄllandevis svÄrt att definiera och att det frÀmst Àr delarna att vÀrna om naturen och vÀxter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förstÄelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av mÄlet och uppdraget prioriteras bort pÄ grund av bland annat bristande resurser och att lÀrarna upplever uppdraget och mÄlet som svÄrtolkat..

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrÄn de mÄl som stÄr i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. VÄra frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn Àr: ? Vad kÀnnetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget pÄ?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrÄn examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och för att inhÀmta information har en onlineenkÀt anvÀnds. EnkÀten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.