Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Denna uppsats behandlar i vilken utstrÀckning svenska tillverkande företag med 20-100 anstÀllda tillÀmpar huvudmomenten inom Target Costing. Dessutom undersöks om det finns samband mellan tillÀmpningen av Target Costing-momenten och kundstyrning samt entreprenöriellt agerande. FortsÀttningsvis undersöks eventuella kopplingar mellan Target Costing och företagens finansiella prestation. Relationen mellan Target Costing och finansiell prestation undersöks Àven vid olika nivÄer av kundstyrning och entreprenöriellt agerande. Totalt tillfrÄgades 280 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen.

ABB Motors Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lÄgspÀnda vÀxelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i VÀsterÄs Àr uppdelad i tvÄ tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer fÀrdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lÀmplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. UtifrÄn den bÀst lÀmpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. MÄlet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbÀttra statorpakets-tillverkningen med avseende pÄ lagernivÄer, kapitalbindning och servicegrad.

Materialhantering Àr den del av produktionslogistiken som hanterar det interna materialflödet, vilket innefattar intern lagerhÄllning och transport. MÄlet med den interna materialhanteringen Àr att sÀkerstÀlla tillgÄngen av material till produktionssystemet dÀr hanteringen ska ske utan skador pÄ material eller personal. I ett tillverkande företag kan en betydande del av den totala produktionskostnaden hÀrledas till den interna materialhanteringen. Enligt Lean Production ska bÄde transport och lagerhÄllning betraktas som slöseri. Det Àr dÀrmed viktigt att effektivisera den interna materialhanteringen samtidigt som det inte fÄr ske pÄ bekostnad av sÀmre leveransprecision till produktionssystemet eller sÀkerheten.

Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.

Titel: Motivation ? och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag NivÄ: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: David Frisk & Oskar ThurénHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? januari Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett medelstort tjÀnsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill ocksÄ se om det finns skillnader i Äsikter och upplevelser frÄn medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. UtgÄngspunkten för uppsatsen var att fÄ en bild av ett bonussystems pÄverkan pÄ de anstÀllda i ett företag. Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frÄgorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna.

Denna studie fokuserar pĂ„ investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta Ă€r en kategori av företag som har speciella förutsĂ€ttningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, lĂ„ga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att pĂ„verka pris pĂ„ producerade produkten, och dĂ€r kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan pĂ„verkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan pĂ„ deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsĂ€ttningar finns mycket liten tidigare forskning inom omrĂ„det och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts pĂ„ investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke pĂ„ bristen pĂ„ studier pĂ„ jordbruksföretag, har en viktig utgĂ„ngspunkt för denna studie varit att anvĂ€nda forskning pĂ„ investeringsbeteendet bland smĂ„- och medelstora företag, en kategori av företag som nĂ€stan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som anvĂ€ndes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som ÖhlmĂ©r m fl.

I Sverige Àr revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek pÄ företaget. Svenskt NÀringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i smÄ och medelstora aktiebolag för att minska bÄde kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur stÀller sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen Àr att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt fÄr pÄ företagens redovisning samt ta reda pÄ om hypotesen om att revisorer vill ha en oförÀndrar revisionsplikt hÄller. Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv metod vilket innebÀr att utgÄngspunkten Àr befintlig teori i Àmnet.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förstÄelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjÀnste- och tillverkningsföretag. Syftet Àr ocksÄ att faststÀlla om eventuella skillnader beror pÄ verksamhetens inriktning eller om det finns andra skÀl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag anvÀnt mig av det kvalitativa angreppssÀttet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sÀtta mig in i hur olika ledare tÀnker och agerar i olika situationer, jag försöker Àven komma underfund med vilken ledarskapsstil de anvÀnder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktÀr, intervjuerna har genomförts pÄ plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats Àr att jag inte kan hitta nÄgra betydande skillnader pÄ ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror pÄ om ledarens företag Àr ett tjÀnsteföretag eller ett tillverkande företag.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Bakgrund och problem: Dagens företag verkar i en osÀker och dynamisk miljö dÀr marknaden stÀller allt högre krav pÄ snabba förÀndringar och anpassningar till kundernas behov. För att möta denna dynamiska omgivning har en rad nya produktionsfilosofier introducerats. En av dessa som fÄtt stor uppmÀrksamhet och vars anvÀndning ökat Àr lean.Under senare Är har det kommit att riktas stark kritik mot tillÀmpningen av traditionell ekonomistyrning och att denna kan vara skadlig vid tillÀmpningen vid lean. Andra forskare tar det steget lÀngre och stÀller sig frÄgan om det finns nÄgon plats för ekonomistyrningen vid operationella koncept.Som ett svar pÄ ovanstÄende kritik introducerades lean accounting, ett Àmne som fortfarande Àr hÄrt debatterat inom managementlitteraturen. Andra forskare skiljer hÀr pÄ lean accounting och lean control, dÀr lean control fokuserar pÄ output, behavioral samt social control.

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 Ären ökat kraftigt i Sverige, dÀr befolkning sÄg en möjlighet till att sÀkra upp en framtid. Dagens situation angÄende information om fonderna ser ut pÄ sÄ vis att internet har möjliggjort tillgÀngligheten, vilket kan göra det svÄrt för spararen att vÀlja bland urvalet av fonderna. DÀrmed kan valet hamna pÄ att lÄta en förvaltare frÄn en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. FrÄgan som författarna stÀller sig Àr frÄn vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna Àr mest lönsamma att investera i?Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning Àr att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat frÀmst under en femÄrsperiod och de som Àr bÀst att investera i.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Bakgrund och problem: Idag jobbar mer eller mindre alla företag med nÄgot slags miljöarbete integrerat i verksamheten. Historiskt sett har fokus av miljöfrÄgorna legat pÄ att lagen skall efterlevas samt att luftföroreningar frÄn punktutslÀpp förebyggas men detta har idag börjat skifta. Intresset ligger nu Àven pÄ hur produkter tillverkas samt hur tjÀnster utförs och vilken miljöpÄverkan de har. Fördelarna med miljöledning i större företag har varit sjÀlvklara lÀnge, men nu börjar Àven fördelar med att implementera det i smÄ och mellanstora företag att belysas. I frisörbranschen föreligger det bÄde en problematik gÀllande arbetsmiljön och kemikaliehantering i den.

Bakgrund: UtifrÄn de miljöhot som finns idag har miljödebatten blivit hÄrdare. Alla branscher Àr involverade och företag arbetar för att nÄ upp till de krav som stÀlls. Det finns företag som arbetar mer genuint Àn andra för att ge ett sÄ litet avtryck pÄ naturen som möjligt. Ett exempel pÄ ett företag som arbetar ansvarstagande för miljön Àr det svenska textilföretaget KlÀttermusen. Företaget har frÄn sin start Är 1984 haft hÄllbarhet som fokus och Àr idag en förebild för andra företag inom samma bransch.Problemformulering: Vad kan textilbranschen lÀra sig av KlÀttermusens ansvarstagande hÄllbarhetsarbete?Syfte: Vi vill med vÄr rapport lyfta fram hur fler företag kan arbeta hÄllbart och ansvarstagande i textilbranschen.