Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Vad Àr utmÀrkande för företag som lyckats med exportverksamheten? Denna studie syftar till att identifiera nyckelfaktorer som Àr viktiga för företaget nÀr de ska gÄ frÄn planeringsfasen till genomförandefasen i en exportsatsning. Studien Àr avgrÀnsad frÄn förutsÀttningar som gÀller pÄ de olika marknaderna som lagar, kultur, sociala förutsÀttningar och miljöaspekter.Studien har ett deduktivt angreppssÀtt som utgÄr frÄn befintliga teorier om internationalisering. UtifrÄn teorierna har en modell skapats som vi utgÄr frÄn i vÄr studie. Studien Àr kvalitativ och omfattar sex tillverkande företag i tre branscher.

Vi har i den hÀr studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och pÄ sÄ sÀtt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att sÀkerstÀlla sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnÄ ett balanserat beroendeförhÄllande, förutsÀttningarna att skapa egna kundrelationer och stÀrka företagets varumÀrke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss pÄ etableringsstrategin indirekt export med inriktning pÄ piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumÀrken. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.

Bakgrund och problem: Dagens företag verkar i en osÀker och dynamisk miljö dÀr marknaden stÀller allt högre krav pÄ snabba förÀndringar och anpassningar till kundernas behov. För att möta denna dynamiska omgivning har en rad nya produktionsfilosofier introducerats. En av dessa som fÄtt stor uppmÀrksamhet och vars anvÀndning ökat Àr lean.Under senare Är har det kommit att riktas stark kritik mot tillÀmpningen av traditionell ekonomistyrning och att denna kan vara skadlig vid tillÀmpningen vid lean. Andra forskare tar det steget lÀngre och stÀller sig frÄgan om det finns nÄgon plats för ekonomistyrningen vid operationella koncept.Som ett svar pÄ ovanstÄende kritik introducerades lean accounting, ett Àmne som fortfarande Àr hÄrt debatterat inom managementlitteraturen. Andra forskare skiljer hÀr pÄ lean accounting och lean control, dÀr lean control fokuserar pÄ output, behavioral samt social control.

Energieffektivisering Àr positivt ur sÄvÀl ett miljömÀssigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att frÀmja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartlÀggningscheck som riktar sig till företag med en energianvÀndning över 500 MWh. Checken anvÀnds till att genomföra en kartlÀggning över företagets energianvÀndning.Den hÀr studien syftar till att studera och jÀmföra företag som sökt energikartlÀggningscheck och företag som inte sökt den för att pÄ sÄ sÀtt undersöka hur energikartlÀggningschecken pÄverkar synen pÄ hinder och drivkrafter för energieffektivisering i smÄ och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger pÄ intervjuer med personer pÄ företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartlÀggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartlÀggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta Äterbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.

Marknaden för industriella distributörer har upplevt stora förÀndringar under de senaste decennierna. Trots att industribolag nu har större möjligheter att sÀlja direkt via internet har distributörerna generellt sett stÀrkt sin position av flera anledningar. Forskningen har emellertid föresprÄkat att det Àr starka samarbeten som skapar vÀrde i distributionskanalen. I huvudsak har detta pÄvisats med kvantitativa studier och forskare har dÀrför efterfrÄgat kvalitativa ansatser.Delvis med mÄlet att fylla detta forskningsgap utfördes en fallstudie om ABB Low Voltage Products distributörsförsÀljning av produktkategori Pilot Devices, som bland annat innefattar tryckknappar. Pilot Devices valdes eftersom de Àr typiska distributörsprodukter i flera avseenden.

Enligt Steenken et al. (2004) motsvarar container shipping 60 % av vÀrldens transporter över haven. AnvÀndningen av containertransporter har ökat med tio gÄnger sedan mitten av 80-talet. En ökning av containertrafik stÀller enligt Steenken et al. (2004) ökat krav pÄ hamnars logistik och styrning samt val av teknisk utrustning.

Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken pÄverkan har ledarens anvÀndning av specifika kommunikationsstilar pÄ de anstÀlldas bild av ledarens prestation? NivÄ: C?Uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Pontus Eriksson & Aram AmeinHandledare: Per?Arne WikströmDatum: 2013-08 Syfte: Syftet Àr att undersöka vilken pÄverkan ledarens anvÀndning av sex specifika kommunikationsstilar har pÄ de anstÀlldas bild av ledarens prestation. Vi Àmnar öka förstÄelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.  Metod: Arbetet har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin Àr insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anstÀllda pÄ medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare.

Globaliseringen har lett till en allt mer fragmenterad vĂ€rdekedja och företag söker sig tilllĂ€nder med lĂ„ga kostnadsstrukturer för att stĂ€rka sin konkurrensförmĂ„ga pĂ„ marknaden.Rapporter visar att handeln med Kina ökar och att landet idag Ă€r Sveriges störstasamarbetspartner i Asien. Det som framförallt lockar företag till att göra sina inköp i Kina Ă€rde lĂ„ga priserna samt landets stora produktionskapacitet. För att lyckas med sina affĂ€rer i Östfinns det en rad olika hinder som det svenska företaget mĂ„ste övervinna, dĂ€ribland det lĂ„ngageografiska avstĂ„ndet som resulterar i lĂ„nga ledtider samt svĂ„righeter med kommunikationoch kulturskillnader.Uppsatsens syfte Ă€r att studera hur svenska smĂ„- och medelstora företag förhĂ„ller sig tillkvalitet dĂ„ de vĂ€ljer leverantör i Kina och hur detta val pĂ„verkar inköpsprocessen. EnhuvudfrĂ„gestĂ€llning har identifierats enligt följande: Hur resonerar företagen kring kvalitetvid val av leverantör och hur pĂ„verkar detta inköpsprocessen? För att besvara dennafrĂ„gestĂ€llning har en studie av tre svenska SMF-företag genomförts.

SammanfattningFör svenska företag blir hÄllbarhetsfrÄgor, sustainability, allt viktigare. Idag Àr det inte lÀngre en frÄga om företag ska arbeta med det utan hur. Ett av de viktigaste verktygen för att kunna bedöma ett företags miljöpÄverkan Àr livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA). Det Àr en metod dÀr man studerar miljöpÄverkan av en produkt eller process genom hela dess livscykel. Om ett företag gör förbÀttring hos en produkt eller process med hjÀlp av LCA finns det ett stort intresse i att kunna kommunicera det till marknaden.

Sweden is facing a shift in generation where the people born in the 1940s are starting to retire which results in consequences. Before the year of 2013 more than 180 000 companies will have to change owner. A study indicates that the majority of all Swedes in the age of 18-70 can consider becoming company owners.Only ten percent of the companies for sale will reach the company broker and another 15 percent will be mediated by legal experts and accountants. This means that 75 percent of the companies for sale will not be available for the public market. As a potential buyer this is a problem.

Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.

SammanfattningUppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för smĂ„företagarna - en lĂ€ttnad för företagen, men vad tycker intressenterna?Seminariedatum: 30 maj, 2007Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 10 pFörfattare: Henrik Westerhaag, Erika WallinHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, revisor, redovisning, smĂ„- och medelstora företagSyfte: Syftet Ă€r att utreda vad utvalda externa intressenter till revisionen tycker om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi vill Ă€ven nĂ€rmare studera vad ett eventuellt avskaffande skulle innebĂ€ra för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns nĂ„got alternativ till revisionsplikten.Metod: I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lĂ€mpades bĂ€st hĂ€r dĂ„ vi med hjĂ€lp av empirin skapade oss en uppfattning av problemet. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för informationsinsamlingen.Teori: För att kunna skapa en förstĂ„else runt Ă€mnet revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier.Empiri: Vi har i vĂ„r insamling av empiri pratat med representanter frĂ„n tre olika intressentgrupper.

Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.

De senaste Ären har den internetbaserade försÀljningen ökat i Sverige. För företag inom detaljhandeln innebÀr den geografiska begrÀnsningen ett hinder för fortsatt tillvÀxt. E-handel möjliggör tillgÀnglighet till en större marknad, vilket framförallt gynnar mindre företag. Studiens avsikt Àr att undersöka om e-handeln har bidragit till strukturella förÀndringar inom tvÄ mindre företag. Totalt har tvÄ anstÀllda frÄn tvÄ företag i Uppsala- StockholmsomrÄdet bidragit med empiriskt material.