Musik pÄverkar mÀnniskor pÄ bÄde medvetna och omedvetna plan. Detta gör musik till ett potentiellt mycket kraftfullt verktyg för marknadskommunikation. Vi har pÄ uppdrag av intresseorganisationen Stim undersökt musikanvÀndandet i rikstÀckande klÀd- och skobutikskedjor. VÄrt syfte var att utifrÄn befintlig teoribildning beskriva de psykologiska effekterna av bakgrundsmusik i butiksmiljö, samt att kvantitativt undersöka hur företag anvÀnder musik för att nÄ rÀtt mÄlgrupp och för att stimulera köpsituationen. De teorier och studier som finns inom detta omrÄde har frÀmst genererats inom ramen för amerikansk psykologisk beteendeforskning.

Bakgrund: För att underlÀtta organisationers ansvarstagande gÀllande miljöpÄverkan har standarder införts med syfte att ge stöd i utformning av miljöledningssystem. Ett vida anvÀnt verktyg Àr ISO 14001 vilken framhÄller stÀndiga förbÀttringar i förhÄllande till den enskilda organisationens satta miljömÄl. PÄ grund av standardens generella utformning Àr det upp till den enskilda organisationen att implementera denna pÄ ett sÀtt som bÀst passar verksamheten. Forskning pekar pÄ att ISO 14001 innehar en ledande roll dÄ det kommer till tillverkande företags miljöengagemang. Dock pÄvisar forskare att standarden inte Àr tillrÀcklig nÀr det kommer till kommersiella produkters miljöpÄverkan, men att företag som varit ISO 14001-certifierade en lÀngre tid ÀndÄ i stor utstrÀckning arbetar systematiskt med denna aspekt.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur miljöhÀnsyn utformas och implementeras i ISO 14001-certifierade företags produktutveckling dÄ man utifrÄn tidigare forskning kan anta att detta innebÀr organisationsspecifika varianter.Metod: För att uppfylla studiens syfte har fallstudier i fyra svenska företag genomförts.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Företag mÄste pÄ ett eller annat sÀtt tillfredstÀlla sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieÀgare som valt investera i företaget. Ett sÀtt att tillfredstÀlla aktieÀgare pÄ kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som Àr bÀst och nÀr man skall göra detta. Företag kan tillÀmpa en utdelningspolicy för att anvÀnda sig av en viss utdelningspolitik till aktieÀgarna.

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett vÀxande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lÀrande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, dÀr arbetet sker i tidsgrÀnsade projekt mot uppstÀllda mÄl. Traditionellt sÀtt har projekt betraktats som engÄngsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lÀrande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lÀrande mellan projekt som en möjlighet och Àven som en förutsÀttning för att verksamheten ska överleva pÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Svensk ekonomi prÀglas idag av lÄg tillvÀxt, svag sysselsÀttningsutveckling i den privata sektorn och ett fortsatt stort beroende av de svenska storföretagen. En lösning pÄ detta problem anses vara tillvÀxt i nya, smÄ och medelstora företag, men dessa företag har ofta svÄrt att fÄ hjÀlp med finansiering. Venture capitalbolag anses kunna avhjÀlpa detta problem eftersom de finansierar unga lovande företag. De anses Àven tillföra mer Àn kapital till de portföljföretag de Àr involverade i, vilket kan vara till stor hjÀlp för unga företag. Syftet med denna undersökning Àr dÀrför att beskriva till vilken grad venture capitalbolag Àr involverade i portföljföretag och vad de kan bidra med till portföljföretag.

Innan ett kreditbeslut kan fattas mÄste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror pÄ hur mycket och pÄlitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende pÄ hur bankerna bearbetar den information man har Àr ocksÄ en pÄverkande effekt pÄ hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare anvÀnder sig utav flera kÀllor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget dÀr kreditgivarens sociala nÀtverk Àr en av dessa kÀllor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nÀtverk dÄ han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information betrÀffande utlÄning till smÄ och medelstora företag. Undersökningen bestod av tvÄ personliga intervjuer och tvÄ telefonintervjuer som har utförts pÄ Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

SammanfattningDagens industriella utveckling gÄr mot en mer globaliserad, hÄllbar och kundanpassad massproduktion. En teknik som Àr möjlig att anvÀnda för att uppnÄ kundanpassad massproduktion och som förutspÄs göra stor skillnad i framtiden Àr additiv tillverkning, vilket Àr en teknik dÀr detaljer och produkter byggs upp genom att material lÀggs till, till skillnad frÄn till exempel skÀrande bearbetning dÀr material tas bort. I nulÀget Àr additiv tillverkning vÀldigt vanligt vid prototypframtagning. Fokus i denna studie ligger pÄ att undersöka additiv tillverkning inom industriell produktion av slutprodukter, detta sker idag frÀmst inom flyg och medicinbranschen. Syftet med denna studie Àr att identifiera och undersöka faktorer för att se huruvida det Àr mest fördelaktigt att anvÀnda sig av traditionell tillverkning eller additiv tillverkning som produktionsmetod för slutprodukter.

I en global marknad blir det allt mer viktigt fo?r svenska industrier att effektivisera sina produktionsprocesser genom sta?ndiga fo?rba?ttringar och en offensiv kvalitetsutveckling. Shiloh Industries i Olofstro?m vill o?ka sin konkurrenskraft genom att fullt ut implementera filosofin Lean Production i sin verksamhet och i enlighet med detta ska en helt ny produktionslayout tas fram. Studien syftar till att finna aspekter fo?r beaktning vid utformning av en produktionslayout som finner sto?d i Lean Production.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Produktionsstyrningen pÄ företagen runt om i vÀrlden Àr i stÀndig förÀndring. Ett begrepp som ofta anvÀnds för japanska logistiska idéer Àr Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror pÄ vilken författare man lÀser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.En del av Just-In-Time som mer sÀllan tas upp i litteraturen Àr faktorer som ibland anses som grundlÀggande för att JIT ska fungera framgÄngsrikt pÄ företagen. MÄnga av dessa faktorer Àr nÄgot mjukare aspekter av Just-In-Time.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i smÄ och medelstora aktiebolag blev Äter aktuell efter att Svenskt NÀringsliv i mars publicerade en rapport i Àmnet. Enligt EG-rÀttens fjÀrde direktiv kan de enskilda medlemslÀnderna sjÀlva besluta om revisionsplikten skallavskaffas för smÄ aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen Àr det endast de nordiskalÀnderna som har valt att ha kvar plikten.Informationen i en Ärsredovisning anvÀnds frÀmst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat Ärsredovisningen fÄr intressenterna ett kvitto pÄ att innehÄllet Àr kontrollerat och upprÀttat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna Àr hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.Vi har som syfte med denna studie att titta nÀrmare pÄ hur de smÄ Àgarledda aktiebolagens externa intressenter stÀller sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.