Under de tvÄ senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renÀssans. LÀnge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker pÄ de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillvÀxt har förstÄelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror pÄ förutsÀttningarna inne i en region.

The aim of this master?s thesis in administrative law has been to study the property owners' legal rights when a third party impacts on the property. The essay is based on several case studies of landowners in central Sweden which has the purpose of forming a background to the legal studies of this field. The framework for current studies builds therefore on landowners' experiences of impairment and damages on their property and has been added to highlight a current problem that exists in central Sweden. The purpose of the study is therefore to see whether a protection in law is imposed on landowners with such problems as the land ownership study shows.

Prefabricering av betongvÀggar kan förbÀttras med hjÀlp av leanprinciper, men det krÀver att bÄde leanmetoderna och produktionssystemet utvecklas. Prefabricering innebÀr förtillverkning av betongprodukter i fabriksmiljö innan de transporteras till byggplatsen för montering till en fÀrdig byggnad. I betonggjuteriindustrin har implementeringen av lean produktion inte varit lika utbredd som exempelvis i fordonsindustrin. En anledning Àr att kunskapen om leanfilosofin inte Àr lika vedertagen och att forskningen inte intresserat sig för detta omrÄde i sÀrskilt stor omfattning. Lean produktion Àr en av de mest etablerade och anvÀnda produktionsfilosofierna.

En ny fastighetsmÀklarlag trÀdde i kraft juli 2011 (SFS 2011:666). I och med detta blev det lagligt för fastighetsmÀklare att förmedla sidotjÀnster. Detta innebÀr att de vid sidan av sjÀlva förmedlingsuppdraget fÄr erbjuda andra tjÀnster till kunderna. De fÄr för sidotjÀnsterna ta ut en mindre summa i ersÀttning. Tidigare har sidotjÀnster ansetts som förtroenderubbande och dÀrmed har det varit olagligt.

Outokumpu Technology i SkellefteÄ fokuserar pÄ teknik som hÀrstammar frÄn företag i Boliden-gruppen och deras gruv-, smÀltverks- och kemiska processer. Företaget erbjuder kunden ingenjörs tjÀnster i form av konsultverksamhet inom omrÄdet frÄn gruva till smÀltverk. Produkter för tillÀmpningar inom smÀltverk erbjuds ocksÄ. En av dessa produkter Àr Kaldougnen som anvÀnds för satsvis smÀltning och processbehandling av metaller sÄsom koppar, bly och Àdelmetaller. För att lagra ugnens rotation anvÀnds idag lagerrullar som vilar mot en löpring monterad pÄ ugnskÀrlet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i tjÀnsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kÀrnvÀrden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas dÀrför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter pÄ fyra olika fastighetsmÀklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration frÄn A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det frÀmst handlar om att fÄ alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det anvÀnder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, sÄ som förelÀsningar och tÀvlingar. Viktigt Àr ocksÄ att ledningen upptrÀder föredömligt och att budskapen i varumÀrket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslÄr att framtida studier kan riktas mot tjÀnsteföretags uppföljning av dess interna varumÀrkesarbete.

SammanfattningMed tanke pÄ dagens marknad dÀr allt större konkurrens finns gÀller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsstÀller kunden med rÀtt produkter, kvalitet och kvantitet. En lÄg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebÀr att företag bör kontinuerligt förbÀttra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), dÀr projektet utfördes, Àr en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plÄtdetaljer och fÀrdigstÀller produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport Àr att presentera förbÀttringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbÀttra den interna leveransprecisionen pÄ den produkt som har studerats, den sÄ kallade Ericsson-ram. För att uppnÄ syftet behövdes tvÄ frÄgestÀllningar besvaras, nÀmligen ?Vilka förbÀttringsomrÄden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbÀttringsförslag, utifrÄn de identifierade förbÀttringsomrÄden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna har 14 besök pÄ AQ AB i Vaggeryd gjorts.

Under Äret 2009 publicerade den internationella organisationen IASB ett internationellt redovisningsregelverk under namnet IFRS for SMEs. Denna sjÀlvstÀndiga redovisningsstandard komma att ligga till grund för det svenska redovisningsregelverket K3, som Àr avsett för icke börsnoterade smÄ och medelstora företag som upprÀttar Ärsredovisning. BFN började Är 2004 med ett nytt arbete med normgivning för icke börsnoterade företag, ett regelverk som kallas K-projektet vars syfte Àr att förenkla redovisningsarbetet. Samtliga onoterade företag som Àr bokföringsskyldiga skall innefattas, och beroende pÄ företagets storlek och utformning delas de in i olika kategorier (K1-K4).I september 2010 skickade BFN ut en komplettering av K3 pÄ en redan utskickad remiss. I kompletteringen Äterfanns det bland annat förslag med kapitel 11 och kapitel 12, som tar upp vÀrderingar och redovisningsprinciper för finansiella instrument.

Idag produceras och konsumeras tjÀnster i mycket större utstrÀckning Àn varor. TjÀnstesektorn stÄr idag för den dominerande ekonomiska aktiviteten i vÀrlden. Trots detta Àr de flesta ekonomistyrningsmodeller och prestationsmÀtningssystem utvecklade för tillverkande företag. TjÀnstens karaktÀristik Àr unik och den komplicerar företagets planeringsmöjligheter. Detta beror ofta pÄ att en tjÀnst konsumeras i samband med att den produceras.

Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.

Syfte: VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur tvÄ stora företag i GÀvleborgslÀn, med betydande del av sin verksamhet pÄ export, hanterar de valutarisker som uppstÄr. Företagen som vi valt att granska Àr Sandvik och KorsnÀs som bÄda Àr tillverkande företag inom industrin.Vi kommer sedan att jÀmföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa tvÄ företag har i sitt arbete med valutarisker. Slutligen Àmnar vi jÀmföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda Àmnet.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod nÀr vi insamlat data. Insamlingen har frÀmst skett via samtalsintervjuer pÄ respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med vÄra respondenter.

Detta examensarbete har utförts inom borrstÄlstillverkningen pÄ Sandvik Materials Technology (SMT) i Sandviken. BorrstÄl Àr en viktig produkt för SMT, vars efterfrÄgan har ökat stadigt under en lÄng tid och Àven i framtiden spÄs öka. SMT har lÀnge strÀvat efter att höja leveransprecisionen pÄ det borrstÄl som levereras, dÄ leveransprecisionsmÄlet som i dagslÀget ligger pÄ 95 procent inte har uppnÄtts pÄ lÀnge. SMT har Àven uttryckt önskemÄl om en kortare ledtid för tillverkningen av borrstÄl frÄn rÄvara till kund, vilken historiskt sett uppskattats till Ätta veckor.Syftet med examensarbetet Àr att, genom utförandet av en vÀrdeflödesanalys, identifiera förbÀttringsförslag som kan effektivisera produktions- och planeringsprocessen vid ett tillverkande företag.De metoder som har anvÀnts för att utföra examensarbetet Àr litteraturstudier, observationer samt intervjuer. Utöver detta har prognos-, bestÀllnings- och leveransdata samlats in med hjÀlp av de system som anvÀnds pÄ SMT samt Àven information kring cykeltider för de ingÄende processerna i borrstÄlsflödet.De mest tongivande teorierna som examensarbetet utgÄtt ifrÄn och som författarna genomgÄende haft i Ätanke Àr Lean Production, vÀrdeflödesanalys, lagerstyrningsprinciper, linjebalansering och SMED.Genomförd kartlÀggning av nulÀge och analys visar att kundernas prognos- och bestÀllningsmönster inte stÀmmer överens av olika orsaker samt att balansen i borrstÄlsflödet inte Àr optimal.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur politiker anvÀnder sig av media för att legitimera sina förslag och stÄndpunkter för medborgarna. Genom anvÀndning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat dÀr politiker Àr refererade eller citerade. För att kunna uppnÄ syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni mÄnad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrÄn artiklar frÄn fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera anvÀndningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framtrÀder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna strÀcker sig över tidningsgrÀnserna och har i uppsatsen benÀmnts som ?överhÀngande fara?, ?ni har fel?, ?en stÀrkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det Àr fÀrdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen dÀr igenom formas.

Titel: Tre Dimensioner av Benchmarking ? En Studie inom SMEs i GÀvleborg.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jonsson, Cecilia KarmanHandledare: Tomas KÀllquist, Stig SörlingDatum: 2015 ? juniSyfte: Tidigare forskning menar att SMEs inte anvÀnder sig av benchmarking. Vi stÀller oss frÄgande till detta och menar att benchmarking kan anvÀndas pÄ olika sÀtt, nÄgot som tidigare forskning förbisett. VÄrt syfte Àr dÀrmed att belysa hur benchmarking anvÀnds inom SMEs, med utgÄngspunkt i de tre dimensionerna process, struktur och idé.Metod: UtifrÄn vÄrt hermeneutiska synsÀtt har vi utfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenterna var ifrÄn tio olika smÄ och medelstora företag (SMEs) i GÀvleborg. DÀrefter jÀmförde vi det empiriska materialet med den teoretiska referensramen för att kunna utföra vÄr analys och finna vÄrt bidrag.Resultat & Slutsats: Enligt vÄr studie anvÀnder sig SMEs, till skillnad frÄn vad tidigare forskning pÄstÄr, i stor utstrÀckning av benchmarking.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.