In our study the purpose was to examine the influence of Continuing Professional Education on small and medium sized auditing- and accounting practices. The study also aims to analyze possible similarities and differences in how small and medium sized auditing and accounting practices are affected of the requirements regarding Continuing Professional Education. In order to fulfill our purpose in the study we conducted interviews with auditors and accounting consultants on small and medium sized auditing- and accounting practices. Totally did we conduct seven interviews with four auditors and three accounting consultants. The majority of auditors and accounting consultants we interviewed are satisfied with the current requirements on Continuing Professional Education and think they contribute to the increase of quality and status of the work tasks performed by auditors and accounting consultants.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

Bakgrund: Enligt flera författare råder en problematik kring IT-investeringar jämfört med andra typer av investeringar. Forskning visar på att de traditionella metoder som används vid investeringar inte mäter det riktiga värdet vid investering i IT. Beslutsfattare och forskare har vidare fört på tal att traditionella värderingsanalyser är ofullständiga när det gäller IT-investeringar då kostnader och nyttor som borde ingå i en IT-investeringsanalys inte tas med. Resultatet av detta blir då att det ser ut som att många IT-projekt inte återbetalar sig och därför inte är lönsamma.Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om användbarheten i PENG-modellens metodik vid utvärdering av investeringar i IT-system. Studiens delsyften är dels att kartlägga och testa PENG-modellens metodik vid investering i ett specifikt driftsuppföljningssystem på två tillverkande företag och dels att utvärdera ändamålsenligheten genom att identifiera modellens fördelar, nackdelar samt risker.Metod: Nyttoanalyser efter PENG-modellens metodik har genomförts som en fallstudie på två företag.

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

Bakgrund: Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur?Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur.Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas.

Bakgrund ? Att anva?nda sig av celebriteter i marknadsfo?rningssyfte har pa? den senaste tiden blivit en allt vanligare fo?reteelse bland fo?retagen i dagens samha?lle. Dettafenomen har fa?tt namnet celebrity endorsements och fo?rekommer frekvent o?ver hela va?rlden. Ma?nga fo?retag anva?nder sig av denna marknadsfo?ringsstrategi da? den har visats bryta igenom dagens mediebrus och fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten får i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har även varit att se hur väl företag förmedlar sina kärnvärden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som är viktigt när det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter när de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant är att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik där de säljer sina produkter, men de har även återförsäljare som säljer samma produkter och blir på så sätt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumärke och kärnvärden som de måste leva upp till kan de inte sänka priserna på sina produkter på samma sätt som deras återförsäljare kan. Skulle då lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna får i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumärkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig på en modell som beskriver hur en bra användarupplevelse kan skapas.

Små och medelstora företag (SME) utgjorde 2010 en andel på 99,8% av alla företag i Sverige och bankerna är en viktig källa till finansiering för SMEs. På grund av bankernas betydelseskapade Baselkommittén för banktillsyn 1988 internationella regelverk som medförde ett kapitaltäckningskrav på 8% till banker. Kapitaltäckningskravet skulle kunna täcka oförutsägbara förluster vid en finanskris, vilket bidrar till att banksektorn är en av de mest reglerade branscherna i världen. 2006 skapades Basel II vilket för banker medförde svårigheter att bedöma kredit till och risker med SMEs. Basel II skapade en oro att kostnaderna skulle öka för kredit till SMEs och oron finns fortfarande kvar vid införandet av Basel III, vilket i sin tur kan försämra kreditvillkoren till SMEs.Syftet med uppsatsen är att beskriva bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs i nuläget, analysera och tolka hur Basel III kan påverka bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs, ge förståelse för hur Basel III kan påverka bankernas attityd till kreditbedömning av SMEs, på grund av ökade kapitaltäckningskrav.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

SYFTE: Syftet med studien är att beskriva ledningens uppfattning om hur företagets ekonomistyrning påverkats av den senaste drastiska konjunkturförändringen. Därtill ska vi beskriva och resonera kring hur företagets syn på prestationsmåtten förändrats under lågkonjunkturen. Ett delsyfte är att beskriva hur ledningen definierar företagets styrverktyg, vilket kommunicerar de icke-finansiella målen och i teorin benämns Balanced Scorecard.METOD: Vi kommer att svara både på frågan hur ?deskriptivt? (beskrivande), d.v.s. att genom en studie få bättre insikt om hur ett fenomen ser ut, och dessutom varför ?kausalt? (förklarande) d.v.s.

Det finns idag en relativt liten empirisk forskning kring kritiska implementeringsfaktorer för affärssystem. Den forskning som finns studerar i princip uteslutande stora företags implementeringsproblematik och vi ser en brist på forskning riktad till mindre företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka om befintlig forskning kring implementeringsproblematik i större företag är applicerbar på små och mellanstora företag verksamma på den svenska marknaden.Vi har utgått från existerande teorier för att skapa en samlad bild över kritiska implementeringsfaktorer i form av en modell med nio stycken kritiska punkter. Vi har sedan använt denna modell för att se relationen mellan den och vårt empiriska underlag, i syfte att identifiera likheter och skillnader mellan internationell forskning om större företag och vår studie om SMFs. Vårt empiriska underlag består av en enkätundersökning med sexton stycken företag och en mer djupgående intervju med ett företag.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.