Det Àr vanligt förekommande att företag lÄter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen Àr omfattande rörande vilka egenskaper och förhÄllanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie Àr att visa vilka faktorer som Àr bestÀmmande för anvÀndandet av handelskrediter i svenska smÄ och medelstora företag. Undersökningen inriktas pÄ att studera vilket samband lönsamhet och skuldsÀttning har till handelskrediter. Företags Älder och storlek studeras ocksÄ i förhÄllande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys dÀr den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

I dagens snabbt förÀnderliga affÀrssamhÀlle Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Organisationskultur Àr avgörande för innovation och företag behöver förstÄ denna koppling bÀttre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvÀndig.

Produktionsstyrning har sedan lÀnge varit ett omrÄde med ökande komplexitet och stegrande krav pÄ samordningen och planeringen av produktionen. TvÄ frÄgor inom produktionsstyrning som krÀver svar Àr ?Hur mycket ska tillverkas?? och ?NÀr ska det tillverkas??. Att dessa frÄgor fÄr svar Àr speciellt viktigt för tillverkande företag inom fordonsindustrin som Àr dels mycket kapital- och arbetskraftintensiva och dels ofta har omfattande modulsystem i produktionen, vilket innebÀr att en vÀlfungerande produktionsstyrningsmetodik Àr essentiell. TvÄ kÀnda produktionsstyrningsmetoder Àr materialbehovsplanering (MRP) och kanban.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara pÄ frÄgan om smÄ staters ökande militÀra internationella ambitioner, och villighet att ta militÀra risker Àr ett förvÀntat beteende utifrÄn ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen gÄr den svenska sÀkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivÄ och under undersökningens gÄng görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att dÀrefter ta en nÀrmare titt pÄ de motÄtgÀrder som EU- lÀnderna gemensamt har bestÀmt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara smÄ staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.

Problembakgrund År 2002 upphandlade SKF Mekan en ny produktionsanlĂ€ggning för bearbetning av medelstora lagerhus. AnlĂ€ggningen, Line 2, installerades under hösten/vintern 2004 och Ă€r ett led i SKF Mekans utveckling mot ett modernare produktionstĂ€nkande. Den nya produktionslinjen Ă€r automatiserad och uppbyggd sĂ„ att stĂ€lltiden reducerats. NĂ„got som har föranlett ett behov av att utreda möjligheten till en flexiblare produktion och anvĂ€ndandet av mindre batchstorlekar. Syfte Syftet med arbetet Ă€r att minska den totala genomloppstiden för att kunna leverera snabbare, sĂ€nka nivĂ„n pĂ„ produkter i arbete och minska fĂ€rdigvarulagret.

En viktig del i ett företags strÀvan i att bli mer lönsamt, samt att hÄlla ned kostnader till ett minimum, Àr en effektiv produktion. Detta arbete handlar mycket om att identifiera och eliminera slöseri i olika former. VÀntan i produktionen Àr en form av slöseri och kan till exempel uppkomma nÀr personalen inte kan arbeta pÄ grund av materialbrist eller att de letar verktyg eller delar. En annan form av slöseri Àr att producera eller korrigera defekta enheter.För att minimera dessa former av slöseri krÀvs förutsÀttningar för en god informationsstruktur med en vÀl fungerande kommunikation och dokumentation. Dessa förutsÀttningar kan erhÄllas genom standardiserade arbetssÀtt.

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka relationen mellan motivation och hierarkisk position, och huruvida anstÀllda pÄ högre hierarkiska positioner motiveras av annat Àn anstÀllda pÄ lÀgre positioner. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka typer av belöningar som tjÀnstemÀn respektive arbetare bÀst anser motivera dem i sitt arbete, bÄde vilka de anser motivera bland de belöningar de har vid undersökningstillfÀllet och vilka belöningar de anser skulle motivera i framtiden.Tidigare forskning som anvÀnts Àr Harald Gatus skrift Belöna rÀcker inte, sambandet mellan belöning, arbetsorganisation och företagsstrategi, Igalens och Roussels studie A study of the relationships between compensation package, work motivation and job satisfaction, Kommes och Lundmarks rapport Relationen mellan monetÀra belöningar, motivation och prestation - En kvantitativ studie av tillverkande- ochtjÀnsteföretag och Boyd och Salamins studie Strategic reward systems: A contingency model of pay system design. Inledningsvis i teoriavsnittet redogörs det för trevÀlkÀnda motivationsteorier för att förstÄ vad som driver mÀnniskor att handla och efter det behandlas teori om hur belöningssystem ofta utformas och för vanliga inslag i dessa. Undersökningen byggde pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes med totalt 97 anstÀllda pÄ företaget, 72 yrkesarbetare och 25 tjÀnstemÀn. Yrkesarbetarnasom ombads att delta i undersökningen valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval.

Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Konkurrensen bland tjÀnsteföretag ökar stÀndigt vilket har lett till att kunder idag krÀver betydligt mer av företagen och dess service Àn de tidigare har gjort. Denna ökning kan bero pÄ en mÀngd olika faktorer som till exempel att marknader tenderar att ha större tillgÄng Àn efterfrÄgan. Detta innebÀr att det blir svÄrare för företagen att hitta nya samt behÄlla nuvarande kunder. Om kunderna inte Àr nöjda med kvalitén pÄ företagets service och vÀrde sÄ riskerar företagen att förlora kunderna.För att skapa kundvÀrde och erbjuda tjÀnster med bra kvalité sÄ krÀvs det att företagen har personal som kan och Àr villiga att utföra dessa arbeten. För att de anstÀllde ska kunna utföra ett arbete som ger vÀrde Ät kunden sÄ krÀvs det att denne kÀnner sig motiverad till det.Hur motiveras personalen i hantverkarbranschen till att skapa kundvÀrde? Vilken roll har kommunikation och belöningar för att skapa motivation?Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur smÄ till medelstora tjÀnsteföretag arbetar med belöningar och kommunikation för att motivera sin personal.Uppsatsens resultat tyder pÄ att personalen i hantverksföretag föredrar monetÀr belöning för att motiveras till att skapa kundvÀrde.