Dagens samhÀlle Àr ett informations- och kunskapssamhÀlle dÀr kunskap och kompetens Àr nyckeln till företags framgÄng. En förÀndring har skett i nÀringslivet dÄ de tillverkande företagen har blivit allt fÀrre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhÀllet mÄste ledning och anstÀllda i ett kunskapsbaserat företag stÀndigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet Àr den mest vÀrdefulla tillgÄngen i ett kunskapsbaserat företag dÄ företaget Àr beroende av de anstÀlldas kompetens och kreativitet. DÀrför Àr det viktigt att dessa företag tar tillvara pÄ och förÀdlar sitt humankapital.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Under senare Är har miljömedvetenheten ökat bland politiker och i nÀringslivet. I dagens samhÀlle Àr hÄllbar utveckling ett allt viktigare begrepp. Det Àr för mÄnga företag viktigt att visa sitt miljöarbete, exempelvis för att skapa legitimitet hos intressenter och i samhÀllet. Företagets miljöarbete kan skrivas ner i en miljöredovisning som sedan förmedlas till intressenterna. Lagen som reglerar miljöredovisning Àr otydlig och berör dessutom inte alla företag.

Vi anser att det ofta finns ett stort utbud av de vanliga, stora konfektionskedjorna i medelstora stÀder, och anser att det vore intressant att undersöka hur en annorlunda butik positionerar sig pÄ marknaden i jÀmförelse med andra butiker. Efter diskussion kring bakgrunden till vÄr undersökning kom vi fram till att syftet med arbetet Àr att ge svar pÄ vÄr problemformulering som lyder som följer:Kan resultat frÄn kvalitativa studier av konsumenters upplevelse av butikers konkurrensmedelsmix illustreras i positioneringsdiagram? Vi har valt att arbeta utifrÄn den kvalitativa metoden och genom fokusgrupper och ett profildiagram presentera den gjorda undersökningen. Den kvalitativa metoden anvÀnds dÄ undersökaren vill Ästadkomma en djupare förstÄelse för fenomenet som studeras. Den teori som vi utgÄtt ifrÄn visar pÄ att positionering Àr en viktig aspekt att ta hÀnsyn till för företag.

PÄ grund av dagens hÄrdare företagsklimat Àr det viktigt för företag att styra sina affÀrsprocesser sÄ effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krÀvs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete Àr hantering av likvida medel, det vill sÀga cash management (CM). I internationella företag Àr det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM pÄ det mest effektiva sÀttet för företaget. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan sÀljenheter i en internationell koncerns sÀtt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstÄtt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag gÄr tillvÀga i situationer dÄ en medarbetare inte fungerar pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Uppsatsen utgÄr ifrÄn empiri som samlats in genom att intervjua personer med personalansvar i medelstora och stora kunskapsintensiva organisationer. Dessa verksamheters framgÄng Àr starkt kopplad till medarbetarnas prestationer och det Àr dÀrför extra viktigt att sÄdana företag har en tydlig personalidé som Àven innefattar strategier för avveckling av personal. RÄdande lagar som reglerar anstÀllningsförhÄllande Àr inte helt anpassade efter hur företagens situation ser ut idag. Kraven pÄ anstÀllningstrygghet stÄr mot kraven pÄ arbetskraftens rörlighet.

Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners anvÀndande av Internet ökat explosionsartat, har Àven företagens nÀrvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter dÄ kostnaden för marknadsföring och varumÀrkesbyggande on-line ofta Àr lÀgre Àn att gÄ via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gÀllande kommunikation ger företagen en möjlighet till att nÀrma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien Àmnar skapa förstÄelse för hur svenska mikroföretag inom mode anvÀnder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumÀrken. SÄledes utfördes ett förstÄelseinriktat arbete dÀr den empiriska basen bestÄr av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitetEkonomistyrning EKC 362, VT 2006Författare: Mariann Aracsi, Emma Brentel, Åse OtteyHandledare: Erik RosellTitel: Kvalitetsbristkostnader i tjĂ€nsteföretagBakgrund: De förluster som uppstĂ„r pĂ„ grund av att ett företags produkter och processer inte Ă€r fullkomliga kallas för kvalitetsbristkostnader. Teorin behandlar kvalitetsbristkostnader frĂ€mst ur ett tillverkande företags perspektiv och menar pĂ„ att ytterst fĂ„ kvalitetsbristkostnader Ă€r kĂ€nda i tjĂ€nsteföretag dĂ„ de flesta av dessa Ă€r dolda.Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva arbetet med kvalitetsbristkostnader i tjĂ€nsteföretag samt att undersöka skillnader mellan praktik och teori gĂ€llande problem med kvalitetsbristkostnader i tjĂ€nsteföretag.AvgrĂ€nsningar: Vi har avgrĂ€nsat oss till transportbranschen.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie som gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ fallföretag. Det empiriska materialet har samlats in frĂ€mst genom samtalsintervjuer. Materialet har sedan utifrĂ„n en djupare teoretisk förstĂ„else analyserats.Slutsatser: Det Ă€r fullt möjligt för tjĂ€nsteföretag att sĂ€rskilja mĂ„nga av sina kvalitetsbrister och dĂ€rmed Ă€r inte tjĂ€nsteföretagens kvalitetsbrister dolda i lika stor utstrĂ€ckning som teorin hĂ€vdar. Att hindret med identifiering och mĂ€tning har överkommits gör att det fortsatta kvalitetsbristarbetet kan fortlöpa i enlighet med teorin.

Dagens ERP-system ger företagen möjligheten att effektivisera och kostnadsreducera sina processer genom en mÀngd olika funktioner. Företag sÀtter idag stor tillit till sina ERP-system. Transaktionerna inom och mellan de olika systemen bestÄr av en mÀngd data som krÀver övervakning och kontroll för att reducera riskerna med felaktigheter i den finansiella rapporteringen. En typ av verktyg för detta Àr automatiserade kontroller, vilka kan vara antingen av förebyggande eller upptÀckande karaktÀr. Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur tre stora, svenska tillverkningsföretag anvÀnder sig av automatiska kontroller i sina ERP-system samt att jÀmföra hur deras syn liknar eller skiljer sig frÄn revisionsbyrÄerna som dagligen arbetar med att utvÀrdera tillförlitligheten i den finansiella informationen.

Syftet med denna studie Àr att studera svenska medelstora företag för att utröna vilka kalkylmetoder som anvÀnds samt undersöka hur vÀl dessa kalkylmetoder motsvarar tre fastighetsbolags behov. Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av abduktiv ansats. Inledningsvis genomfördes en kartlÀggningsstudie av kvantitativ karaktÀr. VarpÄ en kvalitativ fallstudie följde pÄ tre fallföretag. Empirin utgörs av primÀrdata i form av en enkÀtundersökning samt en personlig intervju och flera telefonintervjuer, med totalt fyra personer pÄ de tre fallföretagen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka förvÀntningar som företag har pÄ revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att pÄ sÄ sÀtt kunna ta reda pÄ om det förekommer ett förvÀntningsgap. Vi har ocksÄ som delsyfte att undersöka vilka ÄtgÀrder som skulle kunna minska ett eventuellt förvÀntningsgap.För att samla in data till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begrÀnsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anstÀllda i KarlstadomrÄdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn fÄr ofta utgöra bollplank för de eventuella frÄgor som man har. NÀr det gÀller ett eventuellt förvÀntningsgap Àr vÄr slutsats att nÄgot sÄdant inte existerar i nÄgon större omfattning.

Authors: Kosovare Islami and Selma SumicDate: 2014-06-02Title: How social is the social economy? ? social businesses and their regional innovation system.Level: Bachelor thesis in Business AdministrationSupervisor: Bengt JohannissonExaminer: Frederic BillKey words: Social entrepreneurship, regional innovation system, business - to - businessThe purpose of this paper is to create a model of regional cooperation network for social enterprises as the base of an innovation. This model will be created through the empirical basis. The model proceeds from the three pillars that have been developed and include social entrepreneurship, business - to - business and regional innovation.Entrepreneurship has multiple definitions which treats such as innovative thinking, targeted and creative individuals. Social enterprise has attracted more widespread interest, while it is considered one potential solution for the development of a sustainable society.

Bakgrund: Den senaste tiden har sjöfartsnÀringen upplevt en positiv utveckling som lett till att viljan att expandera för existerande rederier sÄvÀl som intresset för nystarter har ökat. EfterfrÄgan pÄ kapital i branschen har varit stor, nÄgot som redan ursprungligen utgör ett problem dÄ branschen Àr mycket kapitalintensiv och Àven de smÄ investeringarna vÀrdemÀssigt Àr stora. Syfte: Studiens syfte Àr att visa pÄ möjligheter och problem gÀllande kapitalanskaffning för smÄ och medelstora svenska rederier, bÄde ur rederiernas och finansiÀrernas synvinkel. Genom att göra problematiken mer allmÀn och lyfta fram pÄverkansfaktorer skapar undersökningen ett underlag för en ökad förstÄelse för branschens karaktÀristik. Genomförande: Studien Àr baserad pÄ nio personliga intervjuer med representanter frÄn bÄde redarnas och finansiÀrernas sida.

Denna studie undersöker hur anstÀllda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) pÄverkar lÀrandet pÄ arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs pÄverka lÀrandet inom en organisation. Studien grundar sig pÄ kvalitativ forskningsintervju  med fem anstÀllda pÄ ledningsnivÄ inom fem olika organisationer. De fem anstÀllda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds i studien Àr frÀmst Per-Erik Ellströms perspektiv pÄ lÀrande i arbetslivet och denna anvÀnds Àven som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgÄr det att CSR faktiskt pÄverkar lÀrandet inom en organisation.

I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen Àr befogade dÄ företaget gÄr dÄligt om man istÀllet för att belöna ledningen kunnat behÄlla fler anstÀllda. Debatterna har fokuserat pÄ personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna Àr till för att medföra i organisationen. Detta Àr bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan pÄverka övriga medarbetare i organisationen. VÄr problemformulering Àr följande; hur pÄverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats Àr att vi vill se vilket sambandet Àr mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkÀtundersökning för att ta reda pÄ hur företagsledningens belöningar pÄverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen.