Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Idag lever vi i ett tjÀnstesamhÀlle dÀr företag konkurrerarmed tjÀnster vilket gör medarbetare och ledning till deviktigaste resurserna i ett sÄdant företag. Dessa immateriellatillgÄngar Àr svÄrvÀrderade och kan dÀrmed inte tas upp ibalansrÀkningen vilket mÄnga gÄnger leder till att de blirosynliga och inte beaktas.MÄnga företag mÄste tillföras kapital för att finansiera sinverksamhet vilket ofta sker genom belÄning. DÄtjÀnsteföretag bestÄr av mycket dolda vÀrden Àr detproblematiskt för kreditgivarna att bedöma dessa företagsfaktiska vÀrde. Baserat pÄ ovanstÄende har syftet med dennauppsats dÀrför varit att undersöka huruvida tjÀnsteföretagsimmateriella tillgÄngar pÄverkar finansiÀrer i sittbeslutstagande vid kreditgivning och hur dessa mjuka vÀrdenkan ligga till grund för bankernas sÀkerhet.Studien tar sin utgÄngspunkt ur ett bankperspektiv. För attbesvara syftet har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀrintervjuer har genomförts med respondenter frÄn fyrastorbanker i Sverige.Vid kreditgivning tenderar bankerna att vÀrderatjÀnsteföretag pÄ samma sÀtt som ett tillverkande företagvilket medför att riskerna inte blir större för dem i dessasituationer.

FrÄgestÀllningVad har affÀrssystemet för pÄverkan pÄ den interna redovisningen? Hur pass beroende Àr företagen av affÀrssystemet? Vad finns det för fördelar och nackdelar med systemet? Vad hÀnder om systemet slutar fungera?SyfteSyftet med denna studie var att undersöka och analysera hur de valda företagen anvÀnder sig utav affÀrssystemet SAP i arbetet med den interna redovisningen samt att undersöka hur betydelsefullt SAP Àr för arbetet med den interna redovisningen.MetodUppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr fem respondenter pÄ de valda företagen har intervjuats. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes semistrukturerade frÄgor. En induktiv metod anvÀndes eftersom nya teorier skapades utifrÄn empirin.SlutsatsImplementeringen av ett affÀrssystem har visat sig haft en stor pÄverkan pÄ den interna redovisningen. De bÄda företagen Àr överens om att affÀrssystemet har varit en bidragande orsak till varför de inte har nÄgon avskild intern redovisning.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att bidra med kunskap om IASBs arbete för smÄ och medelstora företag för att utvÀrdera om svenska smÄföretag tas i beaktande i IASBs pÄgÄende normbildningsprocess gÀllande SME. Vi har anvÀnt oss av en induktiv metod och kvalitativa data. Vi har gjort en fallstudie av IASBs normbildningsprocess rörande SME-projektet. Teorin om normbildningsprocessen har varit vÄr utgÄngspunkt vid analysen. Teorin om normbildningsprocessen har vidare utökats med faktorer som politik och kultur.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

ÖverensstĂ€mmelsen mellan den kombinerade företagsförsĂ€kringens villkor och försĂ€kringsavtalslagenI uppsatsen undersöks hur vĂ€l villkoren avseende företagsförsĂ€kring beaktar bestĂ€mmelser i försĂ€kringsavtalslagen (2005:104), förkortad FAL. Det gĂ€ller bĂ„de tvingande och dispositiva lagbestĂ€mmelser samt huruvida försĂ€kringsbolag uppfyller den informationsplikt som under vissa förutsĂ€ttningar föreligger. De försĂ€kringsvillkor som anvĂ€nds utgörs av befintliga villkor för den kombinerade företagsförsĂ€kringen för smĂ„ och medelstora företag hos LĂ€nsförsĂ€kringar, If SkadeförsĂ€kring och Trygg-Hansa. I uppsatsen framkommer slutsatsen att de granskade försĂ€kringsvillkoren pĂ„ flera punkter inte beaktar FAL. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt avseende informationsplikten, men ocksĂ„ avseende de dispositiva bestĂ€mmelsernas syfte och motiv och Ă€ven avseende tvingande bestĂ€mmelser.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjÀnstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen frÄn socialarbetaren. En kvalitativ metod anvÀndes och intervjuer med brukare utfördes för att fÄ djupgÄende svar pÄ syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober mÄnad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrÄgan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, tvÄ kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 24-40.

Det behövs nya jobb för att ersÀtta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur mÄsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsÀttningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stÄlindustrin generellt Àr att fortsÀtta utveckla sina nischstrategier ochÀven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsÀtta utveckla kundanpassade produkter medhögt förÀdlingsvÀrde. Detta innebÀr att de stora företagen mÄste samarbeta med de smÄ och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de smÄ ochmedelstora företagen som de i sin tur förÀdlar, vilket i förlÀngningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie Àr att anvÀnda det höghÄllfasta stÄlet, tillverkat av SSAB, somett exempel pÄ en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghÄllfasta stÄlet har gett pÄ förÀdlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen pÄ produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och Àven undersöka om det finns nÄgra hinder för att skapa nya produktermed höghÄllfast stÄl och hur SSAB ska fÄ ut det höghÄllfasta stÄlet i större utstrÀckningtill de smÄ och medelstora företagen. Fallstudier har anvÀnts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.

Dagens samhÀlle Àr ett informations- och kunskapssamhÀlle dÀr kunskap och kompetens Àr nyckeln till företags framgÄng. En förÀndring har skett i nÀringslivet dÄ de tillverkande företagen har blivit allt fÀrre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhÀllet mÄste ledning och anstÀllda i ett kunskapsbaserat företag stÀndigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet Àr den mest vÀrdefulla tillgÄngen i ett kunskapsbaserat företag dÄ företaget Àr beroende av de anstÀlldas kompetens och kreativitet. DÀrför Àr det viktigt att dessa företag tar tillvara pÄ och förÀdlar sitt humankapital.