Bakgrund: Under de Ă„r jag har arbetat som musiklĂ€rare har jag funderat mycket över hur vi musiklĂ€rare arbetar och med vilka förutsĂ€ttningar. Är vi utrustade med det som krĂ€vs för att vĂ„ra elever ska kunna utveckla de förmĂ„gor som lĂ€roplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna frĂ„ga stĂ€llts pĂ„ sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna lĂ€roplan? Har vi tillrĂ€ckliga resurser? Är undervisningen likvĂ€rdig pĂ„ landets alla grundskolor? NĂ€r jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda pĂ„ hur förutsĂ€ttningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhĂ„llande till de förmĂ„gor som ska utvecklas enligt Lgr-11.FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Vilka resurser krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsĂ€ttningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? TillhandahĂ„ller skolorna de resurser som krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan pĂ„verka likvĂ€rdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkĂ€t. Detta för att nĂ„ ut till sĂ„ mĂ„nga som möjligt och kunna fĂ„ en större bild av ?lĂ€get i landet?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och förstÄ gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan pÄverka attityder Àr bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkÀtundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans Àr centrala i den teoretiska förstÄelsen av studien.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anstÀllda till att prestera och leverera de resultat som organisationen efterstrÀvar, samt om de anstÀllda upplever de metoder som anvÀnds som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av etablerade teorier inom omrÄdet arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvÄfaktorteori, Vrooms förvÀntningsteori och Ryan och Decis sjÀlvbestÀmmande teori.En kvalitativ fallstudie pÄ Nordeas kundtjÀnstavdelning i Uppsala har genomförts, dÀr primÀrdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anstÀllda. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn litteratur, sÄsom tryckta lÀroböcker, samt vetenskapliga artiklar frÄn etablerade tidskrifter. De faktorer som mÀttes i intervjuerna grundade sig pÄ Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, dÀr frÄgorna Àmnade undersöka hur det existerande belöningssystemet sÄg ut och de anstÀlldas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anstÀllda anvÀnder Nordea frÀmst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran.

Det finns mÄnga miljömÀssiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i vÀstvÀrlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion Àr en företeelse som fÄtt allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebÀr ett sÀtt att förÀndra konsumtionsmönstren genom att dela pÄ materiella tillgÄngar. I den hÀr pilotstudien intervjuades sju personer.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affÀrsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer vÀrlden över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahÄlla de varor kunderna efter-frÄgar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte lÀngre bara om den materiella delen utan Àven om den immateriella delen. För att effektivt kunna hantera bÄde varu- och informations-flöde krÀvs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara vÀldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte Àr att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de anvÀnder nÀr de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDÄ uppsatsen syftar till att skapa en djupare förstÄelse och en helhetsbild över undersöknings-omrÄdet har dÀrför ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter pÄ grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVÄr studie visade att grossisterna i hög utstrÀckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utstrÀckning med transportörerna för att man gÀrna upprÀttade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra frÀmst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lÄgt och man upplevde inga problem, sÄsom missförstÄnd eller lÄg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhÄllandet.

Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som vÀxande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan Àr VÀxjö Kommun, som benÀmner kommunen ?Expansiva VÀxjö?. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsomrÄden Àr ett mÄl för kommunen. VÀxjö Kommun har ocksÄ uppmÀrksammats som miljökommun, sÄvÀl nationellt som internationellt.

Skulle jÀmförbarheten kunna öka om bolag anvÀnde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag anvÀnder sig av denna avskrivningsmetod och i sÄ fall vilka incitament som ligger till grund för ett sÄdant val. Komponentavskrivning anvÀnds pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar och innebÀr att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslÀngd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fÄtt en sÄdan genomslagskraft att det mynnat ut i en bÀttre jÀmförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har anvÀnt oss av det positivistiska synsÀttet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ vi utifrÄn befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag vÀljer att redovisa pÄ ett visst sÀtt.

Syftet med examensarbetet var att vi ska kunna förstÄ hur det Àr möjligt att effektivisera en orderprocess, genom att veta varför och var störningar uppkommer. Vi utförde studien pÄ Rottne Industri AB för att finna eventuella aktiviteter som pÄverkar deras orderprocess negativt och dÀrmed utnyttjar onödiga resurser. UtifrÄn att analysera resultatet och komma med förbÀttringsförslag för att ÄtgÀrda dessa aktiviteter. De aktiviteter som pÄverkar processen negativt har vi valt att definiera som tvÄ typer av störningar, vilka Àr revisioner av order samt onödigt arbete. Problemet nÀr revisioner uppkommer Àr att det startar flertalet aktiviteter inom organisationen som leder till att onödiga resurser förbrukas ineffektivt. Genom att studera teorier kunde vi komma fram till ett sÀtt att utföra kartlÀggningen. Vi gjorde kartlÀggningen pÄ plats pÄ Rottne Industri AB och hos en ÄterförsÀljare för att kunna intervjua personer med insikt i processen.

Det vi vÀljer att bevara som ett kulturarv baseras pÄ samhÀllets vÀrderingar och ideal. Kulturarv Àr ett val och Àven nÀr det kommer till sjÀlva förvaltningen finns flera olika vÀgar att vÀlja pÄ. Den hÀr uppsatsen utreder ett sÀtt att se pÄ landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmÀnna synen pÄ vad ett kulturarv Àr och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgÄng av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgÄr att frÄgan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förÀndrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella sÄvÀl som immateriella arv. Synen pÄ kulturarv och landskap har dessutom gÄtt frÄn att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, förÀnderlighet och aktivt bruk.

Immateriella tillgÄngar Àr i de flesta företag till mÀngden fler Àn de materiella tillgÄngarna. DÀrför har intresset för de immateriella tillgÄngarna ökat i dagens samhÀlle. Företag kan antingen vÀlja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgÄngarna. Aktivering innebÀr att den immateriella tillgÄngen bokförs som en tillgÄng i balansrÀkningen. En avskrivning görs Ärligen över nyttjandeperioden.

Begreppet "digitalt kulturarv" har tvÄ betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremÄl, dels det kulturarv som bestÄr av företeelser som skapats digitalt och dÀrmed inte har nÄgon fysisk motsvarighet. Det Àr det senare omrÄdet, föremÄl som i sin ursprungsform Àr digitala, som denna uppsats fokuserar pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om digitala kulturföremÄl kan rÀknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i sÄ fall kan samla in, bevara och visa dessa föremÄl.Digitalt material bygger inte pÄ att föremÄlen har en fysisk form, och de stÀlls dÀrför ofta i motsats till de materiella föremÄl som museer samlar in och bevarar. DÀremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer Àven hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar pÄ föremÄlen i sig utan pÄ föremÄlens betydelser och sammanhang, vilket mÄnga menar, sÄ spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har ocksÄ poÀngterat att det Àr viktigt att digitalt kulturarv bevaras.

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram nÄgra barns egna tankar om lek och vÀnskap och undersöka vad dessa vÀrderingar och konkreta handlingar kan sÀga om a) skillnader och likheter över kulturgrÀnser, b) hur barnen upplever och pÄverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan sÀga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien Àr komparativ och gÀller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor frÄn respektive land.Studien vilar pÄ en kombination av teoretiska och begreppsmÀssiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förstÄelsen av lek.