Syftet för detta arbete Àr att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som efterstrÀvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjÀlp av kodning och innehÄllsanalys av tvÄ politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremÄl.

FrÄgan om hur och nÀr ett bindande avtal uppstÄr mellan tvÄ parter Àr en praktiskt viktig frÄga i affÀrslivet. Den svenska avtalslagen behandlar ingÄendet av avtal enligt anbud-acceptmodellen men inte de mÄnga andra modeller som kan ge upphov till avtalsbundenhet. Dessa modeller har istÀllet fÄtt utvecklas och preciseras i rÀttspraxis och doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar bindande avtal kommer till stÄnd i den svenska rÀtten och samtidigt översiktligt diskutera hur den framtida svenska avtalsrÀtten bör se ut.Uppsatsen behandlar den svenska avtalsrÀtten men analyserar Àven i stor utstrÀckning material frÄn övriga nordiska lÀnder. Detta eftersom lagstiftningen i dessa lÀnder vad gÀller allmÀn avtalsrÀtt uppvisar stora likheter.

I den hÀr essÀn analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus pÄ Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnÀrliga metoder kan beskriva och ifrÄgasÀtta denna situation? Detta arbete, bÄde konstnÀrligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgÄr bÄde frÄn egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och stÀndigt ÄteranvÀnda flyttkartonger. UtgÄngspunkten Àr att utifrÄn detaljberÀttelser visa pÄ hur det vardagliga, personliga hÀnger samman med en yttre maktstruktur, en politik.BakgrundEtt hem Àr mer Àn rÀtt kuddar; ett hem Àr makt.

Tredjepartslogistik Àr en företeelse som under de senaste Ären kommit att bli vanligt förekommande bÄde i Sverige och internationellt. SjÀlva företeelsen som sÄdan innebÀr att ett företag eller liknande genom avtal lÄter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhÄllning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just sjÀlva avtalet, det vill sÀga tredjepartslogistikavtalet, upphov till spörsmÄl angÄende hur detta Àr att klassificera. Ett sÄ pass ingÄende samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrÀttsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare Àn ?enbart? ett köpare-sÀljare-förhÄllande mellan parterna.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som Àr normgivande idag. Konceptuellt innebÀrdetta att doktriner och metoder mÄste utvecklas för att möta utvecklingen pÄ dagens stridsfÀlt. Denkonceptuella utvecklingen Àr förhÄllandevis billig jÀmfört med den tekniska, vilket innebÀr attförmÄgeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsÀttningarna som rÄder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt bevÀpnade och sÀrskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nÀra anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare Àr utvecklade utifrÄn andra kravprofiler.

VÄr studie riktar in sig pÄ hur barn i förskolan i fri lek anvÀnder sig av olika kulturella redskap i bÄde inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgÄ frÄn en sociokulturell syn pÄ barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lÀrande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut nÄgra centrala begrepp varav tvÄ av begreppen blev vÄra huvudsakliga analytiska verktyg. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde observationer vilka vi ocksÄ videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestÄende av tvÄ avdelningar med barn i blandade Äldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i tvÄ veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgÄngar för att fÄ fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta anvÀnder sig av sina tidigare erfarenheter pÄ ett annat sÀtt Àn vid utomhuslek dÀr fantasi och kreativitet visade sig tydligare.

Bakgrund: Varningsklockor ringer frÄn alla hÄll och kanter att vÀlfÀrdssystemen stÄr inför en utmaning. Det uppstÄr en svÄrlöst ekvation dÄ det finns ett gap mellan utbud och efterfrÄgan, samtidigt som vÀlfÀrdssystemens vÀrderingar mÄste upprÀtthÄllas. Denna problematik brukar benÀmnas ?det lÄngsiktiga finansieringsproblemet?. Detta problem kan definieras som ett problem dÀr efterfrÄgan pÄ vÀlfÀrdstjÀnster överstiger utbudet.

Lars Levi LÊstadius (1800-1861) var en stor och viktig mÀnniska. Han Àr ihÄgkommen och mycket omskriven. LÊstadius var en aktiv nykterhetskÀmpe, botaniker och Àlskad prÀst. Utöver detta var han Àven den som grundade den mÀrkliga vÀckelsen omkring Är 1845 som Àn idag bÀr hans namn: lÊstadianismen. LÊstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne strÀnga man och lÀrde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv.

I denna undersökning avser jag att fÄ en djupare förstÄelse för verksamma bildlÀrares upplÀgg, intentioner och upplevelser av att arbetar med portföljer och portföljmetodiskadelmoment i bildundervisningen. Anledningen till att jag vill undersöka detta Àr en följd av de Ätskilliga rapporter och utvÀrderingar som visar pÄ de problem och utmaningar som bildÀmnet stÄr inför. Exempelvis har det framkommit att det generellt brister i frÀmjandet av processfrÀmjande arbetsprocesser, utvecklandet av elevers förmÄga till sjÀlvvÀrdering, och den minskande undervisningstiden och bedömningsproblematiken. I och med den avsiktliga implementeringen av bÄde produkt och processorienterade kriterier i bildÀmnets kursplan Lgr11, i kombination med det ökade kravet pÄ lÀrare att föra dokumentation och en likvÀrdig och rÀttsÀker bedömningspraxis, behöver man som bildlÀrare finna strategier och arbetssÀtt för att hantera alla dessa aspekter. PÄ sÄ sÀtt framgÄr portföljmetodik som ett arbetssÀtt och bedömningsform som har potentialen att bemöta dessa behov och problem, och dÀrav intresset för hur verksamma bildlÀrare med hjÀlp av portföljer hanterar dessa utmaningar.

 I den hĂ€r uppsatsen undersöks hur mycket och pĂ„ vilket sĂ€tt Sverigedemokraterna nĂ€mns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka tvĂ„ tremĂ„ndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem stĂ„r för framingen och vem som sĂ€tter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvĂ€rdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den kvantitativa delen tillĂ€mpas en kvantitativ innehĂ„llsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nĂ€mnda tidsperioderna.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador pÄ bl.a. vÄr elförsörjning. Denna storm kom att innebÀra stora ekonomiska skador för hushÄllen och företagen. Sydkraft NÀt AB drabbades vÀldigt hÄrt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgÄ frÄn teorin om hur en krisplan bör se ut och innehÄlla, för att dÀrefter se om Sydkrafts krisplan överensstÀmmer med denna. Efter att vi undersökt frÄgan, valde vi att gÄ vidare med att undersöka den mest intressanta frÄgan, nÀmligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari dÄ stormen slog till.

Engagerade, kompetenta medarbetare Àr en grundförutsÀttning för att sjukvÄrden ska fungera idag och i framtiden. FramgÄngsrikt medarbetarengagemang krÀver bland annat ett tydligt ledarskap dÀr medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mÀnskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens vÀrderingar, riktlinjer, mÄl och fÀrdriktning. För att detta ska lyckas krÀvs fÀrdigheter och kunskaper inom olika omrÄden dÀr folkhÀlsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll Àn vad mÄnga ledare sjÀlv Àr medvetna om. Syftet med studien Àr att belysa hur ledare som utmÀrker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap.

ForskningsfÀltet kring ungdomars psykiska hÀlsa Àr oenigt. Forskare Àr oense om den psykiska ohÀlsan hos ungdomar ökar? och i sÄ fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mÄr idag Àr ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhÀlle som ungdomar idag stÀlls inför rÄder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebÀr inte att ungdomar bör uppleva ett sÀmre psykiskt mÄende, tvÀrtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mÄr bra.