Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gÀller innehÄll och utformning beroende pÄ en skolas geografiska lÀge. För att fÄ svar pÄ det anvÀnde jag mig av följande frÄgestÀllningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut pÄ skolorna? Vilka svÄrigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehÄller de om de finns? Hur ser skolan pÄ att frÀmja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslÀrare. TvÄ av intervjuerna gjorde jag pÄ en innerstadsskola i Stockholm och en intervju pÄ en skola belÀgen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplÀgg och berörde mina frÄgestÀllningar.

Det finns risken att varje företag drabbas av nÄgon typ av kris nÄgon gÄng och i samband med denna kris kan verksamheten pÄverkas i form av minskning av företagets affÀrsmÀssiga handlingsutrymme. Kris definieras som ?en hÀndelse som utgör ett hot mot mÀnniskor, materiella och immateriella vÀrden och dÀr ÄtgÀrder utöver de normala krÀvs för att bemÀstra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). NÀr en kris uppkommer i ett företag drabbas bÄde enskilda och grupper i företaget.

Undersökningen tar utgÄngspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lÀrande frÄn ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta pÄ hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, Àr syftet att försöka förstÄ vilka konsekvenser detta perspektiv fÄr för synen pÄ kunskap och lÀrande. FrÄgan om hur eleverna blir redskap för varandras lÀrande undersöks genom deltagande observation. UtifrÄn olika aspekter, sÄsom musikaliskt sprÄk och kulturella referenser, framtrÀder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men ocksÄ mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lÀrande som Àr komplext och mÄngdimensionellt.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva idrottsundervisningen pÄ en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lÀrarnas pedagogiska och didaktiska arbetssÀtt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska nÀromrÄdet utnyttjas i undervisningen samt att reflektera kring om det finns arbetssÀtt som Àr överförbara till svensk idrottsundervisning. FrÄgestÀllningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssÀtt som anvÀnds och hur medierande verktyg samt nÀromrÄdet utnyttjas vid idrottsundervisningen. Uppsatsen Àr en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer anvÀnts som verktyg för att samla in data.Resultatet pÄvisar att pedagogerna pÄ skolan oftast anvÀnder sig av en auktoritÀr ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.

Ett stort antal barn i Sverige fÄr under sin barndom uppleva vÄld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som vÀxer upp i Sverige berÀknas en femtedel vÀxa upp i en familj dÀr minst en av vÄrdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som RÀdda barnen har gjort visar pÄ att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att vÀxa upp i familjer dÀr missbruk och vÄld förekommer. Det empiriska materialet bestÄr av tre sjÀlvbiografier:Kriget Àr slut, NÀr kalla nÀtter plÄgar mig med minnen av minnen av hur det var samt KÀrleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

NÀr en vÀrdering av ett företag skall göras finns det flera olika typer av vÀrderingsmetoder som kan anvÀndas. Bakgrunden till den hÀr studien Àr att uppsatsförfattarna blev kontaktade av Àgarna till ett företag som undrade vad deras företag skulle vara vÀrt vid en eventuell försÀljning. Det specifika med företaget Àr att det endast arbetar mot en kund, samt att företaget nÀstan inte har nÄgra materiella tillgÄngar.Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga de olika vÀrderingsmodeller som anvÀnds vid vÀrdering av företag, för att dÀrefter klargöra vilken eller vilka metoder som Àr bÀst lÀmpade för vÄrt fallföretag. Detta syftar till att resultera i en vÀrdering av vÄrt fallföretag.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av en grundlig litteraturstudie, samt en genomgÄng av tidigare forskning. Vidare har ett antal e-postintervjuer genomförts och slutligen presenteras en modell för vÀrdering av vÄrt fallföretag.Teori: Den teoretiska delen av denna studie bestÄr av de vÀrderingsmetoder som beskrivs i den litteratur som finns inom omrÄdet.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Bakgrund och problem: För att företag ska klara sig i den hÄrda konkurrenssituationsom rÄder idag krÀvs att de stÀndigt förÀndras. Dessa förÀndringar bör genomföras pÄett sÄdant sÀtt att de gynnar företagets prestation genom att öka medarbetarnasmotivationsnivÄ. Att dra nytta av företagets humankapital blir allt viktigare dÄ det somdriver lönsamhet och tillvÀxt i ett företag rör sig frÄn utnyttjandet av fysiska resurser tillatt anvÀnda sitt icke?materiella kapital optimalt. Utmaningen företagen stÀlls inför idagÀr att stÀndigt förbÀttra sin prestation för att locka kunder och klara konkurrensen.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Denna uppsats undersöker hur de tvÄ manliga politikerna HÄkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de tvÄ kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framstÀlls i kvÀllstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet Àr att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer nÄgra skillnader mellan framstÀllningarna av manliga och kvinnliga politiker.       FrÄgestÀllningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mÄn politikern Àr deltagare i processerna, i vilken utstrÀckning politikern Àr första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas pÄstÄenden framstÀller samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet bestÄr av sammanlagt 20 artiklar frÄn kvÀllstidningen Aftonbladets hemsida, dÀr de första fem artiklarna dÀr skandalerna nÀmns analyseras i respektive skandal. De tillÀmpade metoderna Àr en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivÄn samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? Àven den inom den ideationella nivÄn.              Undersökningen visar att det finns en ojÀmn rapportering av skandalerna, dÀr de kvinnliga politikerna Àr deltagare i relationella processer mer frekvent Àn de manliga, vilket innebÀr att de oftare sÀtts i relation till nÄgot annat eller beskrivs som bÀrare av egenskaper och attribut.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur möbelföretaget Norrgavel arbetar för att utveckla och integrera sitt mÀrkes budskap i organisationen. Vi vill fÄ insikt i vilka processer som föregÄr en trovÀrdig löftesintegrering samt se hur dessa pÄverkar medarbetaren i interaktionen med mÀrket. DÄ vi uppfattar att det Àr mÀnniskan och dennes inneboende tolkningar som Àr viktiga i sammanhanget har vi ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. VÄr studie Àr induktiv dÄ vi studerar ett fenomen som inte finns tydligt beskrivet i den vetenskapliga litteraturen. Studien har fallstudiedesign dÀr momenten dokumentanalys, direktobservation samt intervjuer ingÄr.